Kan inte sluta gråta.

Bukefalos 30 år!

Tårarna bara rinner fast jag vet att jag inte borde ta åt mig men finns ändå en gnagande känsla för tänk om dom har rätt.

Tårarna måste sluta snart annars kommer jag vara helt svullen runt ögonen på jobbet och måste sova men värdelöskänslorna kommer så fort jag lägger min ner och blundar.

Nä måste somna, kanske starta ett längre yt klipp som kan överösta mina tankar tills jag somnar.
 

Om det handlar om det jag tror, så vill jag å det bestämdaste säga att nej, "de" har inte rätt! Vad man klarat eller inte klarat av tidigare, säger ingenting om hur kapabel man är som människa. Och oavsett hur kapabel man är, så är man en fullvärdig samhällsmedlem och oerhört värdefull för att man är den man är!
 
(Jag kanske missuppfattat, men skriver lite om vad jag tror det handlar om.) Det finns så mycket ableism i vårt samhälle; att värde baseras på kapacitet och förmåga - en kapacitet och förmåga som ser ut som förväntat. Ibland känns det som en av grundsatserna i samhället till och med; att ens värde inte ligger i att man finns utan i att man presterar på "rätt" sätt. Och den tanken eller det antagandet finns inte bara hos dem med normativ kapacitet och förmåga, utan även hos personer som själva inte möter normen.

Det är inte konstigt att det sårar. Det är inte sant, men stora delar av världen fungerar som om det vore sant. Inte konstigt då om det väcker tvivel.

Jag önskar dig att det blev en möjlighet att möta de där värdelöskänslorna du skriver om, att den del av dig som vet att det är fel kunde viska snälla ord till den del som tvivlar. Du har ditt människovärde och din givna plats i samhället helt oavsett hur du tvingats navigera samhällets krav och förväntningar på att fungera på "rätt" sätt.
 
Svarar alla.
Mår mycket bättre ikväll efter pussat mule och träffade mina kollegor som fick mig att skratta bara några minuter efter jag parkerat på jobbet, och jag som var nära att ringa chefen och fråga om komp pga fint väder men tur jag inte gjorde det.
Nu mer kommer dessa känslor inte alls lika ofta som innan, nu går det år mellan dessa tankar kommer men ibland så är det något som triggar igång det som igår.
 

Liknande trådar

  • Vägskäl
  • Livet och förändring
  • Stress av det, stress för det, stress över det...
  • I'll come running with a heart on fire

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp