Nettikett och debatklimat vs engagemang i hund(sport)?

Jag kan tycka sociala sammanhang är rätt jobbiga, särskilt om jag inte får en tydlig uppgift om vad som förväntas av mig. (Har dykt upp ibland på tävling när de bara, bra att du är här, vi har inget just nu.. men.. då har jag bokat in helgen och tackat nej till annat, det är rätt träligt.)
Sen har jag varit funktionär en hel del, just nu är jag bara medlem i två föreningar men jag har varit i medlem i flera samtidigt tidigare och skulle jag ställa upp i alla så hade mina helger varit fullbokade.

Tror inte mitt inlägg bidrog till så mycket, blir nog en något ensidig diskussion på buke då jag tror att fler har ett större intresse som hänger här och förstår att för att utöva det så är man beroende av frivilliga, eller?
 
Jag tänker att det även beror lite på hur klubben bemöter sina funktionärer. Min ridklubb hade under några år en ordförande och tävlingssektion som var allt annat än trevliga mot dom som hjälpte till. Fan ta dej om du inte hjälpte till. Och hjälpte du till så fick du inte ens ett tack, bara en massa gnäll. Om du inte hörde till ordförandens kompisar. Det var rätt många som lacka ur på detta och vägrade ställa upp till slut. Flera, jag bl a, bytte klubb. Nu slutade den här ordföranden och hennes beundrare försvann. Klubben fick en ny bra ordförande som är noga med att alla är lika välkomna och alltid vänliga ord när man hjälper till. Sånt gör så otroligt mycket. Jag bytte tillbaka och nu är det till och med roligt att hjälpa till igen.
 
Jag kan tycka sociala sammanhang är rätt jobbiga, särskilt om jag inte får en tydlig uppgift om vad som förväntas av mig. (Har dykt upp ibland på tävling när de bara, bra att du är här, vi har inget just nu.. men.. då har jag bokat in helgen och tackat nej till annat, det är rätt träligt.)
Sen har jag varit funktionär en hel del, just nu är jag bara medlem i två föreningar men jag har varit i medlem i flera samtidigt tidigare och skulle jag ställa upp i alla så hade mina helger varit fullbokade.

Tror inte mitt inlägg bidrog till så mycket, blir nog en något ensidig diskussion på buke då jag tror att fler har ett större intresse som hänger här och förstår att för att utöva det så är man beroende av frivilliga, eller?

"Min" SBK är aldrig så ospecifik att det bara sägs att man behöver funktionärer till t ex en tävling, utan man skriver vad som behövs(t ex x antal spårläggare, två domarsekreterare och 1-2 personer till köket) samt vilka tider som gäller. Sen får folk hojta till om de vill/kan hjälpa till med något av detta.

Jag skulle inte heller klara av att dyka upp utan att veta vad min uppgift var, för att inte tala om hur surt det vore att binda upp sig i onödan!

Det kommer alltid att finnas folk som är mer engagerade än majoriteten. Främst för att det är roligt och att det är en del av själva hobbyn. Men om merparten av medlemmarna(som OCKSÅ är beroende av frivilligarbetet för att föreningen de uppskattar ska fungera) kunde hjälpa till några timmar om året vore det värt oerhört mycket.
 
Lite lustigt att denna artikel fanns i Svenska Brukshundklubbens tidning nu när jag slog upp den 😁. Om iniativ till "ett snällare hundsverige" där SKK, Agria och Fredrik Steen tagit fram fem ledstjärnor för ett snällare samtalsklimat i hundsverige.

20230424_141028.jpg


Tycker de fem ledstjärnorna de tar upp inte är helt fel..
 
En sak att komma ihåg är att det inte finns något "bara" om funktionärer. En mig närstående förening ville fixa något för funktionärerna - men bara för de viktiga funktionärerna, som spårläggare, domarsekreterare etc.

Varpå min ADHD-hjärna genast slår i bromsen. Jag tolkar det som att man markerar att t.ex. köket och parkeringen inte behövs. Och jag personligen har ingen tid till oviktigt gratisarbete
 
Jag önskar att jag kunde hjälpa till på olika aktiviteter/tävlingar men tyvärr sätter mina funktionsnedsättningar stopp för det. Jag klarar inte av det sociala.

Jag bor 5 minuters promenad från "min" brukshundklubb men jag är inte medlem där, utnyttjar inte träningplaner där och tävlar heller aldrig där, för jag får så dåligt samvete att jag inte kan hjälpa till med något inom klubben.
 
En sak att komma ihåg är att det inte finns något "bara" om funktionärer. En mig närstående förening ville fixa något för funktionärerna - men bara för de viktiga funktionärerna, som spårläggare, domarsekreterare etc.

