Hur är det att bo i villakvarter i ett mindre samhälle?

  • Hemmet
  • Trådstartare Trådstartare ufot
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 39
  • Visningar Visningar 1 580

Bukefalos 30 år!

ufot

Trådstartare
Lite luddig fråga kanske...

Det är så att jag söker nytt jobb i ett mindre samhälle i Norrlands inland.

Jag har de sista 20 åren bott i lägenhet, men drömmer om ett mindre hus.

Om jag får jobbet så finns eventuellt möjligheten att köpa ett enplanshus nära jobbet, lite i utkanten av det lilla samhället.

Husen där ligger relativt tätt. Tänk er en klassiskt villaförort. Tomten är på knappt 900 kvm.

Egentligen drömmer jag om att bo "mitt i ingenstans" utan grannar, men verkligheten är sådan att jag inte klarar av att skotta snö eller ta hand om en stor tomt. Jag måste bo nära de bekvämligheter som finns i ett mindre samhälle med snöskottning och kommunalt vatten och avlopp.

Huset jag tittat på kräver minimalt med snöskottning och tomten är oerhört lättskött.

Jag kan inte gå i trappor och de flesta andra husen i samhället (alla som är till salu) är minst tvåplanshus och alldeles för stora för mig.

Till er som bor liknande med grannar på vardera sida om huset, hur mycket störs ni av grannarna? Hör ni prat och musik från grannarna när ni är ute i trädgården? Är det ungefär som i lägenhet, eller är det lugnare?

Jag lider av hjärntrötthet och klarar inte av ljud. Dessutom är jag social som en sten utanför jobbet och har inget behov av social samvaro med exempelvis grannar. Jag trivs bäst med hunden hemma och kommer också att arbeta delvis hemifrån.

Det finns lägenheter att hyra, men alla de ligger i centrum, eller på andra våningen utan hiss. Verkar finnas få lägenheter med tvättmaskin och diskmaskin installerat.

Jag måste ha egen tvättmaskin och diskmaskin och måste antingen bo på bottenvåningen eller i hus med hiss. Just den kombinationen verkar vara svårt att hitta ... utom möjligen precis mitt i centrum och där vill jag inte bo.

Dessutom blir det betydligt billigare att bo i hus och jag kan dessutom renovera som jag vill.

Radhus och bostadsrätter finns inte i samhället.

Lägenheterna är få. Majoriteten bor i klassiska villakvarter.

Då till er som bor i klassiska villakvarter, hur är det? Trivs ni? "Måste" man ha kontakt med grannarna?
 
Lite luddig fråga kanske...

Det är så att jag söker nytt jobb i ett mindre samhälle i Norrlands inland.

Jag har de sista 20 åren bott i lägenhet, men drömmer om ett mindre hus.

Om jag får jobbet så finns eventuellt möjligheten att köpa ett enplanshus nära jobbet, lite i utkanten av det lilla samhället.

Husen där ligger relativt tätt. Tänk er en klassiskt villaförort. Tomten är på knappt 900 kvm.

Egentligen drömmer jag om att bo "mitt i ingenstans" utan grannar, men verkligheten är sådan att jag inte klarar av att skotta snö eller ta hand om en stor tomt. Jag måste bo nära de bekvämligheter som finns i ett mindre samhälle med snöskottning och kommunalt vatten och avlopp.

Huset jag tittat på kräver minimalt med snöskottning och tomten är oerhört lättskött.

Jag kan inte gå i trappor och de flesta andra husen i samhället (alla som är till salu) är minst tvåplanshus och alldeles för stora för mig.

Till er som bor liknande med grannar på vardera sida om huset, hur mycket störs ni av grannarna? Hör ni prat och musik från grannarna när ni är ute i trädgården? Är det ungefär som i lägenhet, eller är det lugnare?

Jag lider av hjärntrötthet och klarar inte av ljud. Dessutom är jag social som en sten utanför jobbet och har inget behov av social samvaro med exempelvis grannar. Jag trivs bäst med hunden hemma och kommer också att arbeta delvis hemifrån.

Det finns lägenheter att hyra, men alla de ligger i centrum, eller på andra våningen utan hiss. Verkar finnas få lägenheter med tvättmaskin och diskmaskin installerat.

Jag måste ha egen tvättmaskin och diskmaskin och måste antingen bo på bottenvåningen eller i hus med hiss. Just den kombinationen verkar vara svårt att hitta ... utom möjligen precis mitt i centrum och där vill jag inte bo.

Dessutom blir det betydligt billigare att bo i hus och jag kan dessutom renovera som jag vill.

Radhus och bostadsrätter finns inte i samhället.

Lägenheterna är få. Majoriteten bor i klassiska villakvarter.

Då till er som bor i klassiska villakvarter, hur är det? Trivs ni? "Måste" man ha kontakt med grannarna?
Nä, inte min erfarenhet. Men det kan finnas krav på hur tomten ska skötas som ger onda ögat. Så ingenstans är klart bättre om man mäktar med att hantera allt arbete.
 
Lite luddig fråga kanske...

Det är så att jag söker nytt jobb i ett mindre samhälle i Norrlands inland.

Jag har de sista 20 åren bott i lägenhet, men drömmer om ett mindre hus.

Om jag får jobbet så finns eventuellt möjligheten att köpa ett enplanshus nära jobbet, lite i utkanten av det lilla samhället.

Husen där ligger relativt tätt. Tänk er en klassiskt villaförort. Tomten är på knappt 900 kvm.

Egentligen drömmer jag om att bo "mitt i ingenstans" utan grannar, men verkligheten är sådan att jag inte klarar av att skotta snö eller ta hand om en stor tomt. Jag måste bo nära de bekvämligheter som finns i ett mindre samhälle med snöskottning och kommunalt vatten och avlopp.

Huset jag tittat på kräver minimalt med snöskottning och tomten är oerhört lättskött.

Jag kan inte gå i trappor och de flesta andra husen i samhället (alla som är till salu) är minst tvåplanshus och alldeles för stora för mig.

Till er som bor liknande med grannar på vardera sida om huset, hur mycket störs ni av grannarna? Hör ni prat och musik från grannarna när ni är ute i trädgården? Är det ungefär som i lägenhet, eller är det lugnare?

Jag lider av hjärntrötthet och klarar inte av ljud. Dessutom är jag social som en sten utanför jobbet och har inget behov av social samvaro med exempelvis grannar. Jag trivs bäst med hunden hemma och kommer också att arbeta delvis hemifrån.

Det finns lägenheter att hyra, men alla de ligger i centrum, eller på andra våningen utan hiss. Verkar finnas få lägenheter med tvättmaskin och diskmaskin installerat.

Jag måste ha egen tvättmaskin och diskmaskin och måste antingen bo på bottenvåningen eller i hus med hiss. Just den kombinationen verkar vara svårt att hitta ... utom möjligen precis mitt i centrum och där vill jag inte bo.

Dessutom blir det betydligt billigare att bo i hus och jag kan dessutom renovera som jag vill.

Radhus och bostadsrätter finns inte i samhället.

Lägenheterna är få. Majoriteten bor i klassiska villakvarter.

Då till er som bor i klassiska villakvarter, hur är det? Trivs ni? "Måste" man ha kontakt med grannarna?
Nyfiket, grannars hundar eller ungar som låter,fest i trädgården och du får nog räkna med att grannarna försöker ta kontakt med dig som granne.

Ingen är tacksammare än jag att jag kan åka hem från skåne ibland och tillbaka till landets tystnad.
 
Lite luddig fråga kanske...

Det är så att jag söker nytt jobb i ett mindre samhälle i Norrlands inland.

Jag har de sista 20 åren bott i lägenhet, men drömmer om ett mindre hus.

Om jag får jobbet så finns eventuellt möjligheten att köpa ett enplanshus nära jobbet, lite i utkanten av det lilla samhället.

Husen där ligger relativt tätt. Tänk er en klassiskt villaförort. Tomten är på knappt 900 kvm.

Egentligen drömmer jag om att bo "mitt i ingenstans" utan grannar, men verkligheten är sådan att jag inte klarar av att skotta snö eller ta hand om en stor tomt. Jag måste bo nära de bekvämligheter som finns i ett mindre samhälle med snöskottning och kommunalt vatten och avlopp.

Huset jag tittat på kräver minimalt med snöskottning och tomten är oerhört lättskött.

Jag kan inte gå i trappor och de flesta andra husen i samhället (alla som är till salu) är minst tvåplanshus och alldeles för stora för mig.

Till er som bor liknande med grannar på vardera sida om huset, hur mycket störs ni av grannarna? Hör ni prat och musik från grannarna när ni är ute i trädgården? Är det ungefär som i lägenhet, eller är det lugnare?

Jag lider av hjärntrötthet och klarar inte av ljud. Dessutom är jag social som en sten utanför jobbet och har inget behov av social samvaro med exempelvis grannar. Jag trivs bäst med hunden hemma och kommer också att arbeta delvis hemifrån.

Det finns lägenheter att hyra, men alla de ligger i centrum, eller på andra våningen utan hiss. Verkar finnas få lägenheter med tvättmaskin och diskmaskin installerat.

Jag måste ha egen tvättmaskin och diskmaskin och måste antingen bo på bottenvåningen eller i hus med hiss. Just den kombinationen verkar vara svårt att hitta ... utom möjligen precis mitt i centrum och där vill jag inte bo.

Dessutom blir det betydligt billigare att bo i hus och jag kan dessutom renovera som jag vill.

Radhus och bostadsrätter finns inte i samhället.

Lägenheterna är få. Majoriteten bor i klassiska villakvarter.

Då till er som bor i klassiska villakvarter, hur är det? Trivs ni? "Måste" man ha kontakt med grannarna?
Jag har ett fritidshus som ligger i ett mindre samhälle i Norrland. Tomten är ca 1000 kvadrat, och jag har grannar på tre sidor. Grannarna är permanentboende villor. Det låter med andra ord rätt likt det du beskriver.

Det är ärligt talat varken fridfullt eller ostört. Grannarna kör diverse maskiner vardag som helg, alla ljusa timmar på dygnet, deras barn är ute på tomten och leker högljutt, hundar skäller, det spelas musik etc.

Annars bor jag i en lägenhet i Stockholms innerstad. Det är väldigt mycket tystare och mer ostört där - även om det är väldigt mycket mer folk, så finns det en helt annan kultur av att inte väsnas.

I huset i Norrland finns ingen sån norm om att inte störa. Det är en helt annan (mycket högre!) ljudnivå där än i lägenheten i stan.
 
Nä, inte min erfarenhet. Men det kan finnas krav på hur tomten ska skötas som ger onda ögat. Så ingenstans är klart bättre om man mäktar med att hantera allt arbete.
Tomten som tillhör huset klarar jag av att sköta .... eller rättare sagt robotgräsklipparen kommer att sköta det mesta.

Lite trädgårdsskötsel är bara roligt, men jag klarar inte av något mer avancerat...
 
Nyfiket, grannars hundar eller ungar som låter,fest i trädgården och du får nog räkna med att grannarna försöker ta kontakt med dig som granne.

Ingen är tacksammare än jag att jag kan åka hem från skåne ibland och tillbaka till landets tystnad.
Lite så är det ju i de lägenheter som jag bott/bor i. Nu bor jag hyfsat lyhört + skola och stor väg precis bredvid.

I den bästa av världar hade jag ju velat bo "mitt i ingenstans", men har tvingats inse att jag måste bo nära jobbet och bekvämligheter.
 
Jag har ett fritidshus som ligger i ett mindre samhälle i Norrland. Tomten är ca 1000 kvadrat, och jag har grannar på tre sidor. Grannarna är permanentboende villor. Det låter med andra ord rätt likt det du beskriver.

Det är ärligt talat varken fridfullt eller ostört. Grannarna kör diverse maskiner vardag som helg, alla ljusa timmar på dygnet, deras barn är ute på tomten och leker högljutt, hundar skäller, det spelas musik etc.

Annars bor jag i en lägenhet i Stockholms innerstad. Det är väldigt mycket tystare och mer ostört där - även om det är väldigt mycket mer folk, så finns det en helt annan kultur av att inte väsnas.

I huset i Norrland finns ingen sån norm om att inte störa. Det är en helt annan (mycket högre!) ljudnivå där än i lägenheten i stan.
Jättebra information.

Jag växte upp i lite liknande område (men inte på samma geografiska plats) som där jag nu säker jobb.

Jag minns inte att grannarna störde när jag växte upp ... men jag var ju barn då och störde antagligen andra mer än de störde mig....

Jag bor lyhört nu. Hör grannarna och dras hundar betydlig mer än jag skulle vilja + barnen på skolgården, den vältrafikerade vägen precis i närheten och oväsendet från alla maskiner som sköter grönområdet som också finns precis i närheten.....
 
Skulle säga att det beror på vilka grannar man har. Vissa områden är rätt tysta men att man får räkna med att folk klipper gräset ex kl 20. Lika så att de kanske börjar vid 8 på morgonen en helgdag.
Sen kan det finnas barn i området som det framför allt sommartid kan höras en del ifrån.
Och det är alltid bra att kunna småprata med grannarna lite grann. Inte så att man behöver bjuda varann på kaffe men skulle det hända något är det alltid bra att ha lite kontakter 😊
 
Lite luddig fråga kanske...

Det är så att jag söker nytt jobb i ett mindre samhälle i Norrlands inland.

Jag har de sista 20 åren bott i lägenhet, men drömmer om ett mindre hus.

Om jag får jobbet så finns eventuellt möjligheten att köpa ett enplanshus nära jobbet, lite i utkanten av det lilla samhället.

Husen där ligger relativt tätt. Tänk er en klassiskt villaförort. Tomten är på knappt 900 kvm.

Egentligen drömmer jag om att bo "mitt i ingenstans" utan grannar, men verkligheten är sådan att jag inte klarar av att skotta snö eller ta hand om en stor tomt. Jag måste bo nära de bekvämligheter som finns i ett mindre samhälle med snöskottning och kommunalt vatten och avlopp.

Huset jag tittat på kräver minimalt med snöskottning och tomten är oerhört lättskött.

Jag kan inte gå i trappor och de flesta andra husen i samhället (alla som är till salu) är minst tvåplanshus och alldeles för stora för mig.

Till er som bor liknande med grannar på vardera sida om huset, hur mycket störs ni av grannarna? Hör ni prat och musik från grannarna när ni är ute i trädgården? Är det ungefär som i lägenhet, eller är det lugnare?

Jag lider av hjärntrötthet och klarar inte av ljud. Dessutom är jag social som en sten utanför jobbet och har inget behov av social samvaro med exempelvis grannar. Jag trivs bäst med hunden hemma och kommer också att arbeta delvis hemifrån.

Det finns lägenheter att hyra, men alla de ligger i centrum, eller på andra våningen utan hiss. Verkar finnas få lägenheter med tvättmaskin och diskmaskin installerat.

Jag måste ha egen tvättmaskin och diskmaskin och måste antingen bo på bottenvåningen eller i hus med hiss. Just den kombinationen verkar vara svårt att hitta ... utom möjligen precis mitt i centrum och där vill jag inte bo.

Dessutom blir det betydligt billigare att bo i hus och jag kan dessutom renovera som jag vill.

Radhus och bostadsrätter finns inte i samhället.

Lägenheterna är få. Majoriteten bor i klassiska villakvarter.

Då till er som bor i klassiska villakvarter, hur är det? Trivs ni? "Måste" man ha kontakt med grannarna?
Min man har mer kontakt med grannarna än jag, klart jag pratar med grannarna ibland men oftast blir det ett hej i princip! Vi har dock inga grannar bakom oss och hög (runt 5 m) mellan oss och ena grannen samt hög häck mot gatan, så vi blir lite mera ”anonyma” trots villatomt! Ljud finns, från barn, tågbanan och närliggande fotbollsplan, men inte ljud hela tiden :)

Vi trivs, även om vi drömmer om en gård på landet! Rätt gård har dock inte dykt upp ännu!
 
Jättebra information.

Jag växte upp i lite liknande område (men inte på samma geografiska plats) som där jag nu säker jobb.

Jag minns inte att grannarna störde när jag växte upp ... men jag var ju barn då och störde antagligen andra mer än de störde mig....

Jag bor lyhört nu. Hör grannarna och dras hundar betydlig mer än jag skulle vilja + barnen på skolgården, den vältrafikerade vägen precis i närheten och oväsendet från alla maskiner som sköter grönområdet som också finns precis i närheten.....
Jag är uppväxt i en mindre by i Uppland, med större tomter och några gårdar. Där är det mycket tystare, och folk väsnas inte hälften så mycket. Så det är såklart olika, men det är verkligen påfallande hur det där med ljudet liksom inte är något folk bryr sig om i norrlandshuset. Det är helt ok att grannbarnen t ex står på gräsmattan och skriker/sjunger för full hals en halvtimme, eller att ungdomarna samlas med sina bilar och kör epa-dunk med högtalarna på max så att ingen kan sova på kilometers håll kl 23, eller att ha jakthundar i en hundgård som skäller oavbrutet, eller att dra igång motorsågen och kapa ved kl 08 en söndag. Det finns som ingen upplevelse av att ljud stör. Trädgårdsnormen är en kalklippt gräsmatta, och de flesta har åkgräsklippare, så sommartid är det väldigt mycket det ljudet också, samt från diverse bygg/renoveringsprojekt på husen.

Man vänjer sig, och det har sin charm med allt folk håller på med. Men det kan vara rätt skönt att komma tillbaka till stan, där det mer är fåglarna och folk som pratar, eller lite svag musik på håll, och mer rofyllt.
 
Det är nog omöjligt att svara på så länge man inte vet vilket specifikt område det gäller. Jag är uppvuxen i villa i småstad med grannar, där var det väldigt lugnt men det är också ganska stora tomter med "partier" emellan. Alldeles i anslutning till detta finns som en rund gata med villor med små fyrkantiga tomter, det är alltså relativt tätt mellan alla hus och jag tror det är ungefär det du menar?

I just det området är alla tomter väldigt prydliga. Fina rabatter och gräsmattor, men jag tror också att det kanske när jag var barn främst bodde folk där som hade vuxna barn. Jag har rört mig i området under 20 års tid och typ knappt sett någon utomhus, det är som en liten spökstad. Fruktansvärt lugnt med andra ord. Samtidigt, hade samma område varit populerat av barnfamiljer och hundfolk så kan jag tänka mig att det potentiellt hade varit ett jävla liv där.

Kontentan blir alltså att det till 100% är grannarna som avgör hur lugnt ett område är, inte hur det ser ut eller vart det ligger.
 
Jag hyr ett hus i ett villaområde. Jag bor vid parkering, busshållplats och gångväg precis utanför. Jag har dessutom fönster från golv till tak.
Detta är det lugnaste stället jag nånsin bott på. Jag vill ha det tyst men ibland skulle jag vilja gå ut o skrika för att se om folk lever :rofl:
Nä kanske inte exakt, men det är nog runt 100 hushåll i området. På 10 år har det varit 2 fester som hörts (som slutat typ strax efter midnatt), samma antal ”barn som busat”, inga högtider som väsnats…
Så otroligt lugnt område. Men visst räcker det att nån jobbig typ flyttar in. Många i området har bott där länge så det bidrar ju med till lugn.
 
Jag bor i villa i mindre tätort, precis det du beskriver. Har bott i två olika områden.

Vad gäller grannar så beror det ju väldigt mycket på vilka grannar man har och det styr man ju inte själv över. Men jag har aldrig upplevt mig speciellt störd. Visst de klipper gräset och sitter ute och äter med vänner någon sommarkväll här och där, men överlag väldigt lugnt. Vi har ganska aktivt valt att ha relationen att vi hejar på våra grannar, kanske småpratar lite över häcken eller gatan någon gång ibland, men inte mer.

Jag tycker det är lugnare att bo i villa än lägenhet men det beror ju på så mycket. Det som gjort allra störst skillnad är läget på villan. Tidigare bodde vi betydligt centralare och bodde då precis utmed ett gång/cykelstråk och nära både vårdcentral och annan service, då var det betydligt stökigare. Men det var ju inte grannarna utan förbipasserande.
 
Jag bor i ett mindre samhälle men ännu tätare mellan husen, vi har 400 kvadrat tomt ungefär och det är lite väl litet, hade gärna sett ungefär 900! Jag tror det är svårt att svara på hur mycket man störs av grannar, jag störs typ inte alls för att jag är uppvuxen med grannar på alla sidor, men min sambo som är uppvuxen på landet störs framförallt av att han upplever sig betraktad när han ska göra saker i trädgården. Vi har dock en baksida med ett berg och ingen insyn så det är ändå privat på en sida.
Det är en del barn som är ute och leker på sommarkvällar, men på vintern är det helt dött. Lite gräsklippning ibland och sen hör vi grannarna väl om vi båda sitter ute på altanen. Jag tycker att det är mindre lyhört än i lägenhet, där var det ofta fester eller nån som borrade i väggen. När jag går ut i trädgården på kvällen är det ofta helt tyst, vi sover med fönstret öppet och hör bara fågelkvitter.
 
Jag har haft hus i villasamhälle, hörntomt på ca 700 kvm och delade staket med två andra villor.
Var superlugnt och behagligt att bo där. Hälsade på grannarna och kunde småprata någon gång ibland.

Nu bor jag i ett annat villasamhälle fast på annan ort av samma storlek. Här bor jag i lägenhet i ett väldigt lugnt villaområde.
En kompis bor i en annan del av samhället och på hennes gata är det kaos, vilda tonåringar och grannen på andra sidan staketet har polskt poolparty flera gånger i veckan hela sommaren. Låter mer än om man befinner sig på klubbgatan inne i stan 😆
 
Jag är uppväxt i en mindre by i Uppland, med större tomter och några gårdar. Där är det mycket tystare, och folk väsnas inte hälften så mycket. Så det är såklart olika, men det är verkligen påfallande hur det där med ljudet liksom inte är något folk bryr sig om i norrlandshuset. Det är helt ok att grannbarnen t ex står på gräsmattan och skriker/sjunger för full hals en halvtimme, eller att ungdomarna samlas med sina bilar och kör epa-dunk med högtalarna på max så att ingen kan sova på kilometers håll kl 23, eller att ha jakthundar i en hundgård som skäller oavbrutet, eller att dra igång motorsågen och kapa ved kl 08 en söndag. Det finns som ingen upplevelse av att ljud stör. Trädgårdsnormen är en kalklippt gräsmatta, och de flesta har åkgräsklippare, så sommartid är det väldigt mycket det ljudet också, samt från diverse bygg/renoveringsprojekt på husen.

Man vänjer sig, och det har sin charm med allt folk håller på med. Men det kan vara rätt skönt att komma tillbaka till stan, där det mer är fåglarna och folk som pratar, eller lite svag musik på håll, och mer rofyllt.
Jag noterar ungefär samma skillnad mellan min lägenhet centralt i stan, och min stuga i kanten av ett mindre samhälle/by. Det senare innehåller alla ljud du nämner, plus traktorer pga jordbruk. Hänsyn till andra genom att undvika att väsnas, existerar inte. Eporna hörs kilometrar i förväg när de dunkar fram med basljudet på max. Osv. Folk har mycket olika maskiner och apparater för sina projekt, allting låter.
 
Kolla på hur bra fönster huset har?
Visst kan det finnas ljud från grannar även i små samhällen (och på landet, beroende på hur nära sina grannar eller en väg man bor) men stänger jag fönster och dörrar störs jag inte av ljud från dem 😅

Grannar umgås man med på den nivå man själv vill, och såklart kan man ha otur och få en granne från h*lvetet men de allra flesta är normala ;) och nästan alla människor sover på nätterna och är aktiva på dagarna 😇

Så kolla upp hus (fönster och dörrar) om du vet att ljud besvärar dig, och försök fråga säljarna och några grannar en bit bort om grannarna är bra?
 
Lite luddig fråga kanske...

Det är så att jag söker nytt jobb i ett mindre samhälle i Norrlands inland.

Jag har de sista 20 åren bott i lägenhet, men drömmer om ett mindre hus.

Om jag får jobbet så finns eventuellt möjligheten att köpa ett enplanshus nära jobbet, lite i utkanten av det lilla samhället.

Husen där ligger relativt tätt. Tänk er en klassiskt villaförort. Tomten är på knappt 900 kvm.

Egentligen drömmer jag om att bo "mitt i ingenstans" utan grannar, men verkligheten är sådan att jag inte klarar av att skotta snö eller ta hand om en stor tomt. Jag måste bo nära de bekvämligheter som finns i ett mindre samhälle med snöskottning och kommunalt vatten och avlopp.

Huset jag tittat på kräver minimalt med snöskottning och tomten är oerhört lättskött.

Jag kan inte gå i trappor och de flesta andra husen i samhället (alla som är till salu) är minst tvåplanshus och alldeles för stora för mig.

Till er som bor liknande med grannar på vardera sida om huset, hur mycket störs ni av grannarna? Hör ni prat och musik från grannarna när ni är ute i trädgården? Är det ungefär som i lägenhet, eller är det lugnare?

Jag lider av hjärntrötthet och klarar inte av ljud. Dessutom är jag social som en sten utanför jobbet och har inget behov av social samvaro med exempelvis grannar. Jag trivs bäst med hunden hemma och kommer också att arbeta delvis hemifrån.

Det finns lägenheter att hyra, men alla de ligger i centrum, eller på andra våningen utan hiss. Verkar finnas få lägenheter med tvättmaskin och diskmaskin installerat.

Jag måste ha egen tvättmaskin och diskmaskin och måste antingen bo på bottenvåningen eller i hus med hiss. Just den kombinationen verkar vara svårt att hitta ... utom möjligen precis mitt i centrum och där vill jag inte bo.

Dessutom blir det betydligt billigare att bo i hus och jag kan dessutom renovera som jag vill.

Radhus och bostadsrätter finns inte i samhället.

Lägenheterna är få. Majoriteten bor i klassiska villakvarter.

Då till er som bor i klassiska villakvarter, hur är det? Trivs ni? "Måste" man ha kontakt med grannarna?
Bor i kedjehus utanför större samhälle. Tror jag pratar med grannarna någon gång i månaden. Om man inte för för mycket oväsen och håller reda på maskrosorna hör de inte av sig.

Man känner lukt av grillrök när det är vår :) och om det är student kan en ha studenter på tomten.

Jag hör ingenting från dem, men jag har vuxit upp i lägenhet i centrala staden. Det är extremt lungt här i jämförelse.
 
Bor i kedjehus utanför större samhälle. Tror jag pratar med grannarna någon gång i månaden. Om man inte för för mycket oväsen och håller reda på maskrosorna hör de inte av sig.

Man känner lukt av grillrök när det är vår :) och om det är student kan en ha studenter på tomten.

Jag hör ingenting från dem, men jag har vuxit upp i lägenhet i centrala staden. Det är extremt lungt här i jämförelse.
Stackars den som blir granne med mig. Jag älskar maskrosor :love:
 
Lite luddig fråga kanske...

Det är så att jag söker nytt jobb i ett mindre samhälle i Norrlands inland.

Jag har de sista 20 åren bott i lägenhet, men drömmer om ett mindre hus.

Om jag får jobbet så finns eventuellt möjligheten att köpa ett enplanshus nära jobbet, lite i utkanten av det lilla samhället.

Husen där ligger relativt tätt. Tänk er en klassiskt villaförort. Tomten är på knappt 900 kvm.

Egentligen drömmer jag om att bo "mitt i ingenstans" utan grannar, men verkligheten är sådan att jag inte klarar av att skotta snö eller ta hand om en stor tomt. Jag måste bo nära de bekvämligheter som finns i ett mindre samhälle med snöskottning och kommunalt vatten och avlopp.

Huset jag tittat på kräver minimalt med snöskottning och tomten är oerhört lättskött.

Jag kan inte gå i trappor och de flesta andra husen i samhället (alla som är till salu) är minst tvåplanshus och alldeles för stora för mig.

Till er som bor liknande med grannar på vardera sida om huset, hur mycket störs ni av grannarna? Hör ni prat och musik från grannarna när ni är ute i trädgården? Är det ungefär som i lägenhet, eller är det lugnare?

Jag lider av hjärntrötthet och klarar inte av ljud. Dessutom är jag social som en sten utanför jobbet och har inget behov av social samvaro med exempelvis grannar. Jag trivs bäst med hunden hemma och kommer också att arbeta delvis hemifrån.

Det finns lägenheter att hyra, men alla de ligger i centrum, eller på andra våningen utan hiss. Verkar finnas få lägenheter med tvättmaskin och diskmaskin installerat.

Jag måste ha egen tvättmaskin och diskmaskin och måste antingen bo på bottenvåningen eller i hus med hiss. Just den kombinationen verkar vara svårt att hitta ... utom möjligen precis mitt i centrum och där vill jag inte bo.

Dessutom blir det betydligt billigare att bo i hus och jag kan dessutom renovera som jag vill.

Radhus och bostadsrätter finns inte i samhället.

Lägenheterna är få. Majoriteten bor i klassiska villakvarter.

Då till er som bor i klassiska villakvarter, hur är det? Trivs ni? "Måste" man ha kontakt med grannarna?
Hur mycket liv och rörelse det är i området beror ju helt på vilka som bor där. Skillnaden mot att bo i lägenhet är ju att de i området inte lever efter gemensamma regler och inte heller har en gemensam värd som styr upp att dessa efterföljs. Man får göra sitt eget efterforskningsarbete innan man flyttar in. Risken finns ju alltid att man får en granne som gillar att brumma med motorer dygnets alla timmar.
 

Liknande trådar

  • Det här med att välja rätt boende(lägenhet)
  • Flytta eller bo kvar och renovera?
  • Är det svårt att bo i ett hus?
  • Katter

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp