Inte en dagbok

Alltid lika svårt att komma på en passande rubrik. Men jag får inte riktigt se detta som en dagbok helt och hållet för det blir inte bra.
Men jag vill ändå dela med mig av mina framsteg. Inom flera områden i livet. Sakta men säkert går det.

 

[et_flickan]

Grattis på 1 års dagen @karamelldrottningen
Fantastiskt bra jobbat!

 

[Crossline]

Grattis @karamelldrottningen riktigt bra jobbat

 

[pepp]

Grattis karamellen

 

[Sel]

Det känns ju skit om det blir så
Och om några timmar har jag varit nykter ett helt år men känns inte som att jag är värd fira det alls.

Men fantastiskt!

 

[vemsomhelst123]

Jag hade ju börjat på regelbundna fysiska träffar redan nu. Innan bebisen är här.
Det som kan hända om du tar återfall när du väl har din bebis är ju att det kan sluta i att den faktiskt tas ifrån dig. Det är det inte värt.

Jag vill bara nyansera detta lite, om nu ts skulle få ett återfall så är skyddsnätet enormt mycket större med ett barn i bilden. Man tar inte bebisar från sina föräldrar utan att ha erbjudit mycket stöd innan. Förstår att du i ditt yrke ser de som inte reder ut det, jag i mitt yrke ser de som får/erbjuds stöd som familj oavsett hur familjekonstellationen ser ut, tar det stödet och kommer på banan igen. Även ts sambo kommer bli involverad om det nu skulle hända. Men jag tror på dig @karamelldrottningen. Så sjukt bra jobbat

 

[Roheryn]

Ja jag är väl en dålig människa som inte släpar mig på AA varje dag.
Men det är verkligen inte så enkelt. Just nu tar allt extra väldigt mycket mer än i vanliga fall. Även roliga saker.
Jag kan jobba lite till viss del men verkligen inte som förut tyvärr.

Men alltså - nej!? Du är verkligen inte "dålig" på något vis för att du inte går på jättemånga AA-träffar. Det som är verkligt viktigt är att du håller dig nykter och det har du lyckats med i ett helt år nu, jag tycker det är fantastiskt!

Jag förstår faktiskt inte riktigt detta ensidiga fokus på just AA (och då fysiska träffar) som många i den här tråden har. Jag förstår ju att det kan vara ett jättebra stöd om man känner att det passar en, men jag har också full förståelse för om upplägget faktiskt inte känns helt hundra. Vet inte hur det är för dig i det avseendet, men det viktiga är ju att du håller dig nykter och kan skaffa dig någon form av stöd/kontaktperson!

 

[Sleepan]

Jag vill bara nyansera detta lite, om nu ts skulle få ett återfall så är skyddsnätet enormt mycket större med ett barn i bilden. Man tar inte bebisar från sina föräldrar utan att ha erbjudit mycket stöd innan. Förstår att du i ditt yrke ser de som inte reder ut det, jag i mitt yrke ser de som får/erbjuds stöd som familj oavsett hur familjekonstellationen ser ut, tar det stödet och kommer på banan igen. Även ts sambo kommer bli involverad om det nu skulle hända. Men jag tror på dig @karamelldrottningen. Så sjukt bra jobbat

Nej ett återfall gör givetvis inte att man tar en bebis från mamman om det inte behövs. Men en alkoholiserad förälder hoppas jag soc omhändertas barnet ifrån.

 

[vemsomhelst123]

Nej ett återfall gör givetvis inte att man tar en bebis från mamman om det inte behövs. Men en alkoholiserad förälder hoppas jag soc omhändertas barnet ifrån.

Håller med men jag tänker att det kan vara en trygghet för ts att det faktiskt finns ett mycket större skyddsnät med barn inblandat. Det är svårt att få hjälp om man inte kan betala själv, därför tycker jag det ts gjort har varit otroligt bra

 

[karamelldrottningen]

Just nu hade jag hellre velat ha en riktigt riktigt bra häst istället för bebis snart.
Det är väl något jag helst inte ska skriva om men så är det.
Ingen idé satsa på något nu när jag inte alls vet hur framtiden blir. Med ork, ekonomi och tid.
Detta känns så sorgligt

Låter säkert som en bortskämd barnrumpa. Men det känns som att i och med barn blir DEN hästen med stort H ännu längre bort i periferin.
Jag har ju bra hästar det är inte det men ja jag vill mer.

 

[dobbis]

Just nu hade jag hellre velat ha en riktigt riktigt bra häst istället för bebis snart.
Det är väl något jag helst inte ska skriva om men så är det.
Ingen idé satsa på något nu när jag inte alls vet hur framtiden blir. Med ork, ekonomi och tid.
Detta känns så sorgligt

Låter säkert som en bortskämd barnrumpa. Men det känns som att i och med barn blir DEN hästen med stort H ännu längre bort i periferin.
Jag har ju bra hästar det är inte det men ja jag vill mer.

Så blir det nog tyvärr.

 

[sidensvans]

Så är det väl tyvärr för alla. För varje kul sak man väljer är det 100 andra kul saker som man får välja bort. Och skaffar man barn på egen hand så blir det väl extra mycket kul man får välja bort. Men i och med att du ville det, så har du ju i alla fall för några månader sedan bedömt att det roliga med barn överväger?

 

[karamelldrottningen]

Så är det väl tyvärr för alla. För varje kul sak man väljer är det 100 andra kul saker som man får välja bort. Och skaffar man barn på egen hand så blir det väl extra mycket kul man får välja bort. Men i och med att du ville det, så har du ju i alla fall för några månader sedan bedömt att det roliga med barn överväger?

Har nog inte tänkt så långt. Utan mer andra saker som varit avgörande i barnfrågan.
Det är först på senaste tiden jag tänkt mer ”och sen då?”
Kan oavsett inte införskaffa någon till häst. Då måste jag först ansöka om att få har fler hästar på anläggningen. Och samtidigt känns det som rätt lagom så här och inte fler.
En liten ponny blir nog nästa häst. Till barnet.
Jag kommer alltid ha hästar och rida och träna men ja jag vet inte. Det känns sorgligt på något sätt.

 

[bettysmatte]

Har nog inte tänkt så långt. Utan mer andra saker som varit avgörande i barnfrågan.
Det är först på senaste tiden jag tänkt mer ”och sen då?”
Kan oavsett inte införskaffa någon till häst. Då måste jag först ansöka om att få har fler hästar på anläggningen. Och samtidigt känns det som rätt lagom så här och inte fler.
En liten ponny blir nog nästa häst. Till barnet.
Jag kommer alltid ha hästar och rida och träna men ja jag vet inte. Det känns sorgligt på något sätt.

Det där är ju typiskt för livet, tänker jag? Förändringar sker kontinuerligt. Vissa saker sörjer man en stund, men oftast inser man efter ett tag att livet går vidare. Kanske på ett lite annorlunda vis, men bra ändå.

Ta inte för givet att barnet ärver ditt hästintresse förresten...

 

[Otherside]

Har nog inte tänkt så långt. Utan mer andra saker som varit avgörande i barnfrågan.
Det är först på senaste tiden jag tänkt mer ”och sen då?”
Kan oavsett inte införskaffa någon till häst. Då måste jag först ansöka om att få har fler hästar på anläggningen. Och samtidigt känns det som rätt lagom så här och inte fler.
En liten ponny blir nog nästa häst. Till barnet.
Jag kommer alltid ha hästar och rida och träna men ja jag vet inte. Det känns sorgligt på något sätt.

Alltså ... Jag är realist och låtsas inte som att allt är en dans på rosor. MEN - jag målar aldrig fan på väggen heller.

Jag fick barn vid 43 (!) mitt första och enda, och jag var jävligt nervös efter ett liv i total frihet, orolig, hade hemska mardrömmar. Men det blev skitbra. Att ha en liten bebis, för mig, var plättlätt; det var liksom bara att bära med mig henne dit jag gick, enklare än med hunden liksom. Vi reste, utomlands, när hon var typ 10 veckor. Jag helammade (JÄTTEpraktiskt om man kan och vill!) och dit jag gick var hon med. Ok, jag hade inga hästar då, men OM jag haft, så hade hon fått hänga med i stallet i vagn från start. Jag lät inget begränsa mig - och framförallt så såg jag livet med henne som ett positivt äventyr.

Igen - jag är realist och fattar, givetvis, att saker inte alltid är okomplicerade. Men, se inte nattsvart på framtiden, @karamelldrottningen , utan se det som ett positivt tillägg i ditt liv. Jag hann "bara" få ett barn, men min dotter är en enorm inspiration i mitt liv, (hon är 24 nu), och en källa till den största glädjen nånsin. Att t.ex. resa med en 4-åring var bland det roligaste jag nånsin gjort. Att resa med en 24-årig själsfrände? Ännu större!

Så - ta saker på allvar, förbered dig rent praktiskt och liiite mentalt (om man nu ens kan det?) men måla inte fan på din vägg!!! VILL du ha din drömhäst så köp den!!! Varför skulle ett barn hindra dig?!? Istället - visa ditt barn ( och dig själv!!) att livet är fullt av möjligheter!

 

[sidensvans]

Alltså ... Jag är realist och låtsas inte som att allt är en dans på rosor. MEN - jag målar aldrig fan på väggen heller.

Jag fick barn vid 43 (!) mitt första och enda, och jag var jävligt nervös efter ett liv i total frihet, orolig, hade hemska mardrömmar. Men det blev skitbra. Att ha en liten bebis, för mig, var plättlätt; det var liksom bara att bära med mig henne dit jag gick, enklare än med hunden liksom. Vi reste, utomlands, när hon var typ 10 veckor. Jag helammade (JÄTTEpraktiskt om man kan och vill!) och dit jag gick var hon med. Ok, jag hade inga hästar då, men OM jag haft, så hade hon fått hänga med i stallet i vagn från start. Jag lät inget begränsa mig - och framförallt så såg jag livet med henne som ett positivt äventyr.

Igen - jag är realist och fattar, givetvis, att saker inte alltid är okomplicerade. Men, se inte nattsvart på framtiden, @karamelldrottningen , utan se det som ett positivt tillägg i ditt liv. Jag hann "bara" få ett barn, men min dotter är en enorm inspiration i mitt liv, (hon är 24 nu), och en källa till den största glädjen nånsin. Att t.ex. resa med en 4-åring var bland det roligaste jag nånsin gjort. Att resa med en 24-årig själsfrände? Ännu större!

Så - ta saker på allvar, förbered dig rent praktiskt och liiite mentalt (om man nu ens kan det?) men måla inte fan på din vägg!!! VILL du ha din drömhäst så köp den!!! Varför skulle ett barn hindra dig?!? Istället - visa ditt barn ( och dig själv!!) att livet är fullt av möjligheter!

Det låter helt fantastiskt, grattis! Men har även haft ett antal i inhyrningsstallet där jag står som totalt har misslyckats att kombinera häst och barn. Även där deras föräldrar/morföräldrar slagit knut på sig själva och varit med nästan varenda dag och passat barnbarn medan dom ridit. Så har det slutat med att dom sålt tävlingshästen i alla fall efter ett tag. Så ha realistiska förväntningar på hur det kommer att bli, så kanske du blir positivt överraskad!?

 

[karamelldrottningen]

Förstår inte varför man skickar bilder på drickor (alkohol) till någon man vet inte ska dricka?
Varför??

Är irriterad på F för han gjorde just det. Han har fest eller nånting och jag är givetvis inte bjuden.
Vem vill ha en gravid alkoholist liksom
Han menar med 100 % säkerhet inget illa men sånt där landar så fel hos mig.
Höll på att ta bort honom helt pga detta men tänkte sen just det att han inte fattar hur jag haft det. Inte på riktigt.

 

[Otherside]

Det låter helt fantastiskt, grattis! Men har även haft ett antal i inhyrningsstallet där jag står som totalt har misslyckats att kombinera häst och barn. Även där deras föräldrar/morföräldrar slagit knut på sig själva och varit med nästan varenda dag och passat barnbarn medan dom ridit. Så har det slutat med att dom sålt tävlingshästen i alla fall efter ett tag. Så ha realistiska förväntningar på hur det kommer att bli, så kanske du blir positivt överraskad!?

Jo, jag fattar - men hur många har istället lyckats? Hur många HAR kunnat köpa drömhästen och leva sina liv med barn och häst? Jag låtsas inte som om nåt, men väljer den positiva vägen. Jag har liiiite svårt att se var svårigheterna låg, i de fall du beskriver. Jag fattar självklart att de finns, men vad låg bakom?

I ts fall är det hela ett faktum, med barnet, och jag vill hellre visa på att möjligheterna finns. Alla fall är speciella men att utgå¨från det värsta är, för mig, att måla den där fan på sin vägg och stirra sig blind på honom.

 

[Otherside]

Förstår inte varför man skickar bilder på drickor (alkohol) till någon man vet inte ska dricka?
Varför??

Är irriterad på F för han gjorde just det. Han har fest eller nånting och jag är givetvis inte bjuden.
Vem vill ha en gravid alkoholist liksom
Han menar med 100 % säkerhet inget illa men sånt där landar så fel hos mig.
Höll på att ta bort honom helt pga detta men tänkte sen just det att han inte fattar hur jag haft det. Inte på riktigt.

Ta bort honom! NU! Som markering!

 

[karamelldrottningen]

Ta bort honom! NU! Som markering!

Jag skickade en bild på min katt. Sånt stör han sig på

 

[sidensvans]

Jo, jag fattar - men hur många har istället lyckats? Hur många HAR kunnat köpa drömhästen och leva sina liv med barn och häst? Jag låtsas inte som om nåt, men väljer den positiva vägen. Jag har liiiite svårt att se var svårigheterna låg, i de fall du beskriver. Jag fattar självklart att de finns, men vad låg bakom?

I ts fall är det hela ett faktum, med barnet, och jag vill hellre visa på att möjligheterna finns. Alla fall är speciella men att utgå¨från det värsta är, för mig, att måla den där fan på sin vägg och stirra sig blind på honom.

Jag önskar naturligtvis Karamellen lycka till. Vissa i ”mitt” stall har fixat att behålla tävlingshästen med ett barn och mycket stöttning från sin mor. Men tyvärr inte sett något fall som funkat när det blivit syskon. Men det finns ju många i världseliten som lyckats kombinera barn och tävlingskarriär, så med talang och bra förutsättningar så funkar det ju. All lycka till!