jag blir så ledsen ibland

[Friss]

Sv: jag blir så ledsen ibland

det är ju ett typiskt klassiskt svar "att backa i grundridningen" "fel och brister i grundridningen" jada jada jada. Man kan faktiskt låsa sig i ridningen och varför kan man inte ta ut en duktig ryttare som servar hästen åt dig? Bilar för man gladeligen till verkstan, men skulle man lägga till ridsnacket så skulle det låta ungefär så här "backa nu i din vetskap och öppna motorhuven och börja om från början"
Tycker dt är bättre då att TS rider sin häst på detta stångbett tills hon hittat en annan lösning, för inte är det särskilt nice för hästen att gå omkring och vara hård i munnen, bara för att man ska rida på vanligt tränsbett

 

[heidi maria]

Sv: jag blir så ledsen ibland

När jag red för en tränare i höstas fick jag göra en jättebra övning. Min häst var jättestum i munnen, ovillig för skänklarna och spänd i ridhuset vilket gjorde att hon gick emot i princip alla hjälper. Fick då träna på nåt så grundläggande som att trava på spåret, och varje långsida och kortsida går man ner i skritt, och skrittar precis fyra steg, sen ska den vara i trav igen. Lyssnar inte hästen kan man behöva väcka den lite en eller två gånger i övergången till trav, men eftersom du inte kan ha spö kan du kanske överrraska med en snabb klatch med tygeländen.

Bry dig inte ett skit om formen till en början, se bara till att gas och broms funkar riktigt bra så kommer det av sig själv.

Trodde inte nåt så simpelt skulle göra sån skillnad, men det fick min häst så eftergivlig för skänkeln att hon gick i en jättefin form resten av passet. Svettig och dan var hon och skummade ur munnen, men hon ansträngde sig verkligen för en gångs skull.

 

[mackan]

Sv: jag blir så ledsen ibland

Kan även översättas i termerna att få hästen på hjälperna eller renodla hjälperna.

Håller med om detta. folk är för fokuserade på kroken på nacken och att hästen ska va "på tygeln". Om man förstår att problemet sitter därbak, och även är relaterat till hur hästen svarar på grundhjälperna, är mycket av problemet löst redan där, - även om det givetvis är svårare att "avprogrammera" ett redan inlärt beteende, både hos en själv och hästen, än att starta på ofläckad sida så att säga. Men ser man bara vart grundproblemet sitter och jobbar utifrån det, så går det.

 

[neferra]

Sv: jag blir så ledsen ibland

det är ju ett typiskt klassiskt svar "att backa i grundridningen" "fel och brister i grundridningen" jada jada jada. Man kan faktiskt låsa sig i ridningen och varför kan man inte ta ut en duktig ryttare som servar hästen åt dig? Bilar för man gladeligen till verkstan, men skulle man lägga till ridsnacket så skulle det låta ungefär så här "backa nu i din vetskap och öppna motorhuven och börja om från början"
Tycker dt är bättre då att TS rider sin häst på detta stångbett tills hon hittat en annan lösning, för inte är det särskilt nice för hästen att gå omkring och vara hård i munnen, bara för att man ska rida på vanligt tränsbett

Ursäkta, men detta inlägg var för det första ganska svårt att förstå och resten var kvalificerat BS rent ut sagt... :S

Du kan inte jämföra häst och bil. Häst är organisk levande varelse. Bil är mekanisk död materia. Med allt som hör därtill. Det finns ingen fixupmanual för häst.
TS har inte sagt nåt vad jag vet om att anlita annan ryttare (vilket kanske kan vara en idé?).

"Inte så nice för hästen" att vara hård i munnen? Det avhjälper man med att sätta ett MKT skarpt bett i munnen på den? Blir den "mjukare" då? Är det mer "nice" för hästen eller blandade du ihop med "nice" för ryttaren?
Ett väldigt lätt tygeltag blir med ett stångbett väldigt skarpt för hästen och det är det som skapar illusionen hos ryttaren att hästen blir mjukare. Den blir bara lättare att tvinga, inte mer eftergiven.

Tycker också att TS problem verkar vara grundridningen. En välriden och korrekt skolad häst söker sig fram emot bettet och tar ett mjukt stöd som ryttaren möter upp med en mjuk hand. Lösgjordheten kan man få helt utan tygel och bett, den kommer från rygg, bukmuskulatur och bakben. Inte mun.
Ryttaren ska inte dra in näsan på hästen och tro att den får stöd. För det är falskt.
Enda anledningen som jag ser det att betsa upp en häst är när den redan har förtroende, stöd och är lydig för bettet men blir stark och ivrig tex vid hoppning, i skogen, på tävling mm, INTE för vanlig skolridning för att den ska kröka på nacken, som du verkar tro.

Till TS:
Rid för din gamla tränare igen!
Jättenyttigt och bra att få ett par till kunniga ögon som kan hjälpa dig och din häst med era problem. Jag tycker det låter som att det är bjudningen som är problemet, utan ärlig bjudning är det väldigt svårt att få ett ärligt stöd. På stångbettet vet din häst att det inte är värt att gå emot handen, så det gör han inte men han arbetar troligen inte mer ÄRLIGT på det, tvärtom!

 

[Friss]

Sv: jag blir så ledsen ibland

Jag förstår din point men du förstod tydligen inte min

Jag jämförde aldrig häst och maskin. Utan det sättet det oftast blir sagt på, att det kan verka så enkelt att backa och rätta till sin grundridning (därav min hypotes till bilar), vilket det inte är då det tar tid att lära sig rida. Min point var den att TS skulle ta hjälp av sin tränare eller en duktig ryttare som kan rida igenom hennes häst så att även TS kan rida sin häst på vanligt tränsbett. Utan att bli ledsen och förtvivlad.

Det enda som kan hjälpa nu (med direkt verkan) är en duktig ryttare som rider igenom hästen.

 

[flashlight]

Sv: jag blir så ledsen ibland

Att börja om med att träna från start och stopp för att få hästen känslig för hjälperna ärväl inte så himla svårt? Det ska väl fär farao vilken ryttare som helst med egen häst klara kan man tycka. Hästen måste fås att förstå och följa hjälperna helt enkelt, innan dess kommer den inte att ärligt bjuda framåt.
Ts kan börja med att köpa Kyras ABC i så fall.....

Problemet med att lämna bort hästar är att ryttaren inte utvecklas och vips är problemen tillbaka igen.

Däremot kan jag hålla med om att det behövs kvalificerad hjälp för att ts ska förstå och göra rätt, för att sen (efter att ha tränat start och stopp ett tag) kunna gå vidare utan att det blir "återfall". Men det är ju bäst med en tränare som kan rätta även ts, inte bara hästen, för det största problemet sitter alltid i sadeln, och det är där det måste rättas till.

 

[neferra]

Sv: jag blir så ledsen ibland

Nja, det du faktiskt skrev var att det är trevligare för hästen att ridas med stångbettet.

Svar nej, det är trevligare för ryttaren att rida en ovillig häst på stångbett. Inte trevligare för hästen.

citerar dig igen:

Tycker dt är bättre då att TS rider sin häst på detta stångbett tills hon hittat en annan lösning, för inte är det särskilt nice för hästen att gå omkring och vara hård i munnen, bara för att man ska rida på vanligt tränsbett

 

[Friss]

Sv: jag blir så ledsen ibland

jag står fortfarande fast vid att vidare trevligt är det knappast varken för häst och ryttare att hålla på och dra och slita. DÄRAV gav jag rekommendation att TS tränare skulle rida igenom hästen så att även hon, TS, kan rid sin häst på vanligt tränsbett. Och jag nämnde aldrig något om att skicka iväg häst utan tränare skulle rida hästen på plats och SEN ge lektioner till TS.

 

[flashlight]

Sv: jag blir så ledsen ibland

Fast ärligt talat, hur vet du att det är HÄSTEN som behöver åtgärdas Är det inte en väldigt förhastad slutsats tycker du?

 

[bambam]

Sv: jag blir så ledsen ibland

Det enda som kan hjälpa nu (med direkt verkan) är en duktig ryttare som rider igenom hästen.

Men vad hjälper det TS?? är ju HON som ska kunna rida sin häst trevligt, inte att en annan "superryttare" ska sitta upp och visa hur bra hon/han är på att rida, utan det är TS som ska få den känslan på SIN häst.
Nej jag säger fortfarande, tillbaka till grunden och ta hjälp av en duktig pedagogisk tränare, som absolut kan sitta upp på hästen emellanåt och visa, men det är inte huvudsaken, utan att TS ska förstå och genomföra det själv.

Nu blev jag nästan sur när jag läser sånt där

TS, det kommer bli superbra, banka inte ner dig själv i skorna, ibland får man backa några steg för att komma framåt

Lycka till!!

 

[Friss]

Sv: jag blir så ledsen ibland

tråkigt att du blir sur.
Jag har inte skrivit om att hon inte ska ta hjälp av en tränare, utan att tränare rider igenom hästen tex tre dagar och sedan ger privatlektioner till henne. Ofattbart att man måste upprepa sig.

 

[bambam]

Sv: jag blir så ledsen ibland

Jag vet ingen tränare med självrespekt som skulle rekommendera att man rider med stångbett eller pelham tillsvidare, utan man ska kunna rida sin häst på vanligt tränsbett, det handlar helt enkelt om lydnad om det inte är så att hästen har problem med tänder eller nacke eller dylikt.
Aldrig bra att rida en häst på ett bett som får den att knäppa av!

Men absolut, tränaren kan rida igenom hästen, brukar min tränare också göra emellanåt, nyttigt för både häst och "orginal" ryttare.
Men det var inte så jag uppfattade dina kommentarer från början.

 

[Friss]

Sv: jag blir så ledsen ibland

Fast ärligt talat, hur vet du att det är HÄSTEN som behöver åtgärdas Är det inte en väldigt förhastad slutsats tycker du?

Det kanske det är, jag fick en förtvivlad känsla från TS inlägg nr 1 och därför gav jag som råd att låta en tränare rida igenom hästen och ge lektioner. OM man nu är så ledsen när man rider och det är ju verkligen inte roligt. Det är ju både häst och ryttare som borde bli hjälpta tillsammans och ett första steg är hästen blir igenomriden och mjuk igen.

 

[flashlight]

Sv: jag blir så ledsen ibland

Jag är nog av åsikten att hästen säkert inte har några problem med att bli lätt för hjälperna, den är inte okänslig, bara avtrubbad och/eller förvirrad (gissar jag) Det är inte så svårt att få en häst känslig för hjälperna och det måste (anser jag) ägaren göra själv för att förstå och inte återfalla i otydlighet och inkonsekvens.

Att få den lätt på hjälperna och att rida igenom är ju inte helt samma sak, det senare kan tränaren göra under något pass, så att ryttaren får känna, men det första måste ryttaren göra själv, med tränarens hjälp, anser jag.
Jag tror inte på att man "fixar till" saker åt ryttare, för det varar inte, utan att ryttaren måste läras om, för att det ska bli hållbart. När det gäller hjälperna kan ryttaren lätt förstå och jobba med det grundläggande själv.
Backa till grunder är väl ingen katastrof, det gör väl alla då och då, på olika sätt, det ingår i att rida, att inse när det är dags att ta ett eller flera steg tillbaka.

 

[Friss]

Sv: jag blir så ledsen ibland

Jag tror nog lite att vi är inne på samma spår
Håller helt med om att ryttaren själv ska tränas in på hästen men att man bra kan ha en tränare el duktig ryttare att rida till hästen nu som då. Och detta med att "backa i grundridningen" hör ju träningar till.

 

[weasel_]

Sv: jag blir så ledsen ibland

kl

till ts. blir hästen lika tung och tråkig på tränsbett när du rider ute?
testa att rida dressyr på tex en äng eller i skogen, gör det hela till något positivt! för det verkar som att din häst tycker det är pest.
Gör så ett tag till hästen kopplar dressyrandet till något kul.

