Inlärda fulerier eller finns det faktiskt spöken?

Cydonia

Trådstartare
Bakgrundsfakta häst: 17år, aktiv pensionär, f.d Grand Prix-pålle, snäll i all hantering och ridning men har lite spöken som jag återkommer till.

Bakgrundsfakta Cydonia: Jobbar hos ovanstående hästs ägare, rider flertalet försäljningshästar under dagarna men ovanstående herre är för närvarande ensam "hemmahäst" som jag är ensam ryttare på.
Ägaren vill gärna att jag tar honom på heltidsfoder i framtiden.

Så..till dessa spöken då.
Hästen är över lag mycket välriden, har lite bus för sig men jobbar på fint. Testade en hel del när jag började rida honom, men efter två möten med backen för min del och ett jävlar anamma så har gubben lärt sig att piloten numera sitter kvar i sadeln.
Några saker som dock inte försvann med denna testperiod är beteenden som tydligen suttit i under många år som jag förstått det.
Men jag har börjat undra över ifall han helt enkelt har lärt sig att "gör jag ditten och datten så brukar det oftast bli som jag vill", eller om han rent utav har några psykiska spökerier för sig.

Han har stått på just denna anläggning i sju år, ridhuset har alltid varit desamma men ändå så är det, varje gång (med undantag för någon gång/vecka då man undrar om det är en bortbyting man rider på), otroligt läskigt att gå förbi hindermaterial, läktare och traktordörr.
Detta visar han med att (beroende på gångart och dagshumör) antingen 1.) tvärnita á la slide stop, följt av en 180 graders-vändning rakt upp i ridhustaket. 2.) Rycka till som om han fått en kastrull i pannan, med benen rakt ut åt sidorna och ögon stora som tefat. 3.) Tvärnit följt av dans på babenen. Eller 4.) Eld i baken och "snabbast förbi vinner" är mottot.

Detta sker varje pass, oftast i början men kan även komma helt från ingenstans.
En annan sak som han kommer på då och då är att man kan hoppa rakt upp och ner för att sedan göra en helomvändning hemåt när man är ute och rider. Nu vill inte ägaren att jag rider ut på herrn ensam (det har tydligen varit allt för många hästskötare som blivit glömda i skogen då), men jag rider i alla fall på grusvägen som går förbi gården. Då kommer man bort några hundra meter men ser fortfarande stallet.
Beteendet sker dock även om vi är ute på galopprunda med träningskompis.
Säger man då emot och ber pålle att gå åt det påtänkta hållet så backar han oftast ner i närmsta dike, detta tror jag dock helt är något som är inlärt från hans sida. Backar jag ner i dike=piloten blir oftast rädd och låter mig gå framåt, även om det är åt "mitt" håll. Jag låter dock pålle glatt backa ner i diket, vill han så gärna dit så ska han också få vara där.
Och då blir det oftast jag som får vinna om vart vägen ska bära.
Antingen det, eller så studsar han runt längs med dikeskanten tills vi får till en bra vändning åt det tänka hållet.
Sen kan han gå superbt, i några meter, innan beteendet flera gånger återkommer med olika kombinationer.
"Tvärnit och helomvändning" är dock favoriten.
Det här kommer helt plötsligt, han kan göra en "vändning" ena dagen för att efter det gå superfint. Och andra dagen så kommer vi knappt förbi brevlådan.

Om det här hade varit under de första veckorna så hade jag inte brytt mig, antagligen har han lärt sig från antingen matte eller någon annan ryttare att gör man på ett visst sätt så vinner han oftast.
Jag vet dock att matte kan ha ett jädra humör med "olydiga hästar", så när han gjort så här med henne i sina yngre år så har det nog blivit rejäla påföljder för hans del.
Jag är dock mer en ryttare som väntar ut..har inget sinne för våld i ridningen, det gör oftast bara beteendet värre.
Men nu har jag alltså ridit hästen på daglig basis i 8 månader, och även om det blivit bättre med de uppenbara larvigheterna, så sitter dessa starka flyktkänslor fortfarande kvar.

Kan det vara så att han helt enkelt har "lärt in sig själv" så pass djupt att beteendena har blivit som en del av honom?
Kan det vara någon "felaktighet" på t.ex frontalloben?

Jag kan köpa att vissa hästar är räddharar, alla är individer, men hans beteenden känns så tillgjorda och överdrivna.. hade inte brytt mig nämnvärt om det inte vore så att det periodvis blir så svårt att rida honom i ridhuset (eller utebanan) pga alla spöken, att han bara går och spänner sig, och varje pass går åt till försöka rida loss honom..

Folk som känner igen sig? Tankar? Funderingar? Medium?:angel:
 
Sv: Inlärda fulerier eller finns det faktiskt spöken?

Spontant undrar jag hur det är med hans syn. Hur beter han sig om han har en annan häst med sig?
 
Sv: Inlärda fulerier eller finns det faktiskt spöken?

Jag vet inte.. men jag har haft ett par hästar som varit uberfjantiga hemma men helt coola i bortamiljö.. men hemma har det knappt gått att rida normalt..
 
Sv: Inlärda fulerier eller finns det faktiskt spöken?

Spontant undrar jag hur det är med hans syn. Hur beter han sig om han har en annan häst med sig?

Värre (mer lättspänd) i ridhus/ridbana om annan häst med, likvärdigt på uteritt.
Jag har också tänkt på synen.. men efter "hemmatest" av vet. så ska det tydligen kunna uteslutas.
 
Sv: Inlärda fulerier eller finns det faktiskt spöken?

Jag vet inte.. men jag har haft ett par hästar som varit uberfjantiga hemma men helt coola i bortamiljö.. men hemma har det knappt gått att rida normalt..

Jag var tyvärr inte med i hans "storhetstid" när det var mer tävlingar utanför Sverige än i, men av vad jag har hört så var han som en tiger.. både över hindren och på marken.
Det bådar gott inför den planerade dressyrdebuten...:angel:
 
Sv: Inlärda fulerier eller finns det faktiskt spöken?

Han kanske behöver aktiveras mer psykiskt? När han tävlade fick han jobba mer med hjärnan pga olika miljöer men nu när han går mest på gården så hittar han på saker själv i stället?
 
Sv: Inlärda fulerier eller finns det faktiskt spöken?

Hur mycket har han verkligen ridits ute under sina år då ? Om det är sparsamt blir det ju svårare att lära om en 17 åring . Tycker det låter som hösten faktiskt blir rädd och osäker snarare än dum vilket jag aktar mig för att beskylla hästar för i allmänhet .
I övrigt tycker jag inte det är så ovanligt på lite alertare hästar som har mkt energi och blod att de blir tittiga för hinder hörnan eller bakom sargen i hemma miljö ....
 
Sv: Inlärda fulerier eller finns det faktiskt spöken?

Intressant, har en grabb som påminner om det du skriver och jag är inte heller någon som tkr våld är en lösning så jag försöker mest att ligga steget före, vet jag att det är en sak hna alltid reagerar på så brukar jag ge honom en uppgift, om det nu bara är att ställa åt andra hållet, det har gjort att vi har minskat antal skutt å hopp betydligt men det är ju ändå "mer än en vanlig" häst haha
Men han är fin så jag förlåter honom för att han har spöken i huvudet ^^
 
Sv: Inlärda fulerier eller finns det faktiskt spöken?

På min ridskola så hade några hästar svårt för ett hörn ett tag, det var där hinder och sånt förvarades och de reagerade som din. I det här fallet så var det nåt med elen till hagarna som spökade. Tror nåt hade ramlat ner på marken och det var bara hästarna som märkte det.
 
Sv: Inlärda fulerier eller finns det faktiskt spöken?

Det beteendet låter mycket likt min hästkilles när han äter havre! :p

Min hästkille(en föredetta travare) tål inte havre när han "bara" ridtränas!
Då blir han helt enkelt lite småknäpp, vilket resulterar i en massa hyss!
Bla backa ner i diken, låtsas vara rädd för sånt han aldrig är rädd för annars m.m.

När han är havrefri så är han världens härligaste ridhäst! Han tappar sina hjärnspöken men är lika framåt och pigg som annars att rida. :)

Så mitt tips är att ni kanske ska ta en titt på foderstaten! Det kanske ni redan har gjort, men jag vet av erfarenhet att det är lätt att man bara kör på med samma mat dag ut och dag in, även när behovet har ändrats...

Lycka till med dressyrkarriären! :)
 
Sv: Inlärda fulerier eller finns det faktiskt spöken?

Utan att ha sett hästen så kan man inte säga varför han gör som han gör tyvärr.
Det gör ingen seriös.

Däremot kan man lite generellt säga att vid en korrigering kommer alltid en retur. Den returen bör man kunna möta om man ska korrigera. Ju större korrigering/mer energi desto större retur.
De som tappar humöret korrigerar ofta stort och sätter hästarna i hög energi. Då får man ruskigt svårt att möta returen på ett konstruktivt sätt.
Så tyvärr får det oftast som effekt att hästen lär sig kampa. De kan lära sig slåss och de kan få förstärkta flyktreaktioner.

Ska du ta hästen på foder kan du söka efter en duktig problemlösare i dina trakter. Kolla isf upp att den har resultat och inte bara är duktig på att prata.
Jag tror du kan ha svårt att få hjälp med en sån häst av vanliga dressyrtränare etc.

Det behöver inte vara kört. Men är de över 6 år är det ofta svårare. Och din är ju ganska mkt äldre än så. ;)
Om du nu ska ta den behöver du få en verktygslåda. Och ur den verktygslådan ska se ut beror på ur hästen är. Det måste man läsa på plats, som proffs.

Lycka till!
 
Sv: Inlärda fulerier eller finns det faktiskt spöken?

Mycket välskrivet inlägg, det tackar vi för!
Just det som du nämner med korrigering och retur stämmer verkligen, han har som sagt tävlats utav en relativt hårdkorrigerande ryttare (beror självklart på vem man jämför med bland alla dessa internationella toppryttare..:cool:), och säkerligen av flera skötare som kanske tagit hans aktioner som dumheter, och reagerat därefter.

Jag har tyvärr inte tillgång till egen tränare för stunden, tiden läggs på att rida jobbets pållar och egenträningen finns inte just nu.
Men kommer självklart ta upp detta om jag tar honom på foder i framtiden.

Han har absolut bättrats sedan jag började, verkligen! Men det är dessa dagar då han verkligen spänner sig/slänger sig/skuttar överallt och ingenstans även efter tionde gången som man passerat den "läskiga sidan av ridhuset" som man börjar fundera på uppkomsten till allt.
Varför han reagerar som han gör..
Jag andas ut och behåller lugnet, men kan bli så oerhört frustrerad på mig själv i dessa lägen.. speciellt de gånger som man äntligen fått honom avslappnad och fin, och sen i slutet av passet händer något och han går som på nålar igen. Att ibland behöva avsluta när han är i den sinnesstämningen känns självklart helkasst.
 
Sv: Inlärda fulerier eller finns det faktiskt spöken?

Lugnt! :)

Man ska dock inte förväxla passiv med lugn.
Man ska vara lugn inuti och man ska inte korrigera det man inte kan möta upp.
Men för att lyckas träna bort sånt som i din hästs fall måste man vara dynamisk i sin energi och framför allt i sitt kroppsspråk och det man gör.

Man måste dock alltid kunna växla ner till lugn. Och det är där de som tappar humöret går bet. De är kvar i för hög energi och sätter då hästen i densamma.

Du kan ta sakerna från marken med fördel. Men som sagt, det måste ett proffs på plats se exakt vad som ska göras, hur hästen triggar, på vad och då vad och exakt när man ska göra saker.
Timeing är enormt viktigt i de här fallen.

När man jobbar med sånt här lär man sig efter några fall att man inte helt kan tro på ägarnas beskrivingar av hästen. Ofta får man beskrivet för sig att hästen gör det "ur ingenting", vad det nu än är för problemlösning man ska göra. Men när man väl är där och ser hästen och ser problemet kan man ofta utlösa en trigger som tidigare missats.
Man kan också ibland arbeta med ungefär samma metoder som man tidigare testat, men med annan timeing. Och då få hästen bra, trots att ägare upplever att man redan testat och gjort det länge och konsekvent.

Så just därför har jag svårt att rekommendera ngt över nätet.
Vissa saker kan också bli så fel om man rekommenderar och människor utför dem lite lite off timeing/läser hästen fel etc.
Det kan göra problemen värre tom.

Det går ju att betinga om saker/ställen för djur och människor så att de VILL vara där och förknippar dem med bra saker. Så hästar som varit rädda för och svåra att få att passera/gå fram till/igenom områden kan man få att tom söka sig dit. Men då måste man förstå betingning och ha timeing och feeling.
 
Sv: Inlärda fulerier eller finns det faktiskt spöken?

Du har fått en del bra svar redan.
Hur lever hästen? Går den i hage? Kompisar? Smärta? Foder?
Allt spelar roll - mer eller mindre på olika hästar.
 

Liknande trådar

Ridning Min medryttarhäst är världens snällaste, tryggaste och lugnaste pojke, för någon vecka sedan red vi förbi ett garage där någon plötsligt...
Svar
6
· Visningar
1 866
Senast: SkorpSmulan
·
Övr. Grenar Hej jag köpte 2019 en travare. 155cm hög på 16 år. såhär när jag ser tillbaka på det, så stod Trollet alltid inne i ladugården när jag...
2
Svar
31
· Visningar
3 058
Senast: nullo-modo
·
  • Låst
Övr. Hund Jag har problem med min hund. Att flytta hit var det bästa beslutet för mig, men från att vara relativt okomplicerad, om en husky kan...
20 21 22
Svar
425
· Visningar
27 883
Senast: Snurrfian
·
Hästvård Hej! Igår var vi med vår nyinköpta valack på Strömsholm för en TMS. Jag som inför det här besöket letade information om denna...
Svar
7
· Visningar
4 082

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Burkfisk
Tillbaka
Upp