Oron har jag uppfattat av inläggen, det är min tolkning. Nummer 2 var mest att jag hoppas att alla kanske bli lite mindre oroade över om sparandet är optimalt, och inse att man superprivilegierad om man kan sätta in 5000 kr på sparande varje månad. Att man inser att det är en summa som många andra måste klara hela sin levnad på.
Det är inte så himla intressant huruvida jag själv kan göra det eller inte.
Men det är klart om man hårddrar det så kanske hyfsat många kan spara 5000 kr om de prioriterar just det. Bor man inte i en 1:a med kokvrå i billigaste området, handlar all mat på Lidl till lägsta möjliga pris per kalori, tar sig till jobbet med cykel, säger nej till alla restaurangbesök, väljer partner efter deras förväntade livisinkomst, vägrar skaffa barn, jobbar massor övertid osv då ska man nog bara hålla käften - då har man inte prioriterat sparandet och borde nog ha råd att spara 5 laxar i månaden bara man skärpte sig och skaffade en lite mer asketisk och eremitliknande livsstil.
Eller så kan man bara notera att @sjoberga (liksom flera andra) blev förvånade över att det verkar finnas så många som har 5000 kr över att spara varje månad och ville sätta det i kontrast till de som har det svårt, för att relativisera oron för att ha ett icke-optimalt sparande. Det är ju synd om man går och på riktigt är orolig (som jag tolkat in vissa av inläggarna som inte vågar köpa fonder och andra sparinstrument) för riktigt hur man placerar det enorma överskott av pengar man får in. Återstår bara 20% om 5 år så är man fortfarande grymt privilegierad.
Men det skulle kännas tråkigt att man om 20år kunde ha mycket mer sparat om man bara läst på lite.
