Hur är det att bo i villakvarter i ett mindre samhälle?

  • Hemmet
  • Trådstartare Trådstartare ufot
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 39
  • Visningar Visningar 1 580

Bukefalos 30 år!

Jag älskar inte maskrosor men har grannar som gör. Jag skulle dock aldrig i mitt liv ha åsikter om att de odlar maskrosor. Har folk verkligen det?!
Japp. När jag var barn var mina föräldrars grannar ute och drog upp maskrosor och sa - så att det skulle höras - "Sådant odlar vi inte här!" 🤪
 
Japp. När jag var barn var mina föräldrars grannar ute och drog upp maskrosor och sa - så att det skulle höras - "Sådant odlar vi inte här!" 🤪
När jag köpte första huset 2008 tjatade min pappa på mig att jag skulle gräva upp maskrosorna så grannarna inte blev sura. Men jag trodde nog det hade hänt ganska mycket sedan dess. Även min far har slutat gräva upp maskrosor. :)
 
Jag bor inte på det sättet, men växte upp i villa där grannhuset låg så nära som det gör i ett villaområde. Dock större tomt. Husen byggdes från början åt två syskon, så det var ganska mycket som var baserat på att de kände varandra väldigt, väldigt väl och kanske inte stör sig på varandra på samma sätt som vanliga grannar. Men med det sagt, vi har aldrig direkt störts av dem. När mina föräldrar flyttade dit var de i 30-årsåldern med ett barn och fick i rask takt ytterligare tre, grannparet var då i 40-årsåldern med ett hemmaboende tonårsbarn. Detta hemmaboende tonårsbarn är idag 50 och är den som bor i grannhuset idag med sin familj.

Det var litegrann ett tag när föräldragenerationen i huset bredvid satte i system att klippa gräs klockan sju en lördagmorgon för att sen försvinna spårlöst för resten av veckan (de var pensionärer) som det var lite tjurigt, men annars har vi aldrig riktigt hört vad de har haft för sig på sin sida och de har aldrig klagat på oss. Dottern i den nya familjen hade en riktigt rejäl röjarfest för nått år sen, då studsade tavlorna inne på väggarna hos mamma och pappa, men det är en gång sen de flyttade in -91, så det kan man nog leva med.

Vi har aldrig umgåtts med grannarna och det har varit helt fine från båda håll att vi inte gör det. Mamma och pappa uppvaktade dock när de fyllde 50 och sådär. Det är annars min skräck med ett sånt boende, att man ska behöva umgås med de andra i området.
 
Jag tror inte det är jättevanligt numera när det ändå finns en viss grundkunskap om biologisk mångfald. Det är kanske någon enskild äldre monokulturare som envisas.
Mina närmaste grannar (hyresgäster) på landet kör robotklippare hela dagarna samt rycker upp alla maskrosor. De är runt 45 år gamla, två kvinnor.
 
Det är så svårt att säga då det helt beror på vilken typ av grannar man får.

Min rekommendation om du har möjlighet är att sätta dig ner i området och ha picknik och existera några timmar i området.
Det här! Plus att jag nog valt att tassa runt i området nån fredagkväll/lördagkväll för att kolla röjnivån. Det är ju helt och hållet beroende på de som bor i området hur ostört det blir. Kan vara bra att spana på nivån av studsmattor samt A-traktorer utanför husen också, deras nyttjare för ofta mer väsen en pensionärer

Jag har bott i liknande område om man tänker på närhet till grannar fast i större stad, och där var det lugnt som efter zombiekatastrofen typ jämt. Jag kunde undra om det alls fanns några människor i husen, och ibland såg man nån gestalt stappla runt. Inte zombie, utan pensionär som bott där sen området byggdes. Men för att det skulle kännas som det hände något alls kunde en ju låtsas att det var en zombie...
 
På tal om biologisk mångfald osv så tycker jag inte att det syns mycket av det i villakvarteren. Där rullar det runt en robotgräsklippare på de flesta tomter och håller gräset på en knappt synlig höjd. De som bor så hade nog svimmat om de hade sett min "trädgård" där de oklippta vilda ytorna brer ut sig mer och mer... :D
 
På tal om biologisk mångfald osv så tycker jag inte att det syns mycket av det i villakvarteren. Där rullar det runt en robotgräsklippare på de flesta tomter och håller gräset på en knappt synlig höjd. De som bor så hade nog svimmat om de hade sett min "trädgård" där de oklippta vilda ytorna brer ut sig mer och mer... :D
Ja, mycket återstår att göra just i trädgårdar för mångfalden.
 
Mina närmaste grannar (hyresgäster) på landet kör robotklippare hela dagarna samt rycker upp alla maskrosor. De är runt 45 år gamla, två kvinnor.
I villakvarteret jag bodde (fast det var strax efter millenieskiftet så inte nutid) fick man onda ögat av lokala trädgårdsföreningen, som alla var med i uppenbarligen utom vi - om man inte ägnade en stor del av sin fritid åt sådana själsdödande och mångfaldsdödande aktiviteter. Eller ta emot "hot" med maskrosjärn som också hände en gång.
 
Mina närmaste grannar (hyresgäster) på landet kör robotklippare hela dagarna samt rycker upp alla maskrosor. De är runt 45 år gamla, två kvinnor.
Jag vill också ha robotgräsklippare. Men, gräsmattan ska inte vara en yta, utan mer som små gångar som binder samman trädgården och ibland någon lite större ö, men fortfarande inte stor. Resten ska vara högre växter än nerklippt gräs. Jag älskar ju darrgräs tex, den behöver växa upp för att vara vacker.

Dels är det bättre för mångfalden, det är bättre för bina, och det är bättre rent stimuleringsmässigt för hundarna också. Och inte minst för mig.
 
  • Gilla
Reactions: Sel
Lite luddig fråga kanske...

Det är så att jag söker nytt jobb i ett mindre samhälle i Norrlands inland.

Jag har de sista 20 åren bott i lägenhet, men drömmer om ett mindre hus.

Om jag får jobbet så finns eventuellt möjligheten att köpa ett enplanshus nära jobbet, lite i utkanten av det lilla samhället.

Husen där ligger relativt tätt. Tänk er en klassiskt villaförort. Tomten är på knappt 900 kvm.

Egentligen drömmer jag om att bo "mitt i ingenstans" utan grannar, men verkligheten är sådan att jag inte klarar av att skotta snö eller ta hand om en stor tomt. Jag måste bo nära de bekvämligheter som finns i ett mindre samhälle med snöskottning och kommunalt vatten och avlopp.

Huset jag tittat på kräver minimalt med snöskottning och tomten är oerhört lättskött.

Jag kan inte gå i trappor och de flesta andra husen i samhället (alla som är till salu) är minst tvåplanshus och alldeles för stora för mig.

Till er som bor liknande med grannar på vardera sida om huset, hur mycket störs ni av grannarna? Hör ni prat och musik från grannarna när ni är ute i trädgården? Är det ungefär som i lägenhet, eller är det lugnare?

Jag lider av hjärntrötthet och klarar inte av ljud. Dessutom är jag social som en sten utanför jobbet och har inget behov av social samvaro med exempelvis grannar. Jag trivs bäst med hunden hemma och kommer också att arbeta delvis hemifrån.

Det finns lägenheter att hyra, men alla de ligger i centrum, eller på andra våningen utan hiss. Verkar finnas få lägenheter med tvättmaskin och diskmaskin installerat.

Jag måste ha egen tvättmaskin och diskmaskin och måste antingen bo på bottenvåningen eller i hus med hiss. Just den kombinationen verkar vara svårt att hitta ... utom möjligen precis mitt i centrum och där vill jag inte bo.

Dessutom blir det betydligt billigare att bo i hus och jag kan dessutom renovera som jag vill.

Radhus och bostadsrätter finns inte i samhället.

Lägenheterna är få. Majoriteten bor i klassiska villakvarter.

Då till er som bor i klassiska villakvarter, hur är det? Trivs ni? "Måste" man ha kontakt med grannarna?
Vi bor sedan 5 år i radhus i en tätort, vi har en ändtomt så inga grannar bakom (hög häck mot allmänning och cykelväg) eller åt ena hållet (hög häck mot gata med busstrafik) men märker inte av de grannar vi har speciellt mycket. Vi har ingen insyn på baksidan och kan sitta ute ostörda. Trots att det går rätt många genom vårt villaområde då vi har ett lokalt centrum och busshållsplats nära är det väldigt lugnt.
Förra året blev vi tvungna att bo i ett annat villaområde i samma tätort pga en vattenskada, i en annan del av stan, där hade vi stor tomt men med full insyn och ingenstans att ta vägen utomhus utan insyn. Grannarna var stökigare, väldigt högljudda och återkommande fester och högljudda barn tex
Så jag tror läget och hur insynsskyddat det är spelar stor roll. Och vilka ens grannar är.
 
Kolla i adressregister på vad det är för grannar. Där står ju ofta både yrke o ålder. Barnfamiljer höjer ju absolut ljudnivån. Jag tycker det är fantastiskt att efter mååånga år med panchogrannar, som absolut var trevliga, höra barn som har vattenkrig och tjoar. Nu är dom ju en bit bort så volymtopparna kapas.
 
Hur tyst/störande det är, beror ju inte så mycket på platsen som på grannarna. De tystaste och lugnaste grannarna vi haft, bodde rakt under oss i en lägenhet. De kom från Kina och odlade enorma mängder persilja på sin uteplats! I samma område hade vi sen en äldre man rakt under, som var i princip döv, och som såg på TV dagarna och nätterna igenom - med ljudet på maxstyrka! Det var hemskt!!

I huset vi bor i nu (i lugnt villaområde) har vi lidit alla tänkbara kval av familjen intill, vars hund satt ensam ute och skällde i det oändliga. Förutom när den kom lös och attackerade vår hund (det var en Amstaff de hade...). Eller när de körde stereon nonstop timma ut och timma in. MEN i ett villaområde kan man faktiskt klaga så det var det många som gjorde och de fick en varning. Idag är samma familj, med ny tyst hund, jättetrevliga och tysta.

I ett villaområde kan man som sagt klaga. Värre är det om man bor ute på landet och en granne 200 m bort har en hund (ofta jakthund...) i hundgård, som skäller oavbrutet..... Jag tror inte man kan göra så mycket åt det.

Så, jag vet inte hur man ska kunna gardera sig. Jag blir GALEN av stereoanläggningar och skällande hundar men lekande barn är helt ok. Jag gillar heller inte flaggstångslinor som står och slår klank-klank i vinden hela tiden. Eller poolpumpar som surrar!!!!!!! Man ska nog ha tur.....
 

Liknande trådar

  • Det här med att välja rätt boende(lägenhet)
  • Flytta eller bo kvar och renovera?
  • Är det svårt att bo i ett hus?
  • Katter

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp