Hur ofta får ni barnvakt (gnällig tråd)?

N

Nekko

Jag måste bara få gnälla lite... Vi är en familj med tre barn, två pojkar som är 7 år och 5,5 år och en flicka som är 2,5 år. Vi bor närma båda våra föräldrar, min mans föräldrar bor ca 1,5 mil bort och mina 2 km bort. Problemet är att vi näst intill aldrig får någon hjälp med barnpassning. Min man och jag har vårt gemensamma hästintresse, men jag tror att vi nog bara fått barnpassning för att rida ihop max 10 ggr sen första sonen föddes - dvs 7 år. Mina svärföräldrar kan passa ett av barnen då och då, max en gång per månad, när det passar dem. De erbjuder sig ALDRIG att passa alla tre för att jag och min man skall kunna göra något själva tillsammans. Mina egna föräldrar hjälper gärna till med praktiska saker runt huset, som snöskottning eller liknande, men erbjuder sig heller aldrig att passa barnen för att min man och jag ska kunna få lite egen tid... Är jag bara gnällig? Eller ska man kunna förvänta sig hjälp av sina egna föräldrar? Jag har ju inte skaffat barn för att någon annan ska passa dem, det är inte så jag menar... Ibland känner jag att jag knappt orkar mer, orkar inte hålla ordning och städa i huset, stöket och tvätten bara väller över mig... Pojkarna grälar och lillflickan tjurar (fast ibland är pojkarna bästa kompisar och lillflickan rarast i världen - som tur är)Tur att jag har min tillflyktsort med mina hästar, när jag är med dem laddar jag verkligen batterierna. Men eftersom vi aldrig får någon barnpassning så blir det ju stafettpinneväxling för mig och min man, du rider nu och jag rider sen... Du kan gå en runda med hunden så kan jag åka och handla sen... Vi försöker göra så mycket som möjligt tillsammans (jag älskar ju mina barn över allt annat) men ibland skulle dt vara skönt om det bara va min man och jag! Va ska vi göra... Hur har ni det? I sommar har mina föräldrar varit på sin sommarstuga, i norrland, på cypern m.m. jag har nog träffat dem sammanlagt 2 gånger sedan i början av juni. Ändå¨bor vi i samma by! Hde vi haft 40 mil mellan varandra kanske de iallafall kommit och besökt oss några dagar! Idag känner jag mig bara trött... Snart rycker jag upp mig, jag är ändå en obotlig optimist! Men min tanke är bara, hur har "alla andra" det?
 
Sv: Hur ofta får ni barnvakt (gnällig tråd)?

Jag har iofs sällan bett släktingar att vara barnvakt.

Jag har barnvakt en handfull ggr per år - max. Men mina föräldrar har bara haft alla mina barn 1 gg var, sedan fick de nog... (Då hade jag bara 2 barn.)

Kanske skulle du sära på barnen och fördela gracerna lite... Be en av far- och morföräldrar ta något/några av barnen och de andra resten?

En sak som föräldrar gör där jag bor är att de avlastar varandra - de turas om att ta hand om varandras barn och har "huset fullt" någon gång i veckan. Det kanske också är en lösning för dig?

Ett tredje tips är att betala någon att vara barnvakt åt era barn. Då jag var tolv - tretton år var jag barnvakt åt en skock barn. De var förhållandevis lätthanterliga förstås.

Lycka till!
 
Sv: Hur ofta får ni barnvakt (gnällig tråd)?

Nu skall jag skriva något som jag ABSOLUT INTE vet om det stämmer på er, men som jag fått "itutat" i mitt huvud!

När jag får barn och mina vänner och familj slutar umgås med mej eller undviker att hälsa på/hjälpa till DÅ bör jag fudnera på hur mina barn upplevs i andras ögon!

Kanske är dina barn "jobbiga" att passa?!
Även om de i dina ögon är världens bästa barn - så klart!

Sedan är det nog svårt att "kräva"/förvänta sej hjälp automatiskt av någon - oavsett om man är släkt eller ej!
Hur mycket hjälper ni era föräldrar?

/Swat
 
Sv: Hur ofta får ni barnvakt (gnällig tråd)?

Dela gärna upp texten lite, det är besvärligt att läsa när det är i ett enda block.

Jag skulle inte förvänta mig barnpassning.

Har ni inga vänner som ni kan byta tjänster med? Annars kanske det är läge att skola in en barnvakt ni betalar för.
 
Sv: Hur ofta får ni barnvakt (gnällig tråd)?

Jag har sällan barnvakt så jag är HELT ledig. I stort sett aldrig nuförtiden. Däremot har min syster från och till ganska ofta en av de tre i taget, en helg eller så. Bara det är ju en avlastning för mig!

Barnvakt har jag egentligen dock när jag är hos hästen men det är aldrig jag hinner rida nuförtiden, för det ska gå undan där så jag hinner hem. Det är ju tråkigt, ridningen är ju rolig och hästen dyr i drift ;)
 
Sv: Hur ofta får ni barnvakt (gnällig tråd)?

Jag har lite samma situation och är lite gnällig jag med. Inte för att jag egentligen behöver barnvakt, men jag vill att barnen ska ha en bra relation till sina morföräldrar. Men...

Mina föräldrar jobbar heltid, de har 7 mil hit, båda två har fritidsintressen som de nu har tid, råd och möjlighet att ägna sig åt när vi tre barn har blivit stora. De gillar att resa och att umgås med sina kompisar. Förutom mina två barn har de tre barnbarn till som de också behöver träffa och umgås med. De försöker köra varannan helg kompisar, varannan helg barnbarn, vilket betyder att vi ses var sjätte vecka. Lite för oss, men fullt upp för dem. Även om de snart är pensionärer så är de inte gamla.

Sen tror jag inte att du skall vänta på att de skall erbjuda sig att passa. Be dem att passa och säg att du behöver deras hjälp!
 
Sv: Hur ofta får ni barnvakt (gnällig tråd)?

Bra med olika reflektioner... Det där med att de är jobbiga stämmer absolut in ibland, två pojkar med tjugo månaders mellanrum - det kan bli rätt livat! Men de är ju inte värre än andra ungar, så att säga. Det enda jag vill att någon liten gång få gå ut på tex restaurang med maken eller bio...

Vi bor på landet och det kryllar inte direkt av ungdomar som vill sitta barnvakt direkt!

Många av mina kompisars föräldrar säger "åh kan vi inte få ha barnen idag, så du kan städa eller handla". Men deras föräldrar kanske är annorlunda, och mina tillhör den vanliga sorten. 40-talisterna som är mor- och farföräldrar är väl lite mer att de vill ägna sig åt sina intressen och inte bara barnbarnen. Jag är jätteglad att mina föräldrar vill ha ett eget liv - men någon gång kan de väl se att deras dotter behöver avlastning... Jag är ju en person som har väldigt svårt att be om hjälp, har alltid velat klara mig själv... Så jag kanske ska vara mer tydlig... Tja jag vet inte, vi får väl strunta i att ha någon "egen tid" - det som är så viktigt enligt alla mamma-tidningar!
 
Sv: Hur ofta får ni barnvakt (gnällig tråd)?

Prova du att be din mamma! Hon kanske vill att du ska be henne, vill känna att hon hjälper till och är betydelsefull? För det är väl egentligen också ganska typiskt för 40-talistföräldrar - att inte vilja störa och tränga sig på?
Och så kan du ju underlätta passningen och se till att det finns pyssel, filmer som barnen inte sett och andra, lugna saker som kan sysselsätta dem utan att de blir vilda och ger mormor skrämselhicka ;-)
 
Sv: Hur ofta får ni barnvakt (gnällig tråd)?

Kanske är din mamma som min - hon ställer alltid upp om jag frågar, men erbjuder sig inte annars... vet inte varför? Det verkar alltid som det går bra och hon är glad när barnet väl är där? Ja, vem vet, men så fungerar hon :).
 
Sv: Hur ofta får ni barnvakt (gnällig tråd)?

Jag älskar min mamma i detta fallet (i det mesta annars också förstås ;)). Hon "kräver" att få komma och umgås med mina två barn (1 och 3 år) en gång/veckan (och så har det varit ända från dagen den första föddes). Hon är 100 % engagerad i dem. Men så har hon inga andra barnbarn på hemmaorten.

När hon kommer så varierar jag mellan att vara med eller göra något eget (eller jobba när jag gör det - är nu f-ledig).

Mina svärföräldrar hämtade min stora tjej 1 gång/veckan också innan jag blev föräldraledig, men sedan dess har det varit väldigt sporadiskt. Lite synd för relationen dem emellan blir ju direkt lidande (även om den såklart inte blir dålig).

Man kan säga att min mamma är älskad av barnen för sitt engagemang (hon sätter ju sig inte och läser tidningen eller fipplar med mobilen samtidigt som hon passar dem som svärfar ofta gör ;)) utan går fullständigt upp i uppgiften. Den dagen hon blir gammal (hon jobbar med bara 75% och har ett antal år kvar till pensionen) så kommer hon att få självklara besök av sina barnbarn - det är jag övertygad om. Det borde alla far- morföräldrar tänka på...
 
Sv: Hur ofta får ni barnvakt (gnällig tråd)?

Kanske är din mamma som min - hon ställer alltid upp om jag frågar, men erbjuder sig inte annars... vet inte varför? Det verkar alltid som det går bra och hon är glad när barnet väl är där? Ja, vem vet, men så fungerar hon :).

Sånn är min mamma också. Hon har dottern gärna, men jag får fråga om hon kan vara barnvakt. Hon erbjuder sig inte.
Svärmor däremot erbjuder sig ofta.
Jag har inga problem att be om hjälp och brukar se till att dottern träffar sin farmor resp. mormor ungefär lika ofta.
 
Sv: Hur ofta får ni barnvakt (gnällig tråd)?

Jag är också inne på detta att det bästa är att lägga korten på bordet och be om mer hjälp, kanske föreslå att mor och farföräldrar tar varannan onsdag hämtning. Vi har en sån variant och det är väldigt bra att ha en dag i veckan då man vet att man inte behövs hemma. Det värsta som kan hända är att de säger att de inte vill, men då har TS det svart på vitt och kan gå vidare och leta barnvakt på andra håll. Det kanske finns andra släktingar, grannar eller kompisar som man kan byta tjänster med. Jag har några kompisar som gör så, en lördag i månaden har de kompisarnas barn och en lördag i månaden lämnar de bort sina barn till kompisarna, funkar väldigt bra enligt dem.
 
Sv: Hur ofta får ni barnvakt (gnällig tråd)?

Mina barns far/morföräldrar har aldrig frågat om de får ha barnen trots att jag varit ensam med dem och pappan valde bort dem ur sitt liv, mina barn är 18 och 20 år nu.

Jag anser inte att mor och farföräldrarna ska vara barnvakt när som helst. De har ju haft sin barntid och ska ha rätt att göra vad de vill nu när de inte har små barn längre som de behöver passa på.

Jag hade inte heller frågat om mina barn vill ha barnvakt för det hade jag tyckt var att tränga sig på men hade jag varit frisk och kunnat (jag är för sjuk för att kunna ta hand om ev. framtida barnbarn :() så hade jag gärna haft ev. framtida barn här ofta. Men, min tid är min tid och jag hade inte accepterat att mina barn såg mej som någon barnvakt som alltid ska ta hand om barnen bara för att de tycker det utan det skulle varit när jag vill.

Att skapa en bra relation kan man göra ändå. Som min son säger när jag är ledsen över att jag inte kommer kunna passa ev. framtida barnbarn, vi kan ju faktiskt vara med, vi behöver ju inte lämna barnet här för att ni ska få lära känna varandra.
När barnen blir större så kan de skapa en egen relation med dem som vill ändå.

Jag tycker att du ska fråga din mamma istället för att ta förgivet att hon ska veta att du behöver hjälp. Hon är nog inte tankeläsare hon heller. Om hon inte vill och behovet finns så annonsera och hämta/lämna barnvakten om ni bor långt ute på landet.
 
Sv: Hur ofta får ni barnvakt (gnällig tråd)?

Jag är inte alls säker på att jag håller med dig. Är det inte viktigt att hålla ihop familjer och engagera sig i sina släktingar? Visa omsorg och bry sig om? Naturligtvis med undantag av stolpskott till släktningar, men nu menar jag "normala" relationer. Jag vet inte om jag gillar det här individualistiska tänket, är det inte också viktigt för barnbarnen att lära känna den äldre generationen, få insikt om hur det var förr?
 
Sv: Hur ofta får ni barnvakt (gnällig tråd)?

Jag ska väl försöka vara mer tydlig (är ändå rätt tydlig när det enda jag önskar mig vid födelsedag och jul är att få barnpassning så jag och maken kan få en underbar ridtur i skogen tillsammans). Ska fundera även på det med kompisar... Jag har bara så JÄKLA svårt att be om hjälp! Både för att jag vill klara mig själv och att jag inte vill vara till besvär! Att vara till besvär är nog en stor fobi för mig. Får väl ha lite terapeutiskt tänkande!

En sak är säker, när jag får barnbarn så tänker jag ha dem reglebundet hos mig utan att föräldrarna ber om det! Givetvis även också när de ber om det! Fast även vara tydlig med att jag vill ha mitt eget liv, för det tycker jag givetvis att far- och morföräldrar ska få ha!
 
Sv: Hur ofta får ni barnvakt (gnällig tråd)?

Vi har det rätt bra förspänt just nu med barnvakt min mamma ställer alltid upp även om hon sällan erbjuder sig själv. Ofta behöver jag hjälp vissa kvällar då både jag och sambon jobbar. har också vänner jag kan be. Lär bli värre när pyret tittar ut... Ett barn är enkelt att hitta barnvakt till två är väl värre tills de blir lite större och mera självgående.
 
Sv: Hur ofta får ni barnvakt (gnällig tråd)?

Jag är inte alls säker på att jag håller med dig. Är det inte viktigt att hålla ihop familjer och engagera sig i sina släktingar? Visa omsorg och bry sig om? Naturligtvis med undantag av stolpskott till släktningar, men nu menar jag "normala" relationer. Jag vet inte om jag gillar det här individualistiska tänket, är det inte också viktigt för barnbarnen att lära känna den äldre generationen, få insikt om hur det var förr?

Nja, jag tycker nog att det är viktigare att engagera sig i dem man tycker om, det behöver ju inte vara familjen. Skulle mina föräldrar ringa och be mej om hjälp så hade jag utan dåligt samvete svarar nej, fast de hör ju till de där stolpskotten du refererar till.

Visst är det viktigt för barnen att få lära känna den äldre genarationen men inte på bekostnad av att mor/farföräldrarna känner att de måste ställa upp jämt. Tänker på en person som ringer sin mamma klockan sex på morgonen och säger -du har en kvart på dej att komma hit! Hon svarar då att hon har tänkt göra annat den dagen så kontrar han med att då behöver du aldrig mer komma hit heller! Så ska det verkligen inte vara! Då är det ju inte ömsesidig kärlek och respekt längre utan krav och press som inte är av denna världen.

Att lära känna den äldre generationen innebär ju inte att de måste vara barnvakt utan just att man träffas.
 
Sv: Hur ofta får ni barnvakt (gnällig tråd)?

Jag ska väl försöka vara mer tydlig (är ändå rätt tydlig när det enda jag önskar mig vid födelsedag och jul är att få barnpassning så jag och maken kan få en underbar ridtur i skogen tillsammans). Ska fundera även på det med kompisar... Jag har bara så JÄKLA svårt att be om hjälp! Både för att jag vill klara mig själv och att jag inte vill vara till besvär! Att vara till besvär är nog en stor fobi för mig. Får väl ha lite terapeutiskt tänkande!

En sak är säker, när jag får barnbarn så tänker jag ha dem reglebundet hos mig utan att föräldrarna ber om det! Givetvis även också när de ber om det! Fast även vara tydlig med att jag vill ha mitt eget liv, för det tycker jag givetvis att far- och morföräldrar ska få ha!

Jag ber om ursäkt, jag skulle skrivit delvis knapplån :o Jag menar absolut inte att du kräver utan snarare att du ska fråga eftersom din mamma kanske känner att hon tränger sig på om hon frågar.
 
Sv: Hur ofta får ni barnvakt (gnällig tråd)?

Vi har ju hittils bara ett barn, och tyvärr är båda mina föräldrar döda och likaså sambons mamma (missflyt, eller hur :( - pappa o sambons mamma gick dessutom bort med 4 mån mellanrum, men det är en annan historia. En farfar har dock Ludvig som gillar honom jättemycket, men farfar bor 20 mil bort, så några "naturliga" barnvakter har vi inte alls. Detta var vi ju medvetna om när L kom till - att det var vi och vårt barn, punkt, och eftersom vi har förmånen att inte måsta jobba heltid så fixar det sig bra ändå.

Dock har vi en "låtsasmormor" eller vad man ska kalla henne för till L, en kompis svärmor som gillar barn massor och inte tycker hon får träffa sina barnbarn tillräckligt ofta (de bor i en annan stad), och hon passar L ibland, kanske en gång i månaden. I går var han där o vi var på bio- för första gången sedan han föddes för 2 år sedan. Trevligt! Dock är det inget jag känner är nödvändigt, utan "låtsasmormor" är en bonus, och han får åka dit ibland minst lika mycket för att träna på at vara i från oss och för att få en relation med någon en generation uppåt som för att vi ska få egentid med varandra.

Till TS: Be dina föräldrar - om de kan skotta snö kan de säkert underhålla några ungar ett par timmar oxå ;).
 
Sv: Hur ofta får ni barnvakt (gnällig tråd)?

Vi har 6 barn ihop.
Jag har 2 egna på 17 och 19 och sambon 2 egna på 13 och 15.
Sen har vi 2 gemensamma på 2,5 och 3,5 år.

Min mamma bor 45 mil bort så har aldrig varit barnvakt, min pappa är död.
Sambons mamma har aldrig träffat de små då hon vill att han ska vara ihop med sitt ex sen 8 år..
Hans pappa är senil, så ingen barnvakt där.

De större barnen hjälper till att passa de små så att vi kan rida och ev handla ensamma ibland.
Nu har vi hittat en 19-årig tjej som ska komma hit och passa dem så att vi med gott samvete kanske kan gå på bio eller gå ut och äta, vilket vi inte gjort på 4 år nu.

Jag ser det inte som en självklarhet att mormor och farmor vill vara barnvakt. Har haft mamma som barnvakt under 5 ggr under de 2 största barnens uppväxt fast vi nästan bodde grannar.
 

Liknande trådar

Småbarn Jag är ju föräldraledig med sonen och dottern går på samma förskola som sina kusiner på 1,5 och 3 år. Jag brukar hämta dottern strax...
Svar
19
· Visningar
1 718
Kropp & Själ Nu måste jag få skriva av mig lite. Allt går åt helvete för mig och jag verkar inte kunna göra någonting för att stoppa det. Inte som...
2 3
Svar
51
· Visningar
7 536
Senast: sjoberga
·
Relationer Hur mycket är egentligen värt att offra för kärlek? Är 38 år, har varit tillsammans med min pojkvän i ett år. Han bor 1 timmes bilfärd...
5 6 7
Svar
132
· Visningar
12 680
Senast: Ramona
·
Mat Jag fyller snart 30 år och ska anordna en fest för familjen. Då jag bor 60 mil från alla andra i familjen lånar jag brorsans hus och...
Svar
8
· Visningar
825
Senast: mamman
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Senast tagna bilden XV
  • Vildkattungar
  • Diarré

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp