Hur agerar ni när era barn trillar av? (utbruten från Dressyrsnackis 13)

Ett annat tips är att sätta något form av handtag fram på sadeln som dottern kan hålla fast sig i.
Efterom att du skrev att det bara var små bok språng så kanske hon klarar av att sitta kvar om hon kan hålla i sig lite 😊
Det finns ju enkoma remmar som är gjorda för att vara just handtag. Annars kan man ta ett par achenremmar eller sporremmar och spänna mellan ringarna på framvalvet. Eller bara en vanlig halsring.
Finns ju även det som kallas grästygel hos tex hööks. Den sitter på ovansidan av halsen efter manen och spänns fast i nackstycket och i sadeln så att inte hästen ska kunna dra ner huvudet å äta gräs, men vet de som använder den för att förhindra just bockningar och dyl.

Han låter ju som en kanonponny så hoppas att dottern kan känna förtroende för ponnyn igen och får roligt tillsammans med honom.
Vår ponny som jag tycker är rätt så cool och obekymrad om omgivningen skulle nog inte ha fixat ett luciatåg 😉
 
Ett annat tips är att sätta något form av handtag fram på sadeln som dottern kan hålla fast sig i.
Efterom att du skrev att det bara var små bok språng så kanske hon klarar av att sitta kvar om hon kan hålla i sig lite 😊
Det finns ju enkoma remmar som är gjorda för att vara just handtag. Annars kan man ta ett par achenremmar eller sporremmar och spänna mellan ringarna på framvalvet. Eller bara en vanlig halsring.
Finns ju även det som kallas grästygel hos tex hööks. Den sitter på ovansidan av halsen efter manen och spänns fast i nackstycket och i sadeln så att inte hästen ska kunna dra ner huvudet å äta gräs, men vet de som använder den för att förhindra just bockningar och dyl.

Han låter ju som en kanonponny så hoppas att dottern kan känna förtroende för ponnyn igen och får roligt tillsammans med honom.
Vår ponny som jag tycker är rätt så cool och obekymrad om omgivningen skulle nog inte ha fixat ett luciatåg 😉
Just grästygel är inget jag skulle rekommendera till en bockande häst och inte i högre hastigheter än skritt till någon häst. De jag har sett (hööks bland annat) är tyvärr också så stora att de är stora på d-ponnyer. En häst som verkligen vill bocka (krumma ryggen och huvudet ner mellan frambenen är vad jag syftar på nu för att undanröja ev. missförstånd) kan göra det även med grästygel men det ryck i munnen som då blir av grästygeln kan ge en panikslagen häst med allt det innebär. Det blir dessutom mer att fastna i om ryttaren far fram i bockningen och jag vill inte tänka på vilka konsekvenser det kan ge. Därav skulle jag inte använda en sådan i högre hastighet är skritt. En matmotiverad häst med grästygel viker eller tar fram ett eller båda frambenen och äter ändå. Jag har sett det hända med följd att dess lilla rytare slår kullerbytta framåt.

Däremot en bra sadel som passar barnet och ger det stöd hen behöver och handtag i rätt position är en enorm hjälp.

Knapplån

Till Ts. En barnponny som enbart rids av ett yngre barn blir lätt rastlös och då kommer det ibland lite bus hur oönskat det än är. Jag skulle därför vilja rekommendera att du tömkör eller kör ponnyn dessutom så att hens mentala aktiveringsbehov tillgodoses om det inte finns någon duktig ryttare som är liten nog att rida igenom hästen flera gånger i veckan och kan tillgodose hästens behov på det viset.
 
Det är en lugn trygg ponny (det perfekta temperamentet!) som kanske tycker att han vill liva upp stämningen lite emellanåt och därför lägger in ett bocksprång. Står nästan och sover bredvid henne när hon sen klättrar upp igen.

Men han ska få en chans till, han har så många fördelar.

Låter ju litegrann som om det här egentligen är en perfekt liten ponny, och om dottern inte kan/vill/vågar rida på honom, så ska hon kanske inte rida alls, i alla fall just nu? Men bra att ni bestämt er för att ge ponnyn (eller kanske snarare dottern?) en chans till!

Jag har all förståelse för att du som förälder blir rädd när dottern flyger av - det har jag också blivit ganska många gånger när min dotter åkt av vår supersnälla häst. Jag har dessutom själv under min uppväxt haft perioder då jag själv som ryttare varit rädd efter lite väl många avramlingar/incidenter. Dock har både jag som barn och senare dottern som barn alltid haft VILJAN att komma tillbaka och upp på hästryggen igen. Och det är kanske det du också får gå på - om din dotter verkligen vill så kommer hon ju fortsätta rida! Eller möjligen ta en paus och fortsätta sedan igen...
 
Just grästygel är inget jag skulle rekommendera till en bockande häst och inte i högre hastigheter än skritt till någon häst. De jag har sett (hööks bland annat) är tyvärr också så stora att de är stora på d-ponnyer. En häst som verkligen vill bocka (krumma ryggen och huvudet ner mellan frambenen är vad jag syftar på nu för att undanröja ev. missförstånd) kan göra det även med grästygel men det ryck i munnen som då blir av grästygeln kan ge en panikslagen häst med allt det innebär. Det blir dessutom mer att fastna i om ryttaren far fram i bockningen och jag vill inte tänka på vilka konsekvenser det kan ge. Därav skulle jag inte använda en sådan i högre hastighet är skritt. En matmotiverad häst med grästygel viker eller tar fram ett eller båda frambenen och äter ändå. Jag har sett det hända med följd att dess lilla rytare slår kullerbytta framåt.

Däremot en bra sadel som passar barnet och ger det stöd hen behöver och handtag i rätt position är en enorm hjälp.

Knapplån

Till Ts. En barnponny som enbart rids av ett yngre barn blir lätt rastlös och då kommer det ibland lite bus hur oönskat det än är. Jag skulle därför vilja rekommendera att du tömkör eller kör ponnyn dessutom så att hens mentala aktiveringsbehov tillgodoses om det inte finns någon duktig ryttare som är liten nog att rida igenom hästen flera gånger i veckan och kan tillgodose hästens behov på det viset.
Jag har ingen egen erfarenhet av grästygel eller liknande anordning. Men har sett ett flertal mindre ponnysar blivit riden med den i alla gångarter. En ponny bla där mamma är en duktig tränare och beridare och tävlar svår dressyr. Dom använde den ett tag när ponnyn var lite busig och dottern inte ännu hade så bra balans. Men som med all utrustning och hjälptyglar så finns risk att hästen missuppfattar den och att ryttaren kan fastna i remmarna. Dock kan jag inte direkt se någon större risk att fastna i en grästygel än i ett martingal eller varför inte tyglarna så länge den är rätt anpassad förstås?
Men som sagt, jag har inte använt mig av den själv eller studerat den på nära håll.
 
Just grästygel är inget jag skulle rekommendera till en bockande häst och inte i högre hastigheter än skritt till någon häst. De jag har sett (hööks bland annat) är tyvärr också så stora att de är stora på d-ponnyer. En häst som verkligen vill bocka (krumma ryggen och huvudet ner mellan frambenen är vad jag syftar på nu för att undanröja ev. missförstånd) kan göra det även med grästygel men det ryck i munnen som då blir av grästygeln kan ge en panikslagen häst med allt det innebär. Det blir dessutom mer att fastna i om ryttaren far fram i bockningen och jag vill inte tänka på vilka konsekvenser det kan ge. Därav skulle jag inte använda en sådan i högre hastighet är skritt. En matmotiverad häst med grästygel viker eller tar fram ett eller båda frambenen och äter ändå. Jag har sett det hända med följd att dess lilla rytare slår kullerbytta framåt.

Däremot en bra sadel som passar barnet och ger det stöd hen behöver och handtag i rätt position är en enorm hjälp.

Knapplån

Till Ts. En barnponny som enbart rids av ett yngre barn blir lätt rastlös och då kommer det ibland lite bus hur oönskat det än är. Jag skulle därför vilja rekommendera att du tömkör eller kör ponnyn dessutom så att hens mentala aktiveringsbehov tillgodoses om det inte finns någon duktig ryttare som är liten nog att rida igenom hästen flera gånger i veckan och kan tillgodose hästens behov på det viset.
Men uppkäk så sim man har i travet kanske funkar bättre?
 
Jag har ingen egen erfarenhet av grästygel eller liknande anordning. Men har sett ett flertal mindre ponnysar blivit riden med den i alla gångarter. En ponny bla där mamma är en duktig tränare och beridare och tävlar svår dressyr. Dom använde den ett tag när ponnyn var lite busig och dottern inte ännu hade så bra balans. Men som med all utrustning och hjälptyglar så finns risk att hästen missuppfattar den och att ryttaren kan fastna i remmarna. Dock kan jag inte direkt se någon större risk att fastna i en grästygel än i ett martingal eller varför inte tyglarna så länge den är rätt anpassad förstås?
Men som sagt, jag har inte använt mig av den själv eller studerat den på nära håll.
Ju mer man har på hästen desto mer finns det att fastna i. En grästygel som är rätt spänd sitter ju löst när hästen har huvudet uppe och jag har sett ett barn fara fram och hamna med bägge knäna innanför grästygeln, hen hängde alltså på halsen på hästen och satt fast med benen på en sådan variant där en tygel går på var sida. Där var det bara tur att hästen stannade och inte bockade vidare. Jag har också sett liknande variant med den typen av grästygel som är en tygel som går över mankammen, där gick det inte lika bra när barnet fastnade med ena benet och blev hängande. Både hästen och ryttaren blev ganska rejält rädda även om det i slutänden inte blev några större skador på vare sig häst eller ryttare. Jag utgår ju ifrån vad jag har sett och upplevt och skulle inte rekommendera grästygel alls. Sedan är ju alla hästar olika. Vissa går inte emot ett balsnöre som sätts upp som staket medans andra undersöker om det går att krypa under eltrådar med rejäl kräm i för att komma åt gräset på andra sidan. Dvs. det som hindrar en häst hindrar inte en annan utan hen försöker hitta andra sätt att få till det hen vill.
 
Ju mer man har på hästen desto mer finns det att fastna i. En grästygel som är rätt spänd sitter ju löst när hästen har huvudet uppe och jag har sett ett barn fara fram och hamna med bägge knäna innanför grästygeln, hen hängde alltså på halsen på hästen och satt fast med benen på en sådan variant där en tygel går på var sida. Där var det bara tur att hästen stannade och inte bockade vidare. Jag har också sett liknande variant med den typen av grästygel som är en tygel som går över mankammen, där gick det inte lika bra när barnet fastnade med ena benet och blev hängande. Både hästen och ryttaren blev ganska rejält rädda även om det i slutänden inte blev några större skador på vare sig häst eller ryttare. Jag utgår ju ifrån vad jag har sett och upplevt och skulle inte rekommendera grästygel alls. Sedan är ju alla hästar olika. Vissa går inte emot ett balsnöre som sätts upp som staket medans andra undersöker om det går att krypa under eltrådar med rejäl kräm i för att komma åt gräset på andra sidan. Dvs. det som hindrar en häst hindrar inte en annan utan hen försöker hitta andra sätt att få till det hen vill.
Intressant och bra att veta. Har bara sett sådan variant som går efter mankammen.
Enda gången jag sett någon fastna i en hjälptygel är en gång på en hoppträning där en ryttare fastnade med benet i martingalen/tyglarna. Därför jag tog upp det som exempel i förda inlägget. Annars har jag varit förskonad mot sådana upplevelser.
Det bästa är ju så klart att ha så lite utrustning som möjligt att fastna i. Men det gäller ju alltid att göra noggranna övervägningar gällande för- och nackdelar med det man klär på hästen oavsett vad det gäller.
Jag hoppas i alla fall att trådstartaren hittar en bra lösning för sin dotter och ponny 😊
 
Jag har ingen egen erfarenhet av grästygel eller liknande anordning. Men har sett ett flertal mindre ponnysar blivit riden med den i alla gångarter. En ponny bla där mamma är en duktig tränare och beridare och tävlar svår dressyr. Dom använde den ett tag när ponnyn var lite busig och dottern inte ännu hade så bra balans. Men som med all utrustning och hjälptyglar så finns risk att hästen missuppfattar den och att ryttaren kan fastna i remmarna. Dock kan jag inte direkt se någon större risk att fastna i en grästygel än i ett martingal eller varför inte tyglarna så länge den är rätt anpassad förstås?
Men som sagt, jag har inte använt mig av den själv eller studerat den på nära håll.

De använde grästygel på ett russ på ridskolan min dotter gick på. Ett russ som verkligen lärt sig att han kan driva med ungarna. Så till de barn som kunde rida utan ledare (eller som höll på att lära sig att rida utan ledare) men som var för små för att kunna hindra honom från att stoppa ner huvudet och beta under skrittrundorna i början eller slutet av lektionen var det jättebra att ha en grästygel. Min dotter red den ponnyn ett tag och han satte dessutom i system att under lektioner inomhus dra ner huvudet ibland (ibland i skritt och ibland i halt, för att han kunde och han tyckte väl att det var trevligare med långa tyglar) och då hon inte hade så bra balans så åkte hon av en gång och flera gånger var det nära. Detta resulterade i att hon satt och red på långa tyglar hela tiden för hon vågade inte ha korta tyglar. Så då satte vi på en grästygel och då fattade ponnyn snabbt (han är väldigt smart) att han var tvungen att sluta med att dra ner huvudet (när han hade grästygel) och min dotter kunde lära sig att rida och börja våga ha korta tyglar. Men om hon hade kommit längre i sin ridutbildning hade hon fått lära sig hantera även den egenheten hos ponnyn. Men under den fasen i hennes utbildning så gjorde grästygeln stor nytta!
 
Jag skulle ärligt talat inte behålla en häst som bockade. För mig är det en stor fet no-no.

Håller med. Jag har ridit alla möjliga hästar med olika olater och accepterar mycket men bockande hästar rider jag inte en gång till. Det är nog det värsta jag vet efter hästar som reser sig (alltså inte bara lättar lite fram utan verkligen kommer upp). Det är ju dock inte så vanligt tack och lov.
 
Ju mer man har på hästen desto mer finns det att fastna i. En grästygel som är rätt spänd sitter ju löst när hästen har huvudet uppe och jag har sett ett barn fara fram och hamna med bägge knäna innanför grästygeln, hen hängde alltså på halsen på hästen och satt fast med benen på en sådan variant där en tygel går på var sida. Där var det bara tur att hästen stannade och inte bockade vidare. Jag har också sett liknande variant med den typen av grästygel som är en tygel som går över mankammen, där gick det inte lika bra när barnet fastnade med ena benet och blev hängande. Både hästen och ryttaren blev ganska rejält rädda även om det i slutänden inte blev några större skador på vare sig häst eller ryttare. Jag utgår ju ifrån vad jag har sett och upplevt och skulle inte rekommendera grästygel alls. Sedan är ju alla hästar olika. Vissa går inte emot ett balsnöre som sätts upp som staket medans andra undersöker om det går att krypa under eltrådar med rejäl kräm i för att komma åt gräset på andra sidan. Dvs. det som hindrar en häst hindrar inte en annan utan hen försöker hitta andra sätt att få till det hen vill.

Håller med, men samtidigt kan man ju inte ta bort allt man kan fastna i. Jag har faktiskt under en avramling fastnat i käkremmen med armen (fråga inte hur det gick till jag fattar inte heller). :cautious: Då tappade jag bara balansen när hästen fattade galopp, hästen galopperade snällt på men tyngdes ju ner av mig som hängde på halv stång med armen i käkremmen och sääänkte huvudet för hon orkade ju såklart inte hålla uppe sitt huvud. Jag såg vad som hände och var rädd att skada hästen så jag lirkade ur armen i panik, ramlade av och bröt armen. Hästen klarade sig bra, lite öm i nackmuskulaturen men kunde gå lektion som vanligt och visade ingen ömhet dagen efter.
Men ju mindre "grejer" på hästen desto bättre! :up:
 
@sassiball Jag förstår att du känner dig lite påhoppad här i tråden, men jag undrar om du inte riktigt kan förstå varför så många reagerar så starkt? Själv blir jag måttligt irriterad att föräldrar resonerar som du, men som ickeförälder är det möjligen inte en åsikt jag har "rätten" till. Men. Ämnet för tråden sätter huvudet på spiken vad så många av oss upplever ute i ponnysvängen. Barnet tycker att något är jobbigt/tråkigt/otäckt och föräldrarna är genast där för att eliminera allt som är jobbigt/tråkigt/otäckt. Det gör att ungarna sällan behöver jobba särskilt hårt för sin rätt att rida. Går det inte bra så byts ponnyn ut, är det jobbigt att mocka gör mamma det osv osv. Jag blir tokig på sånt här så jag säger sälj ponnyn, köp inte en ny och börja med friidrott.
 
@sassiball Jag förstår att du känner dig lite påhoppad här i tråden, men jag undrar om du inte riktigt kan förstå varför så många reagerar så starkt? Själv blir jag måttligt irriterad att föräldrar resonerar som du, men som ickeförälder är det möjligen inte en åsikt jag har "rätten" till. Men. Ämnet för tråden sätter huvudet på spiken vad så många av oss upplever ute i ponnysvängen. Barnet tycker att något är jobbigt/tråkigt/otäckt och föräldrarna är genast där för att eliminera allt som är jobbigt/tråkigt/otäckt. Det gör att ungarna sällan behöver jobba särskilt hårt för sin rätt att rida. Går det inte bra så byts ponnyn ut, är det jobbigt att mocka gör mamma det osv osv. Jag blir tokig på sånt här så jag säger sälj ponnyn, köp inte en ny och börja med friidrott.

Jag tror i egenskap som förälder att man så himla gärna vill att barnen ska dela ens eget intresse så man gör liksom vad som helst för att undvika att intresset förloras. Jag har förvisso ingen ponny till dottern som inte heller har samma brinnande intresse som jag själv hade som barn.
 
Jag tror i egenskap som förälder att man så himla gärna vill att barnen ska dela ens eget intresse så man gör liksom vad som helst för att undvika att intresset förloras. Jag har förvisso ingen ponny till dottern som inte heller har samma brinnande intresse som jag själv hade som barn.
Naturligtvis är det så i vissa fall. Ser det väldigt ofta häromkring. Men som utomstående som ser på är det komplett vansinne. Dels för att barnen uppenbarligen inte har tillräckligt stort eget intresse och kanske hellre vill göra nåt annat, dels för att barnen inte lär sig att ta ansvar över ett djur utan bara ser hästen som ett redskap och dels att ungarna inte själv får bita ihop och kämpa när det faktiskt blir jobbigt. För livet ÄR jobbigt/tråkig/otäckt stundvis och hur ska dessa barn växa upp och bli fungerande vuxna om de aldrig fått ta tag i problemen själv utan päronen löst allt?
 
Vill bara säga att jag tycker det låter som en toppenponny och jag hoppas det går bra om nu barnet vill ge det en chans till!
Ta det riktigt lugnt och fint nu och rid ponnyn själv/hitta någon duktig liten ryttare som kan rida ponnyn ett par gånger i veckan, är mitt tips. Så den får jobba "ordentligt" och få ut energin, och dessutom hålls så trevlig som den låter att vara nu.
Vill barnet ändå inte/trillar av och blir rädd igen/etc så tycker jag inte det behöver vara fel att sälja ponnyn till en annan liten ryttare, men tror inte ni ska köpa någon ny då. Det finns EXTREMT få hästar/ponnyer som man aldrig åker av, ni kommer nog inte att hitta en sån. Så är rädslan för att trilla av för stor hos barnet (eller hos dig) så är det nog bättre att inte ha en egen ponny, än iallafall.
 
Fortfarande så är det inte direkt någon ponny med överskottsenergi eller full med bus. Då hade jag aldrig köpt honom. Han är lugn i sinnet som sagt.
@Fiorano nej jag kan inte förstå att folk inte kan uppföra sig eller uppträda hövligt även om man är av annan åsikt. Att slå på den som är svag och visar det är ALDRIG OK.

