Kaoset del 2

Kommer troligen radera även denna.
Bara skönt att skriva av sig!

Veckan har varit kaos, har druckit under veckan på vardagar, inte okej.

Igår så hade vi försenad födelsedagsmiddag för mig plus en vän som fyller år..

Blev pruttfull, gick hem.
Sen kom två vänner förbi och vi drog ut på krogen.
Hånglade med säkert 5 personer och tog hem en 22 åring.

Jag fattar ju själv hur destruktivt detta är.
Har lite kontakt med S som jag dejtade förra året, ang AAmöte.
Han ska dit ikväll, jag har dock druckit och känner mig jävligt skör.

 

[pepp]

Var iväg och gjorde ärenden med mina föräldrar, nämnde för mamma att jag sovit dåligt ett tag nu.
" Ja, du har väl inte haft ett bakslag med alkoholen, för då kan det ju bli sådär"
Jag blir så trötttttttttttttttt.

 

[karamelldrottningen]

Var iväg och gjorde ärenden med mina föräldrar, nämnde för mamma att jag sovit dåligt ett tag nu.
" Ja, du har väl inte haft ett bakslag med alkoholen, för då kan det ju bli sådär"
Jag blir så trötttttttttttttttt.

Men varför håller hon fortfarande på så här
Du har varit nykter i flera år!! Inte en vecka liksom

 

[pepp]

Men varför håller hon fortfarande på så här
Du har varit nykter i flera år!! Inte en vecka liksom

Jadu. Jag gissar att hon kommer hålla på resten av mitt liv. Blev lite ställd eftersom jag trodde hon hade lugnat sig på den fronten...
Svarade bara gud nej, verkligen inte och att jag håller stenhårt i min nykterhet.
Hon verkade åtminstone nöjd med det svaret just nu.

Och jag förstår henne ändå nånstans, med tanke på hur mycket jag ljugit och hurpass bra en alkoholist kan dölja sina problem.

 

[Palermo]

Jadu. Jag gissar att hon kommer hålla på resten av mitt liv. Blev lite ställd eftersom jag trodde hon hade lugnat sig på den fronten...
Svarade bara gud nej, verkligen inte och att jag håller stenhårt i min nykterhet.
Hon verkade åtminstone nöjd med det svaret just nu.

Och jag förstår henne ändå nånstans, med tanke på hur mycket jag ljugit och hurpass bra en alkoholist kan dölja sina problem.

Ja, jag har barn som är ungefär i din ålder. Dock utan alkoholproblem såvitt jag vet. Men jag kan förstå hennes oro, och hur svårt det är för henne att hålla den oron för sig själv. Och vi vet ju alla att inte alla nyktra alkoholister klarar att förbli nyktra.

 

[Crossline]

Finns ju fler sätt att hantera sin oro på än att slänga den i ansiktet på @pepp i tid och otid.

 

[Palermo]

Finns ju fler sätt att hantera sin oro på än att slänga den i ansiktet på @pepp i tid och otid.

Du får väl vända dig till pepps mamma med dina synpunkter. Eller nåt.

 

[Crossline]

Du får väl vända dig till pepps mamma med dina synpunkter. Eller nåt.

@pepp är det ok om jag ringer din mamma en snabbis?

 

[Hippocampus]

Tycker fortfarande att du är coolast! Ville bara säga det. Så imponerad!

 

[pepp]

Jag är singel igen.

Det var mitt beslut trots det tycker jag det är sjukt jobbigt, jag älskar honom fortfarande, vi klickar väldigt bra personlighetsmässigt.

Men jag fick inse att vi är för olika, främst när det kommer till att göra saker.
Jag är en väldigt aktiv person som gillar att vara ute, han not so much, det är alltid jag som fått ta alla såna initiativ.
Jag vill ha en person jag kan planera min semester med, som vill följa med på långa vandringar osv, han är inte den personen

Sen var det väl andra småsaker som skavt också. Jag hade panikångest kvällen/natten till måndagen för att detta tärde så jäkla mycket.

Funderar såklart på om det verkligen är rätt beslut, att jag kanske är för småaktig i mitt tänk. Men samtidigt kan och vill jag ju inte förändra en annan person.

Vill inte behöva nöja mig.

 

[Keb71]

Jag är singel igen.

Det var mitt beslut trots det tycker jag det är sjukt jobbigt, jag älskar honom fortfarande, vi klickar väldigt bra personlighetsmässigt.

Men jag fick inse att vi är för olika, främst när det kommer till att göra saker.
Jag är en väldigt aktiv person som gillar att vara ute, han not so much, det är alltid jag som fått ta alla såna initiativ.
Jag vill ha en person jag kan planera min semester med, som vill följa med på långa vandringar osv, han är inte den personen

Sen var det väl andra småsaker som skavt också. Jag hade panikångest kvällen/natten till måndagen för att detta tärde så jäkla mycket.

Funderar såklart på om det verkligen är rätt beslut, att jag kanske är för småaktig i mitt tänk. Men samtidigt kan och vill jag ju inte förändra en annan person.

Vill inte behöva nöja mig.

Varför nöja sig med något sämre än det bästa?


(Och då menar jag för en själv alltså; det kan ju vara olika saker för olika personer)

 

[mysboll]

Jag är singel igen.

Det var mitt beslut trots det tycker jag det är sjukt jobbigt, jag älskar honom fortfarande, vi klickar väldigt bra personlighetsmässigt.

Men jag fick inse att vi är för olika, främst när det kommer till att göra saker.
Jag är en väldigt aktiv person som gillar att vara ute, han not so much, det är alltid jag som fått ta alla såna initiativ.
Jag vill ha en person jag kan planera min semester med, som vill följa med på långa vandringar osv, han är inte den personen

Sen var det väl andra småsaker som skavt också. Jag hade panikångest kvällen/natten till måndagen för att detta tärde så jäkla mycket.

Funderar såklart på om det verkligen är rätt beslut, att jag kanske är för småaktig i mitt tänk. Men samtidigt kan och vill jag ju inte förändra en annan person.

Vill inte behöva nöja mig.

Man ska inte behöva nöja sig.

 

[hundtant]

Jag är singel igen.

Det var mitt beslut trots det tycker jag det är sjukt jobbigt, jag älskar honom fortfarande, vi klickar väldigt bra personlighetsmässigt.

Men jag fick inse att vi är för olika, främst när det kommer till att göra saker.
Jag är en väldigt aktiv person som gillar att vara ute, han not so much, det är alltid jag som fått ta alla såna initiativ.
Jag vill ha en person jag kan planera min semester med, som vill följa med på långa vandringar osv, han är inte den personen

Sen var det väl andra småsaker som skavt också. Jag hade panikångest kvällen/natten till måndagen för att detta tärde så jäkla mycket.

Funderar såklart på om det verkligen är rätt beslut, att jag kanske är för småaktig i mitt tänk. Men samtidigt kan och vill jag ju inte förändra en annan person.

Vill inte behöva nöja mig.

Det låter som att du blivit väldigt bra på att förstå vad du behöver och agera efter det.

 

[Palermo]

Det låter som att du blivit väldigt bra på att förstå vad du behöver och agera efter det.

Pepp, jag vill bara eftertryckligt instämma här!

 

[QueenLilith]

Jag är singel igen.

Det var mitt beslut trots det tycker jag det är sjukt jobbigt, jag älskar honom fortfarande, vi klickar väldigt bra personlighetsmässigt.

Men jag fick inse att vi är för olika, främst när det kommer till att göra saker.
Jag är en väldigt aktiv person som gillar att vara ute, han not so much, det är alltid jag som fått ta alla såna initiativ.
Jag vill ha en person jag kan planera min semester med, som vill följa med på långa vandringar osv, han är inte den personen

Sen var det väl andra småsaker som skavt också. Jag hade panikångest kvällen/natten till måndagen för att detta tärde så jäkla mycket.

Funderar såklart på om det verkligen är rätt beslut, att jag kanske är för småaktig i mitt tänk. Men samtidigt kan och vill jag ju inte förändra en annan person.

Vill inte behöva nöja mig.

Brukar säga "if he wanted to, he would". Man behöver inte vara världens mest aktiva person, men bjuda till lite tycker jag faktiskt man kan. Är ju väldigt bra att röra på sig, och inte orka planera semester etc är ju verkligen något man inte orkar med om man måste dra i den andra personen hela tiden. Min sambo är ju allergisk mot djur, men ställer ändå med och är med hästen ibland, även på eget intiativ, följer med ut och går i skogen etc. tycker inte det är för mycket begärt faktiskt att visa lite intiativ för den andra. (han har även en CP skada på ena benet så han kan tex inte springa och så) men motion är bra och han ser till att träna regelbundet ändå. Fast han gillar att spela dator, så håller han sig i bra form det är viktigt tycker jag!

 

[pepp]

Önskar väl att det hade funnits något mer konkret för att beslutet ska kännas lättare, liksom inte öhhh, han är så inaktiv.

Ska dit ikväll för att byta nycklar, grejer och säga hejdå till vovvan ()

 

[pepp]

Önskar väl att det hade funnits något mer konkret för att beslutet ska kännas lättare, liksom inte öhhh, han är så inaktiv.

Ska dit ikväll för att byta nycklar, grejer och säga hejdå till vovvan ()

Nu är det gjort, hunden blev så jäkla glad när jag kom () han kändes väldigt avstängd och jag började såklart böla.
Vi sa inte så mycket, finns väl inte så mycket att säga.

Är det rätt beslut? Jag vet inte?

 

[Crossline]

Är det rätt beslut? Jag vet inte?

Det är det nog, du har ju grubblat på det här ett tag

 

[Malibu_Stacy]

Nu är det gjort, hunden blev så jäkla glad när jag kom () han kändes väldigt avstängd och jag började såklart böla.
Vi sa inte så mycket, finns väl inte så mycket att säga.

Är det rätt beslut? Jag vet inte?

Jag beklagar så att du behövde ta det beslutet, men det är rätt beslut.
Du hade inte fortsatt att trivas i den relationen när det kommer till kritan. I värsta fall hade du blivit bitter längre fram.
Jag tycker sällan det är något stort ”fel” när par gör slut i vår ålder, man älskar varandra fortfarande men har kanske lite olika mål eller riktningar i livet, har det visat sig. Sådant kan också ta tid att komma fram till, inte alltid det märks så tydligt i början eller så växer sådant fram efter en tid.
Det är okej att vara jätteledsen, och också normalt att tvivla, även fast det var ditt beslut.
Jag tror inte du hade mått ett dugg bättre om du haft en annan, tydligare, orsak till att göra slut (låt säga otrohet, aggressivt beteeende etc). Då hade du varit arg och ledsen istället sämst kanske behövt bearbeta trauman.
Även om det inte känns så nu är det bättre att göra slut på det sättet du gjorde.
Jag hoppas verkligen att du hittar din person snart och fattar att det känns extra jobbigt att bryta upp med vovvan

 

[tott]

Tycker den här är så bra

 

[pepp]

Jag beklagar så att du behövde ta det beslutet, men det är rätt beslut.
Du hade inte fortsatt att trivas i den relationen när det kommer till kritan. I värsta fall hade du blivit bitter längre fram.
Jag tycker sällan det är något stort ”fel” när par gör slut i vår ålder, man älskar varandra fortfarande men har kanske lite olika mål eller riktningar i livet, har det visat sig. Sådant kan också ta tid att komma fram till, inte alltid det märks så tydligt i början eller så växer sådant fram efter en tid.
Det är okej att vara jätteledsen, och också normalt att tvivla, även fast det var ditt beslut.
Jag tror inte du hade mått ett dugg bättre om du haft en annan, tydligare, orsak till att göra slut (låt säga otrohet, aggressivt beteeende etc). Då hade du varit arg och ledsen istället sämst kanske behövt bearbeta trauman.
Även om det inte känns så nu är det bättre att göra slut på det sättet du gjorde.
Jag hoppas verkligen att du hittar din person snart och fattar att det känns extra jobbigt att bryta upp med vovvan

Gud vad jag behövde få läsa detta, tack