Islandshästtråden 2 - bilder, snack & frågor om isisar!

[Blossi]

Det finns många fina islandsfödda med väldigt bra gångarter om man är ute efter tävlingshäst men det finns även födda utanför Island.
Jag har min fjärde häst född utanför Island och ingen har haft eksem. Jag har varit noga med att välja just det för den sakens skull.

 

[Hedinn]

Hoppar in i den här tråden med lite frågor. Jag har tänkt köpa häst igen efter ett par års uppehåll från hästägandet och är lite sugen på en islandshäst. Är ute efter en mor-dotterhäst men har egentligen ingen koppling till islandshästar. Har mest haft fullblod förut men vill ha något mindre och robustare. Vad ska man tänka på? Jag vill inte ha ett vrålåk utan en trevlig bästa kompis liksom. Något tryggt för min dotter att fortsätta utveckla sin ridning och något trevligt för mig att rida på. Hur jobbigt är det med eksem? Förstått att det är väldigt vanligt. Spontant känner jag att det inte bekommer mig men jag kanske underskattar eksemvården?

Väldigt vanligt är det inte längre. Dels har vi fått mer kunskap att förebygga, dels är mängden svenskfödda hästar betydligt fler idag (eksem är vanligare hos Islandsimporter, i och med att svidknott inte finns på Island). Visst, det är ingen garanti att köpa svenskfött, men om det handlar om en vuxen häst finns det ingen risk för oro, och det är inte svårt att hitta en svenskfödd, vuxen, eksemfri häst idag.

En vuxen islandsimport som varit i Sverige 6 år eller mer kan man också se som relativt säkert, men det beror också lite på hur och var hästen levt under de åren. Vissa platser har mer knott än andra och vissa ägare hanterar importer som eksemhästar (dvs eksemtäcke på och installning från 16/17-tiden under sommarhalvåret) och börjar man då göra annorlunda kan ju eksem bryta ut.

Men ja, eksemvården kan vara riktigt jobbig. Speciellt om man har hästen uppstallad eller ett "normalt bortajobb" så man bara är hemma morgon och kväll de flesta dagar. Eksemtäcke är ett måste från tidig vår till sen höst, konstant när hästen är ute. Uppstallning är ett måste när knotten är som värst och smörja, helst flera gånger om dagen med klådstillande, vilket även gör att man behöver schamponera regelbundet för att få bort rester (och päls som fastnar i manen under täcket i samband med fällning).

Och det skulle jag ändå säga är den simpla biten. Sen ska hästen ha täcke på, även vid sämre väder, för direkt det blir uppehåll en regnig dag så kommer knotten, så om man inte är på plats och kan ha uppsikt bör hästen få eksemtäcke på även vid ösregn. Det blir såklart sjöblött, och skitigt, behöver hängas upp och torkas och bytas regelbundet (eftersom det är ett tunt tygtäcke, så till skillnad från regn- och vintertäcken stannar ju sällan smutsen på utsidan). Och lagas. För de går sönder. Två räcker sällan, utan man brukar behöva ha ett litet lager.

Men absolut, har man hästen uppstallad med fullservice, eller hemma och har hästarna som främsta syssla kan det ju funka bra.

Sen finns det såklart grader i helvetet. Vissa hästar är i princip symptomfria med täcke och uppstallning, medan andra får maxvård och kliar halvt ihjäl sig ändå - och det är inte kul att se. Men visst, vid den mildare varianten och man uppskattar vård (för det är ju vad det är, det är inte pyssel som man kan göra lite som man känner för, utan är ett minst dagligt vårdbehov som MÅSTE utföras) så behöver man ju inte utesluta drömhästen för det, bara man är beredd på att det kan bli värre vid flytt också.

Men som sagt - det är generellt inte alls svårt att hitta eksemfria hästar idag. Viktigast att fokusera på som ovan är en häst med väl separerade gångarter och ta hjälp av kunnig tränare för att bibehålla dem - om ni nu är intresserade av gångarterna också. Är man inte det finns det ju enstaka "tregångare" att hitta, eller såna med svårare för tölten där man kan välja bort den. För det är annars inte så simpelt att bara välja bort vissa gångarter om man inte har kunskapen, vilket kan vara lätt att tro. Kan vara lite annan typ av ridning än på en tregångare eftersom gångarterna inte "bara är olika tempon".

 

[clusia]

Svarar alla. Tack hörni för att ni gav mig lite perspektiv på eksemen. Jag jobbar vanliga tider så har därmed lite svårt att vara hur flexibel som helst. Däremot är mina föräldrar hästvana och bor granne med ett stall som egentligen är bra. Men det finns inga barn ståendes där och jag vill gärna att min dotter har chans att få kompisar.

Jag vill gärna tölta men även träna lite lättare dressyr så 4 säkra gångarter känns viktigt.

Vi har ont om ”rena” islandshäststall i krokarna, och det som finns och som dessutom verkar helt fantastiskt, är naturligtvis väldigt populärt så det kan nog vara svårt att få en plats där direkt.

Spekulerat mest högt. Tar allas åsikter i beaktandet

 

[Human]

Svarar alla. Tack hörni för att ni gav mig lite perspektiv på eksemen. Jag jobbar vanliga tider så har därmed lite svårt att vara hur flexibel som helst. Däremot är mina föräldrar hästvana och bor granne med ett stall som egentligen är bra. Men det finns inga barn ståendes där och jag vill gärna att min dotter har chans att få kompisar.

Jag vill gärna tölta men även träna lite lättare dressyr så 4 säkra gångarter känns viktigt.

Vi har ont om ”rena” islandshäststall i krokarna, och det som finns och som dessutom verkar helt fantastiskt, är naturligtvis väldigt populärt så det kan nog vara svårt att få en plats där direkt.

Spekulerat mest högt. Tar allas åsikter i beaktandet

Säger som flera andra, exem är/kan bli klart betungande. Jag tyckte inte skötseln var det värsta när jag hade exemhäst, utan oron. När man sitter hemma en sen kväll och det kom oväntade regnväder och man visste att nu får hästen gå med blött kallt täcke hela natten, eller när man hade hästvakt någon dag på sommaren och den skulle sköta exemet, eller när hästen ändå lyckats klia av sig huva eller klia upp sår på något sätt. Och att se sin häst ha sådan klåda - usch! En av våra exemhästar hade värst klåda på juvret, det var ett väldigt krångligt område att skydda.

Och tycker som @Hedinn ovan att det inte är väldigt vanligt längre, det går absolut att ha exemfritt/svenskfött som krav utan att det begränsar utbudet för mycket.

Jag tror ni skulle ha mycket roligt med en islandshäst med välseparerade gångarter! Även om det inte finns platser på islandshäststallet kanske de tar ut instruktör eller håller kurser. Bra sätt att också bredda nätverket lite, i bästa fall även för dottern Kanske finns någon av lokalföreningarna i närheten, det kan också vara ett sätt att kunna träna/ vara med på aktiviteter/lära känna andra (barn) med islandshäst.

Det svåraste är nog att hitta rätt häst, det är många som söker samma typ av häst och man kan behöva vara på och bestämma sig snabbt. Det är absolut värt att höra av sig direkt till några förmedlare om man har såna i sitt närområde, många hästar säljs via sådana och ofta utan annonsering.

Är man inte islandshästvan kan det också vara svårt att avgöra om hästen man tittar på verkligen har bra tölt tex. Även om övriga ridkänslan ju är viktigast för en mor/dotterhäst så är det trist om det visar sig att hästen tex har en stark travtakt, det kan vara svårt att jobba bort och skulle dottern få minsta tävlingsintresse så ställer det till det.

 

[clusia]

Säger som flera andra, exem är/kan bli klart betungande. Jag tyckte inte skötseln var det värsta när jag hade exemhäst, utan oron. När man sitter hemma en sen kväll och det kom oväntade regnväder och man visste att nu får hästen gå med blött kallt täcke hela natten, eller när man hade hästvakt någon dag på sommaren och den skulle sköta exemet, eller när hästen ändå lyckats klia av sig huva eller klia upp sår på något sätt. Och att se sin häst ha sådan klåda - usch! En av våra exemhästar hade värst klåda på juvret, det var ett väldigt krångligt område att skydda.

Och tycker som @Hedinn ovan att det inte är väldigt vanligt längre, det går absolut att ha exemfritt/svenskfött som krav utan att det begränsar utbudet för mycket.

Jag tror ni skulle ha mycket roligt med en islandshäst med välseparerade gångarter! Även om det inte finns platser på islandshäststallet kanske de tar ut instruktör eller håller kurser. Bra sätt att också bredda nätverket lite, i bästa fall även för dottern Kanske finns någon av lokalföreningarna i närheten, det kan också vara ett sätt att kunna träna/ vara med på aktiviteter/lära känna andra (barn) med islandshäst.

Det svåraste är nog att hitta rätt häst, det är många som söker samma typ av häst och man kan behöva vara på och bestämma sig snabbt. Det är absolut värt att höra av sig direkt till några förmedlare om man har såna i sitt närområde, många hästar säljs via sådana och ofta utan annonsering.

Är man inte islandshästvan kan det också vara svårt att avgöra om hästen man tittar på verkligen har bra tölt tex. Även om övriga ridkänslan ju är viktigast för en mor/dotterhäst så är det trist om det visar sig att hästen tex har en stark travtakt, det kan vara svårt att jobba bort och skulle dottern få minsta tävlingsintresse så ställer det till det.

Tack för tipsen! Ska kika runt lite och se om det finns någon förening i krokarna.

Du nämner förmedlare. Är det en sån jag bör vända mig till? Jag har mest kollat på saluannonser från privatpersoner.

 

[Fabian In Memoria]

Tjoho! Vi har äntligen kommit ut på så pass lång uteritt att vi kom till ”galoppbacken”. Och oj vilken fart det blev på Frasse och vad kul han (och jag!) tyckte det var. Vill göra igen!

 

[Human]

Tack för tipsen! Ska kika runt lite och se om det finns någon förening i krokarna.

Du nämner förmedlare. Är det en sån jag bör vända mig till? Jag har mest kollat på saluannonser från privatpersoner.

Bör och bör, men det är vad jag kommer göra nästa gång jag letar häst Samtidigt som jag hade haft koll på privatpersoners annonser. Det är vanligt inom islandshästvärlden att lämna iväg sin häst på försäljning. Det finns några som jag personligen hade undvikit, men skulle ändå våga mig på att påstå att de flesta är bra. En fördel med att kontakta förmedlare är att man kan ha tur och få info om någon passande häst som de inte hunnit lägga ut på annons än, vilket ju är särskilt bra om man, såsom du, letar efter en populär typ av häst.

 

[Roheryn]

Hoppar in i den här tråden med lite frågor. Jag har tänkt köpa häst igen efter ett par års uppehåll från hästägandet och är lite sugen på en islandshäst. Är ute efter en mor-dotterhäst men har egentligen ingen koppling till islandshästar. Har mest haft fullblod förut men vill ha något mindre och robustare. Vad ska man tänka på? Jag vill inte ha ett vrålåk utan en trevlig bästa kompis liksom. Något tryggt för min dotter att fortsätta utveckla sin ridning och något trevligt för mig att rida på. Hur jobbigt är det med eksem? Förstått att det är väldigt vanligt. Spontant känner jag att det inte bekommer mig men jag kanske underskattar eksemvården?

Du har fått ganska många svar som går ut på att eksem är jättejobbigt - jag tycker inte nödvändigtvis det men inser att man kan ha olika uppfattning. Och jag tar alltid in hästarna nattetid på sommaren och täckar dem ganska ofta också för att skydda mot insekter - oavsett om de har eksem eller ej - så då blir ju inte merjobbet vid eksem direkt gigantiskt. Dessutom har de två eksemhästar jag haft båda varit svenskfödda och de islandsfödda jag haft inte utvecklat eksem, så det finns ju inga garantier för någonting egentligen. Jag skulle aldrig välja bort en häst enbart för att den var islandsfödd.

Övrigt att tänka på:

• Om du inte är van vid gångartsridningen så behöver du köpa en häst med tölten på plats. Inte med "utvecklingsbar tölt" som "kan bli jättefin med lite träning" utan en som ÄR taktren och säker i tölt och gärna har tölt som bästa gångart.
• Det är klokt att ta någon termin på islandshästridskola innan du köper egen - om inte annat så lär det dig vad du vill ha (och vad du inte vill ha). Då hittar du kanske också en tränare du vill rida för sen - för det kommer du behöva!
• Även ett "vrålåk" i form av en flott häst med riktigt bra gångarter kan vara en trygg och snäll bästa kompis. Och den där lurviga "ponnyn" som står och halvsover i stallgången och kan ledas av småbarn kan visa sig att vara en väldigt pigg, känslig och framåt ridhäst. Det är bra att vara medveten om båda!
• Köp en tillräckligt bra häst! Det är så oändligt mycket roligare att rida på en häst med lättväxlade, bra gångarter som har någorlunda lätt för sig - även om man bara vill rida ut i skogen!
• Islandshästar är oftast långlivade och friska o aktiva i relativt hög ålder. Så köp gärna en lite äldre, välutbildad läromästare. Köper du en 15-16-åring kan du i allmänhet lätt ha den i 10 år. Och det tar tid och kunskap att bygga upp en yngre häst - kunskap som du inte har om du inte hållit på med islandshästar tidigare.

 

[FengurLaugar]

Jag får äntligen börja rida igång min gamling igen! Vi har försökt ta reda på orsaken till hans hälta/rörelsestörning sen början av maj och nu verkar det som att min equiterapeut hittat orsaken! Min magkänsla har varit rätt hela tiden. Veterinärerna har mest kliat sig i huvudet över honom. Så nu ska jag rehaba enligt ETns råd, rida igång försiktigt och så kommer hon tillbaka om några veckor igen.

 

[Roheryn]

Jag får äntligen börja rida igång min gamling igen! Vi har försökt ta reda på orsaken till hans hälta/rörelsestörning sen början av maj och nu verkar det som att min equiterapeut hittat orsaken! Min magkänsla har varit rätt hela tiden. Veterinärerna har mest kliat sig i huvudet över honom. Så nu ska jag rehaba enligt ETns råd, rida igång försiktigt och så kommer hon tillbaka om några veckor igen.

Så härligt, hoppas fortsatt rehab går bra! Får jag fråga vad det är som ET har hittat? Tycker att sånt är oerhört intressant och har också lärt mig att magkänslan väldigt ofta har rätt - i alla fall när det gäller en häst man känner väl!

 

[FengurLaugar]

Så härligt, hoppas fortsatt rehab går bra! Får jag fråga vad det är som ET har hittat? Tycker att sånt är oerhört intressant och har också lärt mig att magkänslan väldigt ofta har rätt - i alla fall när det gäller en häst man känner väl!

Ja han är 19 år och jag har haft honom i 18 år så jag känner honom ju rätt väl minst sagt. Jag har sagt hela tiden att jag tycker det sitter högt, typ bog manke. Det var en nickhälta mer än den typiska korta steg hältan som oftast blir när det sitter i benen. Hade ute ET först och han blev faktiskt bättre efter det men fortfarande halt så jag valde att åka till klinik. Dom fokuserade på höger framben och bedövade allt men inget släckte det. Deras ET kollade också på honom och hittade en muskelbristning som vi då trodde var problemet. Men han blev inte bättre till återbesöket. Deras ET kollade igen hon pratade på låst manke osv men inget om att det skulle vara så mycket att det kunde vara orsaken. Veterinären kollade hovleden och tyckte att det ev kunde vara något där så behandlade. Men det blev inget bättre tyckte jag. Hade ut min ET igen för uppföljning och hon fortsatte jobba med den låsta bogen (eller halskotorna långt ner mellan bogarna liksom. Svårt att komma åt speciellt på en ängslig häst som håller emot duktigt) och behandlade SI leden vänster då hon gissar att en del av det kommer därifrån. Efter den behandlingen blev han typ hältfri! Då kände jag att min magkänsla om att det sitter högt och inte i något ben varit rätt hela tiden. Han har varit så låst i frampartiet så han inte kunnat röra sig riktigt helt enkelt. Han var bättre igår tyckte hon men finns fortfarande att jobba med men hon kunde inte se någon hälta heller utan mer en rörelsestörning möjligen precis som jag tycker. Har han gått med detta så länge så det blivit så illa så har han väl blivit lite rädd om sig också och går försiktigare.

Han har ju en opererad kotsenskida i bagaget så jag har mest promenadridit honom senaste åren och inte heller prioriterat honom att bli kollad av ET. Det borde jag ju gjort med facit i hand och det kommer göras oftare nu. Jag ska även sluta vara så rädd för att rida ordentligt för det behöver hans kropp. Den behöver användas, jobba och röra på sig så han inte får tillbaka detta.

 

[crazyrabbitlady]

Jag har haft några såna där superpass på ridbanan på sista tiden. Vi får till en tölt i uppförsbacke, han arbetar med hela kroppen, är verkligen framför mig och det känns riktigt maffigt att sitta på. Det är svårt att tänka att det är samma häst som för några år sedan. Han har vuxit så mycket. Och fortfarande känns han som en bäbis ibland, en trettonårig bäbis

Min tävlingshöst har inte riktigt kommit igång ännu och ser ut att bli mycket mindre intensiv än vad jag planerade för i början men jag hoppas att jag får till iaf 2 starter till innan året är slut, vem vet kanske även någon inomhustävling i vinter. Lite tråkigt att vi inte kommit iväg på allt jag velat men vi har det ändå superbra så det gör inte så mycket.

 

[Sryoqwe]

Nu kan jag konstatera att min skäck väldigt tydligt är en femgångare. Sprang med honom och han började galoppera. Vägen sluttar lätt nedåt och så blev det en spontan passläggning. Jag har haft femgångare förr men detta är första hästen jag har där jag fått fram flygande pass med mig springandes bredvid

Han har förövrigt varit på sin första ridtur ute nu. Med ledare, barbacka. Det gick utmärkt. Bara vi lyckas förstå broms, gas och styrning lite mer kan vi nog klara av att rida ut själva. Han är en väldigt enkel häst.