Varpå min ADHD-hjärna genast slår i bromsen. Jag tolkar det som att man markerar att t.ex. köket och parkeringen inte behövs. Och jag personligen har ingen tid till oviktigt gratisarbete
Det blir väldigt fel att göra så - oftast de med "viktigare" jobb är inne i svängen och även om det är ideellt så är det oftast de som hänger med sina kompisar hela dagen (även om det är mycket jobb såklart!). Låter lite som risk för en klubb för inbördes beundran.
 
Min hemmaklubb är en sån där där ett järngäng gör typ allt. Där har det inte varit helt lätt att bara kliva fram och erbjuda sig att hjälpa till när man kommer ny. Dessutom har det vid något tillfälle lagts ut sura inlägg på klubbens Facebook om hur få det är som engagerar sig och vill "man" inte hjälpa till kan man inte förvänta sig klippta planer osv och då har man i princip inget där att göra heller.

Nu är det ny ordförande sedan ett par perioder, en lite yngre kvinna med skinn på näsan som klarar av att hålla gubbarna kort utan att de bli sura så nu är det en helt annan stämning även om det till största delen är samma gäng som håller rulliansen igång. Och jag känner att alla funktionärer ses som lika viktiga oavsett om man målade en timme på klubbstugan eller snitzlade 7 elitspår.

Jag gillar min klubb!
 
Är inte alls aktiv på Facebook, klarar inte av den "debatten" som förs där.
Tycker det är så ociviliserat och otrevlig ton många gånger.

Jag har också lämnat min klubb, efter att det var mycket bråk och intriger som jag inte ville bli inblandad i.

Min filosofi är att jag vill ägna mig åt träning i första hand, i andra hand nån tävling då och då. Jag är inte alls intresserad av att skvallra om andra eller att ha komplotter mot styrelsen eller olika organ.
Satt själv i styrelsen för min klubb 1 år och i andra organ också i flera år.

Känner dock att allt gnäll och otack från sura medlemmar inte är värt det. Vill nån annan kontinuerligt arbeta gratis och bemötas av kritik så kan de göra det.

En bekant är/var agilitytränare, hon slutade eftersom hon blev så mobbad av några personer att hon blev helt förstörd. Jättekul, verkligen.
 
Facebook är en toxisk plats med algoritmer som göder just arga känslor.

Hundvärlden (liksom hästvärlden och alla andra hobbies) skulle bli bättre om folk övergav Facebook och gick tillbaks till välmodererade forum som inte använder algoritmer för att få reklamintäkter.
Håller inte riktigt med faktiskt.
Att kunna skriva under anonymitet kan verkligen locka fram det värsta ur folk. Vår ras galnaste tid var när vi hade ett forum likt buke.
Otroligt roligt att läsa i efterhand - men knappast bra för föreningslivet.
 
Håller inte riktigt med faktiskt.
Att kunna skriva under anonymitet kan verkligen locka fram det värsta ur folk. Vår ras galnaste tid var när vi hade ett forum likt buke.
Otroligt roligt att läsa i efterhand - men knappast bra för föreningslivet.
Det är därför man behöver bra moderatorer som styr upp.

Men jag såg betydligt mer tjafs under mina år på FB än vad jag någonsin sett på anonyma forum.

Ja, folk kan bli "modigare" på anonyma forum, men deras egon är inte inblandade på samma sätt och det blir mindre verklighetsanknutet. Och i traditionella forum kan moderatorer styra kulturen mer (eller inte styra så det blir råtthål som Flashback haha).

Det som händer på Facebook är ju som att se folk stå och gräla på varandra på stan. Det är ju dom, med bild och namn. Och bråken på FB får direkta följder in i verkligheten, med folk som säger upp kontakten med varandra.
 
Det är därför man behöver bra moderatorer som styr upp.

Men jag såg betydligt mer tjafs under mina år på FB än vad jag någonsin sett på anonyma forum.

Ja, folk kan bli "modigare" på anonyma forum, men deras egon är inte inblandade på samma sätt och det blir mindre verklighetsanknutet. Och i traditionella forum kan moderatorer styra kulturen mer (eller inte styra så det blir råtthål som Flashback haha).

Det som händer på Facebook är ju som att se folk stå och gräla på varandra på stan. Det är ju dom, med bild och namn. Och bråken på FB får direkta följder in i verkligheten, med folk som säger upp kontakten med varandra.
Det finns moddar i Fbgrupperna också, och grupper med olika klimat. Jag är admin i lokala tarantellgruppen och där tolereras inte en massa skit.

Detsamma i färskfoder/barfgruppen jag är med i, den är väldigt trevlig.
 
Jag önskar att jag kunde hjälpa till på olika aktiviteter/tävlingar men tyvärr sätter mina funktionsnedsättningar stopp för det. Jag klarar inte av det sociala.

Jag bor 5 minuters promenad från "min" brukshundklubb men jag är inte medlem där, utnyttjar inte träningplaner där och tävlar heller aldrig där, för jag får så dåligt samvete att jag inte kan hjälpa till med något inom klubben.
Samtidigt behövs det nästan alltid människor som kan tänka sig att städa före eller efter, måla, klippa gräs, hålla efter soptunnor, dvs en massa saker som inte kräver att man behöver vara särskilt social. Inte för att du ska känna ett tvång att hjälpa till, utan ett försök att lyfta att det finns behov av människor även om de inte älskar att hänga mitt i den sociala smeten. ;) Jag vet att en klubb hade en person som inte fixade det sociala men fixade mängder med mackor i ett lugnt rum och sen kunde de som var sociala sälja dem i kiosken och slapp stressa över att även hinna fixa iordning mackorna.
 
Min hemmaklubb är en sån där där ett järngäng gör typ allt. Där har det inte varit helt lätt att bara kliva fram och erbjuda sig att hjälpa till när man kommer ny. Dessutom har det vid något tillfälle lagts ut sura inlägg på klubbens Facebook om hur få det är som engagerar sig och vill "man" inte hjälpa till kan man inte förvänta sig klippta planer osv och då har man i princip inget där att göra heller.
Detta.

En av föreningslivets grundprinciper är ju att ideellt arbete görs om det blir bra betalt. I uppskattning, gemenskap, värme etc.

att skälla på de som är där för att inte fler dök upp, är skapligt kontraproduktivt. Ändå sker det i allt för många föreningar.
 
Det är därför man behöver bra moderatorer som styr upp.

Men jag såg betydligt mer tjafs under mina år på FB än vad jag någonsin sett på anonyma forum.

Ja, folk kan bli "modigare" på anonyma forum, men deras egon är inte inblandade på samma sätt och det blir mindre verklighetsanknutet. Och i traditionella forum kan moderatorer styra kulturen mer (eller inte styra så det blir råtthål som Flashback haha).

Det som händer på Facebook är ju som att se folk stå och gräla på varandra på stan. Det är ju dom, med bild och namn. Och bråken på FB får direkta följder in i verkligheten, med folk som säger upp kontakten med varandra.
Jag tycker Facebookgrupper kan skilja lika mycket som forum på nätet tex Buke kontra Flashback.
Jag är med i många supertrevliga grupper som modereras ypperligt.
 
Ja, men flödet i övrigt (folks "väggar") och pushade inlägg når inte de duktiga modsen till.
Om du menar med vad som skrivs på ens egna vägg så kan man ju styra det själv. Ingen annan kan skriva på min och ingen utöver vänner se eller läsa pga hur jag har valt att ha mina inställningar.
Algoritmer finns här också. Man får reklan styrd.
 
Om du menar med vad som skrivs på ens egna vägg så kan man ju styra det själv. Ingen annan kan skriva på min och ingen utöver vänner se eller läsa pga hur jag har valt att ha mina inställningar.
Algoritmer finns här också. Man får reklan styrd.

Nej, jag menar andras väggar, och det man ser i flödet (dvs andras väggar, rekommenderade grupper och inlägg, osv).

Men gillar du FB så är det ju ditt val, jag bryr mig inte om det 😅.

Jag skrev bara varför jag (och många andra, speciellt de yngre generationerna) väljer bort FB.
 
Samtidigt behövs det nästan alltid människor som kan tänka sig att städa före eller efter, måla, klippa gräs, hålla efter soptunnor, dvs en massa saker som inte kräver att man behöver vara särskilt social. Inte för att du ska känna ett tvång att hjälpa till, utan ett försök att lyfta att det finns behov av människor även om de inte älskar att hänga mitt i den sociala smeten. ;) Jag vet att en klubb hade en person som inte fixade det sociala men fixade mängder med mackor i ett lugnt rum och sen kunde de som var sociala sälja dem i kiosken och slapp stressa över att även hinna fixa iordning mackorna.
Det är ju bra att det finns uppgifter för mindre sociala människor, men mina svårigheter är lite mer "allvarligare" än så, så för mig skulle inte det fungera i alla fall.
 

Liknande trådar

  • Låst
  • Artikel
Dagbok Även om livet är lite brokigt för tillfället så känns det faktiskt på ett sätt som att jag har börjat hamna i en allt större balans...
Svar
0
· Visningar
1 187
Senast: cassiopeja
·
Hästmänniskan Konstig rubrik men jag har sett att det är väldigt vanligt att folk hyr in sin häst hos nån annan och vet om att det existerar viss...
2
Svar
35
· Visningar
5 711
Senast: Mathilda09
·
Avel Då den förra tråden blev stängd så startar jag en ny. Kopierade brevet från ASRP styrelse. " Öppet brev till alla ridponnyentusiaster...
2
Svar
25
· Visningar
3 373
Senast: kicket
·
S
Hästmänniskan Ni som jobbar på eller rider på ridskolor kan ni inte berätta lite i korta drag om vad det är för verksamheter som bedrivs, hur många...
Svar
10
· Visningar
2 027
Senast: Lucta
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp