Hur räddar jag hunden?

[Gnist]

Sv: Hur räddar jag hunden?

...for att inte saga att flera sagt "En dod hund lider inte" gallande avlivning.

Det är ju ett sant påstående i alla fall

 

[yennork]

Sv: Hur räddar jag hunden?

KL: Jag väntar fortfarande på svar hur man hittar de där omplaceringshemmen med kunskap, tid och ork att ta hand om en "svår" hund. Det är så lätt att säga "omplacera i ett kärleksfullt hundkunnigt hem", men som sagt, var finns de?

En anledning att många rekommenderar avlivning är att det är bättre än ett eller flera olämpliga hem. Just den här hunden är omplacerad en gång, med mindre lyckat resultat. Blir nästa hem bättre? Eller nästnästa?

 

[IslaBonita]

Sv: Hur räddar jag hunden?

Det undrar jag också? Det är inte speciellt gott om seriösa hundmänniskor som letar blandrasiga, stora problemhundar att försöka få rätsida på...

Själv har jag inte lyckats hitta någon sådan åt min problemtjej och efter mängder av så konstiga och oseriösa svar så har jag mer eller mindre gett upp.

Den dagen det inte går längre, då får hunden somna in.

 

[Grängesberg]

Sv: Hur räddar jag hunden?

KL: Jag väntar fortfarande på svar hur man hittar de där omplaceringshemmen med kunskap, tid och ork att ta hand om en "svår" hund. Det är så lätt att säga "omplacera i ett kärleksfullt hundkunnigt hem", men som sagt, var finns de?

Det är väl klart att dom finns..
Jag har själv tagit en 3 årig ganska svår schäferhanne, han var min första egna hund.

Vi hade visserligen haft hund hela min uppväxt men denna blev min första egna hund när jag hade flyttat hemifrån.

Han var ingen förstahund alls, men det gick bra ändå, med hjälp och lite god vilja och mycket tid så fick han vara med mig tills han blev 11 år och hjärtat tog slut.

Just för tillfället så har vi bara en hund i familjen, förlorade nyss vår schäferhanne i snabbt sjukdomsförlopp, vi har tiden, kunskapen och orken att ta oss an en sådan hund som kan kallas svår, om vi skulle vilja.

Så visst finns det hem, jag betvivlar starkt att vi är dom enda som bor bra till för hundar(på landet med egen skog), har mycket tid över och ett brinnande intresse för djur.

Det bästa sättet är ju att hitta genom kontakter och inte på annonsforum.

 

[Jadzia]

Sv: Hur räddar jag hunden?

Visst kan jag också tänka mig en omplacering. Nuvarande hund är ju köpt som treåring.

Problembeteenden kan jag också ta så länge mentaliteten på hunden är acceptabel. Utfall, drag i kopplet, dominanstjafs och övriga typer av förvärade beteenden kan mycket väl vara lägga ned tid på att få bort om hunden har ordentlig tävlingskapacitet (i mitt fall). När jag bli gammal och vill ha sällskapshund så accepterar jag nog inte lika svåra problem, men ouppfostran eller gnagande på möbler är ju liksom inget att orda om. Jag vill inte ha valp så då kan jag väl lägga den uppfostran på en äldre hund istället.

Det jag däremot vägrar ta och som de finns flest av är blandraser utav bruks-, bull- eller staffraser eller molosser. Ska jag ha en sådan krävande hund så vill jag kunna tävla med den och ofta består korsningarna av raser som inte är mentalt kompatibla med varandra. Det är, som sagt, viktigt att grundmentaliteten är god och då får det inte finnas rädslor eller obalans mellan exempelvis skärpa, nerver och dådkraft. Hos många blandraser som omplaceras grundar sig problemet i mentaliteten och den är jag inte beredd att gå in och peta i. Jag ger mig inte på att försöka laga något som inte går att fixa och att leva ett liv helt anpassat efter hunden är inte roligt. JAg har gjort det och gör det inte igen.

 

[Jenka]

Sv: Hur räddar jag hunden?

De hemmen finns- och jag anser det vara värt ett försök innan man ger upp för att "de är så få".
En död hund lider inte men det är tråkigt att ta slut på liv i onödan.

 

[Jadzia]

Sv: Hur räddar jag hunden?

Det är ju lite det som är problemet. De som har erfarenhet av att leva med hundar med sämre mentalitet gör det inte gärna igen. De vet hur mycket tid det tar och att jobbet aldrig tar slut. Efter en eller ett par sådana hundar så tröttnar man på att livet blir så begränsat. Man kan jämföra det med en bil som kräver en speciellt rutin för att starta och som rasar titt som tätt. Visst kan man få det att fungera, men nästa bil blir troligen en som startar bara man stoppar i nyckeln och som inte kräver att man har helljuset på för att vindrutetorkarna ska fungera.

 

[Bebben]

Sv: Hur räddar jag hunden?

Jag har inte läst hela tråden, och kommer inte att göra det heller då allt jag tycker/tänker i omplaceringsfrågorna skrevs av dig här.

Det är klockrent, och sant. Jag har själv haft en hund med usel mentalitet, och vill aldrig någonsin ha det igen.

 

[sagalisa]

Sv: Hur räddar jag hunden?

Tycker att du har helt rätt! Oftast är de så att de som har det hundkunnande som krävs inte vill ha den typen av hund som kanske kräver mest. Själv vill jag ha en hund som jag kan tävla med i alla grenar och ta ev. championat (man måste ju få drömma). Om jag nu ska lägga ned så mycket arbete på att träna min hund så vill jag att vägarna ska vara öppna...Jag har visserligen en liten blandis men henne fick jag och hon är underbar. Min unga hund är renrasig och registerad och det känns bra.

Jag förstår inte hur folk tänker när de "producerar" en massa hundar som det inte finns någon vettig marknad för. Bäddar för tråkigheter!

 

[apocalypsen]

Sv: Hur räddar jag hunden?

Det är ju lite det som är problemet. De som har erfarenhet av att leva med hundar med sämre mentalitet gör det inte gärna igen. De vet hur mycket tid det tar och att jobbet aldrig tar slut. Efter en eller ett par sådana hundar så tröttnar man på att livet blir så begränsat. Man kan jämföra det med en bil som kräver en speciellt rutin för att starta och som rasar titt som tätt. Visst kan man få det att fungera, men nästa bil blir troligen en som startar bara man stoppar i nyckeln och som inte kräver att man har helljuset på för att vindrutetorkarna ska fungera.

Detta är en mycket bra jämförelse och beskrivning i hur det är att ta emot en omplacering

 

[yennork]

Sv: Hur räddar jag hunden?

Ja, självklart finns det ett och annat bra hem för problemhundar, det vet jag mycket väl. Men frågan är, finns det tillräckligt många? Och hur hittar man dem om man inte är så insatt i hunderiet? Många som faller för en charmig valp som växer upp till en odräglig ettåring har inga kontakter bland "hundfolk".

Ett problem är ju också att det är många som tror sig klara av en svår hund, men när det kommer till kritan fungerar det inte. Och, som andra redan skrivit, har man kämpat med en "dålig" hund tycker man oftast att det räcker.

 

[escodobe]

Sv: Hur räddar jag hunden?

Eftersom jag har lite erfarenhet av omplaceringssvängen i större skala så håller jag helt med dig och Jadiza!
Jag kommer aldrig begripa hur folk med rent samvete kan skicka iväg hundar som är mer eller mindre taskiga mentalt och/eller väldigt krävande till ett femte-sjätte hem med argumentet "bara den kommer till nån duktig hundkunnig typ.." Som sagt sådana hem är extremt sällsynt.
Det underliga är att motsatsen är nästan lika vanlig! Folk som hellre avlivar sin trevliga stabila jycke som inte skulle ha några större problem med att byta hem, av diverse skäl som kanske mest bottnar i ägarens rädsla att hunden ska älska någon annan...Är hunden bra brukar det inte ens vara några större problem om den har en hel del år på nacken...

 

[Disen]

Sv: Hur räddar jag hunden?

KL

Hur har det gått?... Har inte hört så mycket på några dagar från någon av parterna.