Vi som vill träna men har svårt att få till det

[Silver Girl]

Jag skulle gärna vara en sådan som tränar glatt och regelbundet men jag får inte till det. Trots att jag egentligen har tiden då jag inte har barn och jobbar 80%. Mycket beror på att jag inte har vanan sedan innan och då lätt väljer bort att träna. Jag tänker det kanske finns fler som jag och att vi kan peppa varandra.

Jag har alltid rört hyfsat på mig genom livet med ridning, hundpromenader, gruppträning, yoga m m men aldrig egentligen tränat hårt eller regelbundet. Då en kollega blev svårt sjuk för ett år sedan bestämde jag mig för att ta tag i min träning då jag har en hel del ärftlighet för hjärt-kärl-sjukdom och medicinerar för högt blodtryck sedan några år. Jag försöker också gå ner i vikt, men det är inte något jag har behov att diskutera här eller tänker är något för denna tråden.

Jag är igång ganska bra med lågintensiv aktivitet med regelbundna hundpromenader och rider en gång i veckan (lugn uteritt), men vill träna lite mer pulshöjande/styrka. Blir också lite yinyoga ibland.
Jag började förra våren jogga. Började med ett program där jag skulle komma upp i en kilometer på 8 veckor, programmet var egentligen anpassat för barn men jag började där. Tog mig under sommaren upp till 2 km och sedan blev det oregelbundet under vintern pga vädret. Kan nu en bra dag jogga 2 km utan att stanna men inte alltid. Och det går inte fort. Kör också lite styrka med Vibes-appen. Jag har tidigare gillat ashtangayoga och skulle vilja komma igång med det igen då det är bra helkroppsträning och mental träning, men får se hur det blir. Vill i första hand hålla i att jogga i nuläget.
Mitt mål är att till att börja med bara träna regelbundet, att faktiskt komma iväg även de gånger det känns motigt. Just nu blir det bra i 1-2 veckor och sedan tappar jag det igen utan annan orsak än "orkade inte". Så småningom skulle jag vilja träna 3 gånger varannan vecka (när jag jobbar tre dagar) och 2 gånger varannan vecka (när jag jobbar fem dagar) och 3 gånger lediga veckor.

(Kanske en tråd som inte behövs då det finns t ex träning och hälsa-tråden, men jag känner inte riktigt att jag passar in där. Jag känner mig absolut välkommen men har inte så stort intresse av träning och dess detaljer som flera andra där. Så tänkte jag testar att starta en ny tråd och ser vad responsen blir.)

 

[tanten]

För mig har simn ing fungerat som m in träning.
Men då har jag sett till att väskan altid står packad och att jag haft avsatta tider då jag SKA åka iväg till badhuset. För mig har det varit den bestämda tiden som varit avgörande.

 

[Görel]

Kan du gå tillsammans med någon?
Hade också problem med att komma iväg tills jag började gå med ett par kompisar.

 

[clusia]

Jag tränar främst mot olika mål. T.ex. något löparlopp, åka snabbare i skidbacken eller som nu, ta en viss vikt i marklyft.

Brukar boka in mig hos pt lite till och från också för att få någon som skriker på mig.

 

[Silver Girl]

Kan du gå tillsammans med någon?
Hade också problem med att komma iväg tills jag började gå med ett par kompisar.

Fast jag ska ju ingenstans. Joggar oftast hemma, ibland i elljusspåret efter jobbet. Och styrka blir också hemma.
Och jag gillar att inte ha en absolut tid att passa, att kunna ta det lugnt och inte stressa.

 

[Irrbloss]

Jag tycker att hund är en fenomenal draghjälp för många aktiviteter, inte bara att promenera. Det är lättare att smyga in lite intervallträning när man ändå går en kissrunda än att ta sig ut en separat vända bara för det, till exempel. På sommaren kan man ta sig till nån hundvänlig badplats och simma tillsammans. Cykla med hunden om den klarar det?

Det är i alla fall mitt sätt att lura mig själv att göra mer än bara gå. Nu håller jag på att återhämta mig från en muskelbristning i benet så det kommer bli många såna vändor framöver för att sakta bygga upp styrkan igen.

 

[Bulldoozer]

Har tränat nu i 20+ år men jag behöver åka iväg för att dedikera tid till träningen, hemma är det så lätt att hitta på andra saker .

Lyckas du få det funka på hemmaplan så är det ju perfekt men jag har bara fått det att funka i perioder. Styrketräning är grunden i min träning, sen kan jag variera med kondition, simning och annat men styrketräningen är det jag gillar och känns lätt och när jag är lite less så byter jag kanske ut den ett tag mot nåt annat eller byter gym eller som när jag var skadad gick till en PT och fick lite input och inspiration att träna utefter mina förutsättningar.
Var inte rädd att byta ut träningen om det känns lite trist eller segt, många elitidrottare har en "off-season" där de fokuserar på annat ett tag eller kör lättare eller fokuserar på en svaghet. De vet att man snabbt kommer tillbaka när man sen ställer om igen och de behöver återhämtningen i många fall. Jag tror många motionärer tror att allt är förlorat om man är borta ett tag men det du en gång byggt upp kommer relativt snabbt tillbaka så det är inte som att man börjar på 0 igen. Dock så bör man ge leder, senor och muskler ett par veckor att stärkas för att inte skada sig om man varit helt borta från träningen ett tag.
En bekant som styrketränade seriöst i flera år tog paus ett helt år och när han sen körde igång igen hade han byggt upp samma muskelmassa som innan och slagit pb i de flesta övningar efter tre månader.

 

[Araminta]

Fast jag ska ju ingenstans. Joggar oftast hemma, ibland i elljusspåret efter jobbet. Och styrka blir också hemma.
Och jag gillar att inte ha en absolut tid att passa, att kunna ta det lugnt och inte stressa.

Jag har samma problem och tyvärr inga mirakellösningar. Det är också så enormt olika från person till person. Jag börjar långsamt (mycket långsamt) förlika mig med tanken att träning alltid kommer vara ett nödvändigt ont och att jag måste börja se det som en syssla likt tandborstning och dammsugning.

För mig blir hemmaträningen aldrig lika effektiv/tung som när jag tar mig iväg. Det är för mycket annat (roligare) som pockar hemmavid. Å andra sidan så har jag svårare är motståndet högre om jag ska ta mig iväg.

Att ha fasta dagar (men ej tider) är nästan ett måste för min del. Jag har försökt och misslyckats flera gånger om med det mer lösa "två gånger i veckan". Dagliga men korta pass hade varit idealt för min rutinhjärna men det är svårt att få ihop med resten av livet.

Så tja, många tankar och "borden" men inga svar och inte tusan tränar jag i någon större utsträckning heller... just nu.

 

[Lillgrådis]

Både i fjol och i år är jag anmäld till ett stafettlopp i september. I fjol totalt ett halvmaraton dvs ca 5 km vardera, i år totalt ett helmaraton så det dubbla. I fjol kickade jag igång i juni och gjorde ett eget ambitiöst träningsschema med successiv ökning av hur långt jag sprang vilket funkade väldigt bra. Allt är lättare på sommaren...

I år har tre av oss i laget en egen grupp i Runkeeper där man måste redovisa ett visst antal (ökande) sprungna km varje vecka. Är inte kilometrarna gjorda söndag vid midnatt så får man böta en liten summa, som sedan används för gemensam pott till middag efter loppet. Jag är egentligen inte heller riktigt road av att "tvingas" in i ett system på det sättet, men det piskar en att prioritera och gärna göra sina km i början på veckan om det går.

Förra veckan skulle vi få ihop 8 km löpning och det var den första jag failade (vi började med 2 km och har ökat med en km i veckan) enbart pga en monsterförkylning som slog ut mig fredag till söndag när jag annars planerat att riva av min kvot för veckan. Man får alltså dela upp på hur många intervaller som helst bara det blir totalt x antal km som sprungits. Säkert kan man göra något liknande med ett visst antal armhävningar eller knäböj eller vad som helst varje vecka. Bara vetskapen att någon annan gör samma övningar - och dessutom håller koll om jag gör dem - är en nyttig spark där bak.

 

[__sofia__]

Jag försöker komma igång efter graviditeten, och var inte precis särskilt igång innan det. Men något jag testat och som än så länge funkar hyfsat för mig var att göra ett eget 30-dagars program med en förplanerad sak jag ska göra den dagen (t.ex. 60 min promenad i raskt tempo, vissa specifika styrkeövningar etc). Och så ger jag mig själv en liten belöning om jag lyckas med alla trettio dagarna. För mig har det hjälpt att ha en färdig specifik sak som jag vet att jag ska göra någon gång den dagen - det blir mindre prokrastinering då. Och även om min belöning till mig själv är liten, så funkar den som morot.

Sen har jag under månaden kommit fram till att jag kommer behöva tillåta mig själv att lägga in enstaka pausdagar - t.ex. om jag är ovanligt trött (bebisen vaknar ju liksom ibland under natten och vill ha mat ), om jag har mycket annat att göra den dagen så att jag är iväg majoriteten av dagen, etc. Men på det stora hela funkar det bra för mig, och jag tänker fixa en plan för 30 dagar till när jag är färdig med den här.

 

[Silver Girl]

Jag tycker att hund är en fenomenal draghjälp för många aktiviteter, inte bara att promenera. Det är lättare att smyga in lite intervallträning när man ändå går en kissrunda än att ta sig ut en separat vända bara för det, till exempel. På sommaren kan man ta sig till nån hundvänlig badplats och simma tillsammans. Cykla med hunden om den klarar det?

Det är i alla fall mitt sätt att lura mig själv att göra mer än bara gå. Nu håller jag på att återhämta mig från en muskelbristning i benet så det kommer bli många såna vändor framöver för att sakta bygga upp styrkan igen.

Har försökt jogga med hunden. Det går så sakta att hon tror det är vanlig promenad och vill nosa, rulla sig, hitta pinnar m m som hon brukar få göra. Och hon är tio år och har svårt när det blir för varmt så även om jag räknar med att bli lite snabbare så får hon nog avstå både jogga och cykla.
Simma gillar ingen av oss.
Men jag uppskattar tipsen, får bli med nästa hund.

 

[Silver Girl]

Jag försöker komma igång efter graviditeten, och var inte precis särskilt igång innan det. Men något jag testat och som än så länge funkar hyfsat för mig var att göra ett eget 30-dagars program med en förplanerad sak jag ska göra den dagen (t.ex. 60 min promenad i raskt tempo, vissa specifika styrkeövningar etc). Och så ger jag mig själv en liten belöning om jag lyckas med alla trettio dagarna. För mig har det hjälpt att ha en färdig specifik sak som jag vet att jag ska göra någon gång den dagen - det blir mindre prokrastinering då. Och även om min belöning till mig själv är liten, så funkar den som morot.

Sen har jag under månaden kommit fram till att jag kommer behöva tillåta mig själv att lägga in enstaka pausdagar - t.ex. om jag är ovanligt trött (bebisen vaknar ju liksom ibland under natten och vill ha mat ), om jag har mycket annat att göra den dagen så att jag är iväg majoriteten av dagen, etc. Men på det stora hela funkar det bra för mig, och jag tänker fixa en plan för 30 dagar till när jag är färdig med den här.

Det där låter görbart. Jag brukar planera en vecka i taget men kanske skulle satsa lite längre.

 

[SaraXX]

Jag var så, men nu tränar jag rätt mycket sen två år tillbaka typ. Det som vände det för mig var en runstreak. Sprang minst 2km varje dag, oavsett väder eller jobb eller annat. Det finns mig att inse att jag alltid kan klämma in lite träning, att mina ursäkter inte håller.
Runstreaken var 23 dagar. Sen gjorde jag en träningsstreak och höll på i ett halvår. En månad i taget med belöningar. 10 armhävningar tex räckte, bara jag gjorde NÅGOT.
Nu tränar jag 2-4 gånger i veckan, löpning och simning mest.

 

[Silver Girl]

Jag var så, men nu tränar jag rätt mycket sen två år tillbaka typ. Det som vände det för mig var en runstreak. Sprang minst 2km varje dag, oavsett väder eller jobb eller annat. Det finns mig att inse att jag alltid kan klämma in lite träning, att mina ursäkter inte håller.
Runstreaken var 23 dagar. Sen gjorde jag en träningsstreak och höll på i ett halvår. En månad i taget med belöningar. 10 armhävningar tex räckte, bara jag gjorde NÅGOT.
Nu tränar jag 2-4 gånger i veckan, löpning och simning mest.

Låter också intressant. Jag är för tung för att våga springa varje dag, kan nog bli för påfrestande för knäna. Men göra något borde gå bra. Får fundera på det.

 

[Alper]

Men jag skulle aldrig orka träna om jag inte tyckte nån träningspass var rolig att göra. Jag älskar verkligen att styrketräna tungt och springa långt. Det är det bästa jag vet helt enkelt. Det är ju därför jag tränar. Finns det ingen träningsform som du verkligen gillar?

 

[soom]

Jag ska kanske inte säga för mycket, för jag har inte hållit i så länge än, men för mig funkar tandborsttänket rätt bra. Jag måste inte tycka det är kul, det är en sån grej man gör för att ta hand om kroppen bara. En annan avgörande sak är att jag har en låg ambitionsnivå; jag ska träna en gång i veckan. Jag behöver inte ens göra mitt bästa, det viktiga är att det blir av. Och den där gången, den inträffar på torsdagar, det är hög prio på det, sjukdom är enda giltiga skäl att avstå. Och det är också avgörande att det är lätt att få till, jag hade gärna simmat men det är för bökigt och tar för lång tid med allt runtomkring så det funkar inte.

 

[Tantan]

Mitt mål är tre dagar i veckan (främst promenader i käckt tempo), men jag känner ju hur skönt det är och jag vill helst gå varje dag. Runkeeper hjälper mig att bli peppad, jag gillar statistik och stt se hur mitt tempo och sträckor ökat snabbt.

 

[Bulldoozer]

Kan tillägga att jag ganska tidigt tränade mot mål, tjej-milen när jag för hundra år sen joggade och sen serietävlingarna i styrkelyft och olika strong(wo)man tävlingar. För varje tävling fick jag ett kvitto för mig själv hur mycket jag utvecklats sen förra tävlingen. Eftersom man alltid hade en tävling framför sig så hade man alltid nåt att träna mot..

Nu när jag inte har ett distinkt mål i träningen så är träningen lite si och så.. Dock så har det blivit lite som att borsta tänderna efter alla år, man bara gör det även om det inte alltid roligt.

Sen finns det ju otroligt mycket olika träningsformer att välja mellan så välj nåt som du gillar och inte behöver pina dig igenom. Dans, crossfit, simning, styrka, yoga, poledance, spinning mm. den absolut effektivaste träningen är den som blir av!

 

[Iamia]

För mig var lösningen att jag började göra något pulshöjande (det är det jag också mest känner att jag behöver) VARJE dag. Det behöver inte vara länge eller avancerat varje dag utan om det bara blir ett par minuters jogging inbakad i hundpromenaden någon dag så är det helt ok. Men för min hjärna är det tydligen lättare att få till det som en rutin om det är något som händer varje dag, och det är lätt att motivera sig (eller mig, då) om man känner att det räcker att bara göra en kort ”rush” de dagar det tar emot. Dessutom bygger jag ju upp lite av en inre press på mig själv när jag kan tänka att ”jag ju har gjort det här varje dag sedan xxx, så det går ju liksom inte att skippa det idag”… Som nämnts ovan, den bästa träningen är den som blir av!

Sedan försöker jag att rent allmänt hitta lustfyllda saker att göra, som innebär träning på olika vis. Helt blandad kompott. Tex så köpte jag mig en SUP ( ) för ett par år sedan och så har jag börjat träna lite drag (både med kickbike och springandes) med ena hunden…

 

[Silver Girl]

Många bra tips, tack!

Jag vill helst ha träning som till största delen går att göra hemma, eller nära hemmet så jag inte behöver lämna hunden så ofta eller så länge. Hon har inga som helst problem med att vara ensam, men jag tycker ändå inte det ska bli för ofta. Jag lämnar henne redan för att rida en dag i veckan och för kortare joggingpass (samt för att åka och handla och lite annat) så vill helst inte lägga till något mer varje vecka.
Funderar på att ta upp yogan igen där jag kan tillräckligt för att kunna träna hemma men ändå boka in mig på pass för instruktör varannan eller var tredje vecka så jag inte lägger mig till med felaktigheter.

Och tror jag ska köra en utmaning i juni där jag ska göra något varje dag varav bli-svettig-träning två gånger i veckan. Ska fundera på detaljerna. Svårast blir två dagar när jag är på kurs. Första dagen borde jag hinna en promenad mellan sista föreläsningen och middagen. Men andra dagen ska jag resa hem, så jag ska direkt till Arlanda efter kursen och är sedan inte hemma förrän sent.