Du kan ju även testa lite olika tredelade bett.
tex HS Sprenger Dynamic RS -ligger perfekt i hästen mun och ger mjuka men mycket effektiva instruktioner.
Tredelat bett med liten konformad mittendel. Stimulerar saliv utsöndringen.
Sweet Iron.
tredelat pessoa magic system.
såhär beskrivs det: "Nelson och Rodrigo Pessoa skapade Magic System för att skapa en mer kraftfull överföring från ryttare till häst. Signalerna går fram fortare och mer precist. Bettet är 3-delat men kollapsar inte utan kombinerar flexibiliteten hos ledade bett men kontrollen som på ett rakt bett. Detta är skonsamt för hästens mun och tunga. Bettet är naturligt format för hästens mun och har koppar på droppen som bidrar till att hästen suger på bettet. Passar väldigt bra till starka hästar!"

Nu vet jag inte om man får tävla på magic bettet men värt att kolla upp kanske?

 

[Jordgubben från Skåne]

Sv: jag blir så ledsen ibland

Sitter själv och jobbar på grunderna nu när min häst är konvalescent i 3 veckor, ska skritta 40 min om dagen och vi börja komma någonvart nu, den första veckan fick jag inget bra stöd förrän de sista fem minuterna, idag börjar hon söka sig framåt neråt och jobba på med bakbenen efter 5-10 min, men så fort något stör får vi börja om igen...men som sagt det går sakta men säkert framåt.

 

[Klippan]

Sv: jag blir så ledsen ibland

Jag funderar och jag håller med några andra här om att kanske backa tillbaka några steg i utbildningen. Sen så låter det som att hästen kanske inte har en helt ärlig framåtbjudning vid dressyrarbetet.

 

[Sunelisa]

Sv: jag blir så ledsen ibland

Varför försöker du inte att "lura" honom lite genom att använda dig av kavaletti. Trav och studsserier skulle kanske oxå vara motiverande för honom. Så varvar du dressyr och lite gymnastik. Det både stärker och lösgör. Då blir det inga rena tråkiga dressyrpass för honom. Det kan ju vara värt att försöka ivarjefall

 

[jacko]

Sv: jag blir så ledsen ibland

Min tränare brukar säga att det krävs 7 ggr i "loopen" för att få en häst som inte tar skänkeln att få den känslig för skänkeln igen. Så några minuter max, kan det väl ta?

TS: Här är den övning som jag referar till ovan, eftersom en häst aldrig är "hård i munnen". Den är slö/stum i röven.

Börja i halt. Ha gott om plats framför er, typ hela långsidan. Bestäm dig innan vilket svar du vill ha. Om du ber om 5 på en tiogradig skala, ska du få svaret 5. Inte 2. Låt säga att du vill att hästen börjar skritta, det kanske motsvarar svaret 3. Andas lugnt, sänk din tyngdpunkt, fokusera på dig och din häst. Gå in i er som ekipage, sitt inte och fundera på jobbet/skolan, pojkvän/flickvän osv. (Ja, jag vet det låter löjligt, men många ryttare har faktiskt inte respekt nog för sina hästar att vara mentalt närvarande då de jobbar dem!). Tajta till ditt säte lite, så att hästen vet att något är på gång. Lägg till skänkeln fint, men distinkt. Svarar inte hästen, duttar du till med spöet bakom skänkeln. (Ja, jag såg att din häst var spörädd, jobba med den från marken så den förstår att spöet inte är något farligt. Smek den med spöet t ex). När hästen svarar är du noggrann med att ge efter i handen, så den har full frihet framåt. Beröm! Beröm! Beröm. Låt den fundera lite på vad som nyss hände och upprepa sen.

Det är viktigt att ni har fri lejd framför er så att hästen aldrig känner sig tvungen att "bromsa" genom kroppen och det är superviktigt att den är helt fri från handen då den går igång. Var noggrann.

Lycka till!