Alla : Tack för fina ord och uppmuntran :heartheart:heart
 
@sassiball Jag förstår att du känner dig lite påhoppad här i tråden, men jag undrar om du inte riktigt kan förstå varför så många reagerar så starkt? Själv blir jag måttligt irriterad att föräldrar resonerar som du, men som ickeförälder är det möjligen inte en åsikt jag har "rätten" till. Men. Ämnet för tråden sätter huvudet på spiken vad så många av oss upplever ute i ponnysvängen. Barnet tycker att något är jobbigt/tråkigt/otäckt och föräldrarna är genast där för att eliminera allt som är jobbigt/tråkigt/otäckt. Det gör att ungarna sällan behöver jobba särskilt hårt för sin rätt att rida. Går det inte bra så byts ponnyn ut, är det jobbigt att mocka gör mamma det osv osv. Jag blir tokig på sånt här så jag säger sälj ponnyn, köp inte en ny och börja med friidrott.
Sen är det självklart att du har rätt att ha en åsikt även som ickeförälder- absolut!
Det är ganska många ickeföräldrar som yttrat sig hittills i frågan.

Men det är ingen omröstning det handlar om. Jag väljer det som passar oss bäst oavsett vad någon annan förälder/ickeförälder på bukefalos behagar ha för åsikt.
 
Det låter som om hästen försöker berätta något för er. Jag hade försökt fokuserade hur hästen känner och vad den vill.

Kan den ha ont? Väldigt många ”olydiga” beteenden är varierande grad av smärta eller obehag. Särskilt när det kommer plötsligt.

Om barnet inte vill umgås med hästen så hade jag nog sålt. Men jag hade absolut inte köpt en ny.

Det är okej att bli rädd, det är okej att tröttna på ett intresse. Jag tycker inte man borde sälja familjemedlemmar om det inte är nödvändigt. Men att man är rädd för dem skulle jag nog räkna som en rimlig orsak.

Men låt henne då ha andra intressen istället, som inte har med hästar att göra. Pusha inte henne med ny häst eller ridskola. Om hon vill börja med hästar igen så hade jag åtminstone väntat några år så att hon kan mogna lite och bli tryggare i sig själv. Och sedan låtit henne träffa andras hästar, och möjligtvis medryttarhäst. Inte egen på flera år. Och då bara om hon kan bevisa att hon kan ta ansvar för hästen även när hon är trött, vill vara med kompisar osv. Är det inte så viktigt för henne att hon är beredd att göra sådana uppoffringar så låt henne umgås med hästar, men inte ha en egen.

Finns ju många andra sätt att få utlopp för ett hästintresse också för barn. Tex statstable, Howrse, käpphäst, hoppa banor hemma i trädgården (med kompisar) etc etc. Det var några saker jag gjorde under min ungdom när jag inte fick så mycket kontakt med hästar som jag hade velat. Men om jag faktiskt fått ponnyn jag tjatade efter - så hade jag nog inte orkat med och snarare tröttnat.
 
Fortfarande så är det inte direkt någon ponny med överskottsenergi eller full med bus. Då hade jag aldrig köpt honom. Han är lugn i sinnet som sagt.
@Fiorano nej jag kan inte förstå att folk inte kan uppföra sig eller uppträda hövligt även om man är av annan åsikt. Att slå på den som är svag och visar det är ALDRIG OK.

Alla : Tack för fina ord och uppmuntran :heartheart:heart
Vill bara inflika att även om ponnyn inte är typen med överskottsenergi, så minskar nog tillfällena då den busar för mycket om tex. du själv rider den ordentligt emellanåt. Hellre safe than sorry liksom :)
 

Liknande trådar

Relationer Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller...
10 11 12
Svar
225
· Visningar
13 964
Senast: Badger
·
Dressyr Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller...
2
Svar
26
· Visningar
3 056
Senast: lady_vip
·
Tjatter Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller...
20 21 22
Svar
436
· Visningar
28 936
Trädgård & Växter Denna trådstart är utbruten från en annan tråd av en moderator. Vi gör det ibland när ett ämne verkar intressant för flera och/eller...
Svar
11
· Visningar
695

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp