Hur vet man när det är dags att sära på hundarna ?

E

Emmizen85

i ett hund "slagsmål" Min ena hund har en tendens till att INTE ge sig i första taget och hon är envis som synden.

Jag brukar inte lägga mig i , när två hundar "tjafsar" men en gång fick jag göra det , genom att dra tag i ena hundens bakben.

Men jag undrar när VET man att det är riktigt allvar ? När skall man säga stopp ?

Finns det någon särskild signal ?
 
Varför inte se till att situationen inte uppkommer? Om din hund har benägenhet att bli lite aggressiv eller liknande då hon får leka med andra hundar borde du kanske ta i övervägande att inte låta din hund leka med andra på det sättet... För allas säkerhet
 
är det en tik som slåss kan det vara bra att ta undan henne direkt, speciellt om hon slåss med en annan tik. tikar kan göra varandra ganska illa, inte som hanhundar som oftast gruffar och bara mäter styrkan. det finns olika sätt att sära på två fightande hundar, ett är som du skriver att ta tag i bakbenen (då krävs det givetvis att man är två) men denna metoden har aldrig funkat för mig. jag "stryper" hunden, när den inte får luft måste den släppa. eller om de har hamnat i ett dödläge, hälla en hink vatten på deras huvuden.
 
du menar att jag inte skall låta henne träffa andra hundar överhuvudtaget ? :eek:
så allvarlligt är det inte, det har aldrig hunnit bli allvarligt det har bara vart "tjafs" som låtit värre än vad det har vart, men jag tycker att det kan va bra att veta när man bör ta isär
 
okej, men du vet ingen särskild signal som visar, att nu är det nog dags att lägga sig i ? Det är så här att min tik är ganska ung hon är drygt ett år och hon sätter sig upp mot den äldre tiken som är 8 år, men hon är så snäll, så hon viker undan... när jag istället önskar att hon kunde läxa upp den lilla snorungen :smirk:
 
den gången jag fick lägga mig i bråket va med min andra hund. Men med den unga har det aldrig blivit så allvarligt, tycker att det är lite väl att ta i att inte låta henne träffa andra hundar överhuvudtaget, När hon faktiskt fungerar bra med andra hundar , men kan bli lite vårslös ibland.
 
men låt henne träffa någon stark och dominant hund istället och låt henne inte terrorisera den stackars gamla hunden på det sättet!
 
terrorisera ? den gamla hunden älskar den yngre och hon tycker jätte mkt om att leka med henne, hon tycker däremot att hon kan bli för mkt ibland vilket är förståeligt.

jo har också funderat på det ang att låta henne träffa en tuffare hund som sätter henne på plats.
 
Om det är hundarna i flocken som gruffar sins emellan så skulle jag sätta stopp direkt. Jag tolererar inget tjafs i flocken utan där är det jag som bestämmer och jag gillar inte bråk. Hjälp den äldre hunden genom att läxa upp ynglingen då hon tjafsar. Stärk den äldres position genom att ge henne mat först, uppmärksamhet först och överhuvudtaget allt kul först.

När det gäller okända hundar så ser jag ingen mening med att låta din tik träffa andra tikar alls. Hanar kan gå bra men det behövs egentligen inte. Din unghund har ju en lekkompis i din äldre hund och det enda som eventuellt kan vara nyttigt är en lika busig lekkamrat, företrädesvis hane, och en äldre hund som kan och vill ta tag i din tik.
 
okej, då skall jag börja med att hjälpa den äldre hunden. tack.
 
Håller med Jadzia. Jag har en hund som är sju år och en som är tre. Den unga försöker att sätta sig upp mot den äldre ibland. Oftast så räcker det med ett morr från den äldre för hon ska fatta, men ibland försöker hon hela tiden att trycka den gamla.
Jag tolererar inget sånt. Den gamla får alltid mat eller godis först. Ska vi gå ut så får alltid den gamla kopplet på sig först. Den unga får alltid vänta, vad det än gäller.
Visst kan det bli lite tjafs ibland som de reder upp själva, men då menar jag bara ett par sekunders tjafs, inte mer.

Så länge din unghund tjafsar så ska din gamla ha stöd av dig. Sen får man inte glömma att den gamla kommer "lämna" över till den unga så småningom, men det är inte dax än. Och den dagen det blir så, så blir det utan bråk. Tills dess ska du stödja den gamla.

Sen kan jag säga att jag tex tolererar inte att den gamla alltid ska ha sin "makt" Hon får tex inte gå och ta den yngres ben mm. Och hon får inte gå till den yngres matskål när hon äter. Lite rättigheter ska den unga ha, hon ska inte behöva lämna ifrån sig allt.
 
När den unga hunden har nått en "osynlig" gräns kommer nog den gamla att sätta henne på plats.
Bli inte förskräckt när det händer det kan se ganska brutalt ut.
Jag hade en ung spoling en gång som fick på näbben av min gamla tik och jag lovar, han satt rakt upp och ner i ett hörn i ett par timmar efteråt och såg ut som åskan slagit ner!
Men efter den gången lektes det sällan, endast om tiken inbjöd och även då väldigt försiktigt.
Tiken gjorde egentligen ingenting utom att morra och gasta samtidigt som hon högg runt omkring huvudet på honom, men det var en tillrättavisning som gick hem.
 
Nu har jag bara en hund själv, så gruff inom familjen kan jag inte uttala mig om. Men min yngling är en kaxig liten räka och räds inte fan själv. Men jag tillåter inte att han bråkar eller slåss. Ska någon slåss, så är det jag, inte han. Skulle någon gå på honom är det ok att han fräser ifrån, men sedan ska han komma till mig och överlåta vidare uppgörelse till mig.

Tyvärr lät jag honom stick upp lite när han var yngre, vilket har gjort att jag fått ta i med hårdhandskarna ett par gånger när han kaxat sig mot andra hanhundar.

Jag har flera gånger mött attityden att "det är bättre att låta dem göra upp", men det tycker inte jag. Det är i mina ögon att överlåta åt hunden att bestämma vem som ska accepteras eller inte, och det är faktiskt min uppgift, inte hans. Han behöver inte älska alla hundar, men tolerera att de finns där, så länge de inte bråkar med honom, det ska han.
 
Stå på dig Nenne, hundar skall inte alls göra upp. Har de som säger det tänkt på vad händer om de blir riktigt ovänner?

Jag tycker inte heller att man skall acceptera bråk. Då har man satt en standard i flocken och den är i vår flock löser vi inte konflikter genom bråk. I en vargflock kan mycket väl andra vargar gå i mellan två individer för att det inte skall bli bråk.
 
Det lustiga är att det alltid varit ägare till större hundar som sagt så. Jag har aldrig mötte denna attityd från ägare till mindre hundar... nu är min hund liten, men kaxig och han skulle råka väldigt illa ut i ett slagsmål med någon som väger nästan fyra gånger så mycket som han gör. Plus att det som sagt undergräver min auktoritet som matte ifall jag låter honom fara runt som en annan huligan.

Det går ju att lösa på andra sätt! Vi tränar för tillfället på klubben för en instruktör tillsammans med en stor svart hund som min hund ogillar skarpt. Men eftersom det bara är dessa två hundar i gruppen så har han fått lära sig att man får tolerera närvaron även av denna hund. Min hund låtsas numera att den andra överhuvudtaget inte finns och stirrar för det mesta åt andra hållet. Det tog ca 5 minuter att lösa detta.
 

Liknande trådar

Övr. Hund Vet inte riktigt vad jag vill med detta långa inlägg, för ingen annan kan ju veta, men det kanske hjälper att sortera ut mig själv genom...
2
Svar
21
· Visningar
3 212
Senast: geting
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
28 091
Senast: Snurrfian
·
Övr. Hund Personligen tycker jag att det allmänna debatt-klimatet börjar bli riktigt ruggigt, det har varit det ett tag också. Nu pratar jag...
2 3
Svar
49
· Visningar
6 401
Senast: IngelaH
·
  • Artikel
Dagbok Inte bara musik påverkar min energi och mitt sinnes- och känslotillstånd. Jag blir även påverkad av platser. (Och träd. Och stenar. Och...
Svar
0
· Visningar
502
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp