Kan sparande minska klasskillnaderna?

[Badger]

Men inlärning är ju mer än att ha läst ett visst antal böcker eller ha gjort ett visst antal mattetal. Jag säger inte emot att det skulle finnas positiva effekter av läxor men när jag kikar på forskningsläget så verkar det helt klart som att läxor generellt sett ökar skillnaderna:

Sedan måste man nog vara noga med en sak till här. Det viktiga är ju inte att sänka de "förspända" eleverna så mycket som möjligt utan att höja de "icke förspända" så mycket som möjligt. Annars kraschar hela landet, eller i alla fall broar och byggnader. Vi har redan förlorat de mest högpresterande eleverna sedan 80-talet, svenska skolan missgynnar alltså både högpresterande och lågpresterande just nu. Men allra mest de lågpresterande.

Vårt mål är faktiskt att ett barn från dåliga förhållanden ska kunna läsa till ingenjör, inte att ett barn från bra förhållanden ska gå ur skolan utan att kunna läsa.

 

[Lobelia]

Sedan måste man nog vara noga med en sak till här. Det viktiga är ju inte att sänka de "förspända" eleverna så mycket som möjligt utan att höja de "icke förspända" så mycket som möjligt. Annars kraschar hela landet, eller i alla fall broar och byggnader. Vi har redan förlorat de mest högpresterande eleverna sedan 80-talet, svenska skolan missgynnar alltså både högpresterande och lågpresterande just nu. Men allra mest de lågpresterande.

Vårt mål är faktiskt att ett barn från dåliga förhållanden ska kunna läsa till ingenjör, inte att ett barn från bra förhållanden ska gå ur skolan utan att kunna läsa.

Precis vad jag tänkte på, man kan inte sluta med att ge läxor för att alla inte har samma nytta. Om vissa grupper har svårt med läxorna kanske man får anordna läxhjälp istället för att skippa läxorna eller mer anpassa dem utifrån förutsättningar. Alla har olika talanger, ska man jämföra lite med icke teoretiska ämnen så blir de lite som att sluta med fotboll på Idrottslektionerna för att fotbollstalangerna kan ha mer nytta av det än de som är rädda för bollen.

 

[Liran]

För det krävs mer än bara läxor. Läxor förstärker elevernas olika förutsättningar hemifrån:

Hur kommer det sig då att den gammeldags pluggskolan med läxor rustade betydligt fler elever för riktiga klassresor än vad dagens skola gör? Läxor är arbetar- och invandrarbarnens bästa vän. I akademikerhemmen vet föräldrarna dels att repetitionen är lärdomens moder (och det är sådana läxor som ska ges i grundskolan), dels att all teori man bör kunna inte alltid är enkel och rolig att lära sig, men ger tillfredställelse att behärska efteråt.

 

[Lobelia]

Hur kommer det sig då att den gammeldags pluggskolan med läxor rustade betydligt fler elever för riktiga klassresor än vad dagens skola gör? Läxor är arbetar- och invandrarbarnens bästa vän. I akademikerhemmen vet föräldrarna dels att repetitionen är lärdomens moder (och det är sådana läxor som ska ges i grundskolan), dels att all teori man bör kunna inte alltid är enkel och rolig att lära sig, men ger tillfredställelse att behärska efteråt.

Gjorde den? Det är väl ändå helt omöjligt att säga vad dagens skola åstadkommer när det gäller klassresor jämfört med gårdagens, Klassresorna i dagens skola, de som eventuellt finns har möjligen hunnit påbörjats beroende på vad man avser med dagens. Klassresor tar oftast lite tid och folk med vad man kan kalla dagens skolsystem har möjligen precis börjat lämna skolorna efter 9 (enbart grundskola) till 15/17 års studier eller så om du inte kan sia om framtiden .

Förutom det är det många faktorer som påverkar klassresandet vid sidan av utbildning så det är svårt att isolera verkan om det inte är mycket tydligt.

 

[Liran]

Gjorde den? Det är väl ändå helt omöjligt att säga vad dagens skola åstadkommer när det gäller klassresor jämfört med gårdagens, Klassresorna i dagens skola, de som eventuellt finns har möjligen hunnit påbörjats beroende på vad man avser med dagens. Klassresor tar oftast lite tid och folk med vad man kan kalla dagens skolsystem har möjligen precis börjat lämna skolorna efter 9 (enbart grundskola) till 15/17 års studier eller så om du inte kan sia om framtiden .

Förutom det är det många faktorer som påverkar klassresandet vid sidan av utbildning så det är svårt att isolera verkan om det inte är mycket tydligt.

En klassresa behöver inte ta mer tid än de terminer som krävs för en högskoleexamen, säg fyra och ett halvt till fem och ett halvt år efter studenten. Menar du på allvar att du tror att dagens skola kommer att ändra riktning på en kurva som varit nedåtgående sedan 60-talet, och hamna på samma procenttal högutbildade från studieovana hem som då? Vi får återkomma till den här diskussionen om ungefär tio år då när vi har facit.

 

[Zoya]

Ang. läxors vara eller inte vara så har jag haft min son först i en skola där man hade som policy att inte ha läxor alls (man skulle hinna med allt på skoltid alt. gå på läxstuga) och nu sedan sportlovet har jag sonen i en annan skola där man har åtminstone 3-4 läxor i veckan (i olika ämnen).

Att inte ha läxor låter ju bra i teorin men i praktiken innebar det dels att vi föräldrar inte hade någon som helst insyn i vad vår son hade för kunskaper - eller ens vad det var de höll på med i skolan egentligen. Jag visste inte vilken nivå han låg på i matte et ex vilket nu med facit i hand var katastrof men också att det ju då inte fanns någon repetition på det man hade gjort på lektionerna och det vet ju de flesta vad det innebär.
Sonen har det ganska tufft just nu med alla läxor och allt han måste "ta igen" i sin nya skola men nu har iaf jag som förälder full insyn i vad det är han kan och vad de gör samt vad han behöver träna mer på.

Jag har tidigare varit en förespråkare för läxfritt men det fungerar inte i praktiken - inte för alla iaf. Jag tänker ibland att tänk om vi hade fortsatt ha kvar honom i den gamla skolan - vilken kalldusch han skulle fått när han sen skulle börja gymnasiet med undermåliga kunskaper p.g.a av välvilliga idealister som i slutändan mer stjälper än hjälper.

Självklart inser ju jag att min son med sin akademikermamma är mer privilegierad än kanske Abdullah från Rinkeby vars föräldrar är analfabeter där det inte finns någon praktisk möjlighet till läxhjälp men lösningen är ju inte att ALLA befrias från läxor utan kanske bara just de som har det allra jobbigast - men då förutsätter ju det att de knappa resurser som lärarna har läggs på dem istället på något sätt.

 

[Zoya]

På tal om att alla ska vara lika dåliga i den svenska skolan för att det ska vara rättvist...

http://www.corren.se/nyheter/linkoping/var-for-duktiga-klasser-gors-om-om4072221.aspx

 

[Badger]

Gjorde den? Det är väl ändå helt omöjligt att säga vad dagens skola åstadkommer när det gäller klassresor jämfört med gårdagens, Klassresorna i dagens skola, de som eventuellt finns har möjligen hunnit påbörjats beroende på vad man avser med dagens. Klassresor tar oftast lite tid och folk med vad man kan kalla dagens skolsystem har möjligen precis börjat lämna skolorna efter 9 (enbart grundskola) till 15/17 års studier eller så om du inte kan sia om framtiden .

Förutom det är det många faktorer som påverkar klassresandet vid sidan av utbildning så det är svårt att isolera verkan om det inte är mycket tydligt.

Nah, jag tror de har kommit fram till att dagens redan har hunnit visa sig vara betydligt sämre på klassresor tyvärr. Läst någon artikel om det, men minns inte var.

 

[Badger]

Hur kommer det sig då att den gammeldags pluggskolan med läxor rustade betydligt fler elever för riktiga klassresor än vad dagens skola gör? Läxor är arbetar- och invandrarbarnens bästa vän. I akademikerhemmen vet föräldrarna dels att repetitionen är lärdomens moder (och det är sådana läxor som ska ges i grundskolan), dels att all teori man bör kunna inte alltid är enkel och rolig att lära sig, men ger tillfredställelse att behärska efteråt.

Exakt.

(Jag har lite svårt för det här att allting ska vara roligt och motiverande i just skolan nu (enligt diverse artiklar), samtidigt som populära dataspel som Wow lägger in långa tråkiga delar med växtinsamling och dylikt för att de vet att tråkig "grinding" gynnar spelupplevelsen och känslan av att ha kämpat för någonting . Det är inte som att man tar bossarna på första försöket direkt, det är att försöka och försöka och försöka, plugga och lära sig tills det går. Så dataspel kör på grinding, pluggning, inlärning och övning, misslyckande, övning, boss (prov) loot (belöning) och blir succéer medan skolan nu bara ska vara rolig och motiverande, man får inte öva och man får inte misslyckas och allt är lärarnas fel och är definitivt inte succé längre. Politiker och pedagoger borde testa dataspelen och upptäcka att de missat hur de fungerar .)

 

[Badger]

Gjorde den? Det är väl ändå helt omöjligt att säga vad dagens skola åstadkommer när det gäller klassresor jämfört med gårdagens, Klassresorna i dagens skola, de som eventuellt finns har möjligen hunnit påbörjats beroende på vad man avser med dagens. Klassresor tar oftast lite tid och folk med vad man kan kalla dagens skolsystem har möjligen precis börjat lämna skolorna efter 9 (enbart grundskola) till 15/17 års studier eller så om du inte kan sia om framtiden .

Förutom det är det många faktorer som påverkar klassresandet vid sidan av utbildning så det är svårt att isolera verkan om det inte är mycket tydligt.

Dessutom finns det de som misstänker att pluggskolan för de små gynnade barn med ADHD och Aspbergers också, dvs ett klassrum, en lärare, en bänk med böcker, med egen ordning, lektioner enligt samma schema varje vecka, med näsan mot tavlan, läraren berättar, man pluggar. Istället för att saker förändrar sig, barnen gör olika saker och det är mycket eget arbete.

 

[labb]

Vad man vet är i alla fall att skolan under 40-50-60 och 70- talet utjämnade klasskillnader i betydligt högre grad än skolan gör idag. Vilket är väldigt sorgligt eftersom klassresor behövs idag också, men motverkas.och såvitt jag förstått hade man läxor.

Det har inte med läxorna att göra, de i sammanhanget har mindre betydelse (även om de förpestar tillvaron) utan det är skolans nedgång. Miljön och undervisningen på en del skolor håller så låg klass att den nästan är meningslös annat än som förvaring och det är inget nytt utan en process som pågått under lång tid. Vad orsaken är kan man diskutera och det beror säkert på en rad faktorer men det är helt klart att de pedagogiska metoder som införts har inneburit en försämring.

 

[labb]

Jag har lite svårt för det här att allting ska vara roligt och motiverande i just skolan nu

Jag tycker att den skall vara det och en absolut förutsättning är att skolmiljön är bra. Utan det som grund är det meningslöst att arbeta med andra delar av undervisningen.

 

[Charly]

Intressant tråd med många bra inlägg! Jag jobbar i skolan och tänker tyvärr att dagens skola bevarar och förvärrar klasskillnaderna genom att tidigt i livet sortera unga i olika skikt, när den istället hade kunnat kompensera för olika bakgrunder. "Fria" skolvalet (fritt för vem?), bostadssegregationen och ett arbetsliv där vissa måste jobba ihjäl sig och andra inte får jobb - väldigt få rår på den kombon och gör en "klassresa". Men även om några skulle klara det så förändras ju inte samhället för det? Det finns gott om historiska exempel på hur klasskillnader minskar/ökar och det är inte den enskilda individens strategi som avgör. Exemplet klassresa med hjälp av avkastning på aktier, var kommer avkastningen ifrån? Att människor arbetar för mindre än de tjänat ihop åt företaget, och överskottet i större utsträckning går till vinster än till återinvestering och reallöneökningar. (se dokumentären Lönesänkarna

, om hur en rad politiska beslut påverkat maktbalansen och klasskillnaderna i Sverige) En kort pedagogisk film om hur förmögenheten är fördelad i Sverige är också "Inkomstklyftor i Sverige - klyftorna är större än vad du tror"

. Den enskilde kan aldrig rå på detta, utom i något fall och på andras bekostnad. Det finns en mängd politiska beslut som bevarar och ökar klasskillnaderna, som hittills i historien är det inget som förändras av sig själv utan större grupper måste kräva/ta sin rätt till ett värdigt liv.

 

[Badger]

Jag tycker att den skall vara det och en absolut förutsättning är att skolmiljön är bra. Utan det som grund är det meningslöst att arbeta med andra delar av undervisningen.

Jag skulle säga att det är svårt och blir väldigt orättvist.

Vissa barn tycker helt enkelt det är jobbigt snarare än roligt att lära sig cykla, att lära sig matte att lära sig läsa. Men älskar sedan att kunna cykla, kunna räkna och kunna läsa. Det vore hemskt att aldrig få lära sig glädjen av att ha gjort någonting tråkigt för att sedan kunna någonting roligt. Ännu värre att enbart barn som har lätt och roligt att lära sig ska få utbildning.

Du kanske tycker att dina universitetsstudier har varit genuint roliga i varje minut, men jag tex har älskat att läsa på universitetet men tyckt att vissa partier varit vansinnigt tråkiga att ta sig igenom, men jag har gjort det ändå och varit nöjd med resultatet. Kanske även för att jag ansträngde mig och hade tråkigt också. Jag kan inte i min vildaste fantasi föreställa mig vad som skulle fått mig tycka det var roligt att lära mig cykla, läsa eller räkna. Inte heller vad som skulle fått mig att tycka att det var roligare att läsa det kapitlet läraren sagt till om istället för ett annat kapitel i historieboken. Barn är bara olika vissa är inte så himla studsiga och entusiastiska. Men alla ska få finnas, även surmulna lite tysta barn.

Du kanske hade roligt varje sekund du lärde dig spela ett visst dataspel, men andra kämpade och lärde sig och känner glädje över att ha kämpat och lyckats.

Jag tror det är omöjligt att ha vansinnigt roligt jämt och vara jättelycklig i varje sekund. Jag tror inte vi är skapta för det . Jag tror de flesta får peakar av lycka och roligt då och då, annars vore det inte "roligt" och "lycka" utan "normaltillstånd"/"som vanligt". Däremot ska skolan självklart vara en trevlig och trygg plats att vara på, men Leos Lekland och barnkalas kanske ska få lov att vara roligast ändå.

 

[Lobelia]

En klassresa behöver inte ta mer tid än de terminer som krävs för en högskoleexamen, säg fyra och ett halvt till fem och ett halvt år efter studenten.

Givetvis, kan man göra en klassresa snabbare men att avgöra hur många som gjort det innan det gått rimlig tid är omöjligt. De som går ut idag började skolan för grovt räknat 15 år sedan, då är det en blandning av gårdagens och dagens skola de gått.

Menar du på allvar att du tror att dagens skola kommer att ändra riktning på en kurva som varit nedåtgående sedan 60-talet, och hamna på samma procenttal högutbildade från studieovana hem som då? Vi får återkomma till den här diskussionen om ungefär tio år då när vi har facit.

Var har du fått det ifrån? Jag ifrågasatte att du kunde veta hur dagens skola påverkar innan man sett utfallet jag påstod inte att det var fel eller rätt utan omöjligt att veta.
Problemet är också att utbildning inte är det enda måttet på klassresa. och utbildning kan påverka både direkt och indirekt.

Utbildning kan dessutom ge mer än akademiska meriter. För pluggade man katekesen och utantill läxor idag ligger fokus mer på svårmätta saker som förmågan att tänka, samarbete, söka information och andra mer mjuka kunskaper.

 

[labb]

Jag skulle säga att det är svårt och blir väldigt orättvist.

Vissa barn tycker helt enkelt det är jobbigt snarare än roligt att lära sig cykla, att lära sig matte att lära sig läsa. Men älskar sedan att kunna cykla, kunna räkna och kunna läsa. Det vore hemskt att aldrig få lära sig glädjen av att ha gjort någonting tråkigt för att sedan kunna någonting roligt. Ännu värre att enbart barn som har lätt och roligt att lära sig ska få utbildning.

Du kanske tycker att dina universitetsstudier har varit genuint roliga i varje minut, men jag tex har älskat att läsa på universitetet men tyckt att vissa partier varit vansinnigt tråkiga att ta sig igenom, men jag har gjort det ändå och varit nöjd med resultatet. Kanske även för att jag ansträngde mig och hade tråkigt också. Jag kan inte i min vildaste fantasi föreställa mig vad som skulle fått mig tycka det var roligt att lära mig cykla, läsa eller räkna. Inte heller vad som skulle fått mig att tycka att det var roligare att läsa det kapitlet läraren sagt till om istället för ett annat kapitel i historieboken. Barn är bara olika vissa är inte så himla studsiga och entusiastiska.

Du kanske hade roligt varje sekund du lärde dig spela ett visst dataspel, men andra kämpade och lärde sig och känner glädje över att ha kämpat och lyckats.

Jag tror det är omöjligt att ha vansinnigt roligt jämt och vara jättelycklig i varje sekund. Jag tror inte vi är skapta för det . Jag tror de flesta får peakar av lycka och roligt då och då, annars vore det inte "roligt" och "lycka" utan "normaltillstånd"/"som vanligt".

Jag menade att en lugn och trygg skolmiljö där man faktiskt lär sig bra saker är något som i grunden uppskattas av alla elever (nästan i varje fall) även om de inte själva är förmögna att skapa en sådan utan det ligger på de vuxnas ansvar.

Så jag håller med, uttryckte det lite annorlunda bara

 

[Lobelia]

Det har inte med läxorna att göra, de i sammanhanget har mindre betydelse (även om de förpestar tillvaron) utan det är skolans nedgång. Miljön och undervisningen på en del skolor håller så låg klass att den nästan är meningslös annat än som förvaring och det är inget nytt utan en process som pågått under lång tid. Vad orsaken är kan man diskutera och det beror säkert på en rad faktorer men det är helt klart att de pedagogiska metoder som införts har inneburit en försämring.

Jag har aldrig skrivit det du citerar och svarar på här, bara citerat det "Vad man vet är i alla fall att skolan under 40-50-60 och 70- talet utjämnade klasskillnader i betydligt högre grad än skolan gör idag. Vilket är väldigt sorgligt eftersom klassresor behövs idag också, men motverkas.och såvitt jag förstått hade man läxor."

 

[labb]

... idag ligger fokus mer på svårmätta saker som förmågan att tänka ...

Det där tror jag inte en sekund på att man lyckats med. Tentorna på universitetet görs allt lättare för att möta studenternas allt sämre förmåga att kunna lösa svårare problem. Åtminstone inom matematik är det så, jag laddar ned extentor ibland för att det är kul att lösa uppgifter, ungefär som andra löser korsord, men nyare tentamina är inget kul för de är för simpla.

 

[Badger]

Jag menade att en lugn och trygg skolmiljö där man faktiskt lär sig bra saker är något som i grunden uppskattas av alla elever (nästan i varje fall) även om de inte själva är förmögna att skapa en sådan utan det ligger på de vuxnas ansvar.

Så jag håller med, uttryckte det lite annorlunda bara

Absolut! Lugn och trygg håller jag med om alla gånger! (och där fallerade väl 40-talets skola en del så man vill ju inte gå tillbaka ändå). Haha rolig alltid tycker jag däremot inte. Haha rolig ibland, definitivt. Lite jobbig och tråkig ibland, absolut också.

Det är bara det att jag tror det är lite av en trope att elever bara lär sig om läraren lyckas få dem att tycka att historia är roligt och spännande, de lär sig ändå och några-men kanske inte alla, kommer att tycka att det är roligt och spännande (med just ämnet historia, men kanske inte just den lektionen...). Någon annan kanske föredrar matte... Men alla får lära sig ändå, för det är rättvisast.

 

[Badger]

Utbildning kan dessutom ge mer än akademiska meriter. För pluggade man katekesen och utantill läxor idag ligger fokus mer på svårmätta saker som förmågan att tänka, samarbete, söka information och andra mer mjuka kunskaper.

Fast jag tror det är lättare att tänka om man har några grundkunskaper att tänka om och lättare att söka information om man kan läsa (och förstå texten) ännu lättare om man dessutom kan skriva. Samarbete tror jag också går lättare med kunskaper i botten. Att kunna räkna sägs hjälpa upp andra ämnen och tänkande. Så jag tror inte alls att mätbara kunskaper, allmänbildning, läsa och skriva och räkna har spelat ut sin roll.