Klimakterietråden

Bukefalos 30 år!

Det finns många tips på egenvård i klimakteriet, men vad som ger effekt är väldigt individuellt. Min erfarenhet är att man behöver vara rätt ihärdig och prova olika åtgärder och inte ge upp...
Vanliga tips är bl a styrketräning, minska socker och alkohol, samt avstressningsövningar.
Styrketränar gör jag redan, tre gånger i veckan. Socker och alkohol är sparsamt. Stressad är jag inte.

Det finns många tips säger flera stycken, men ingen verkar vilja dela med sig av dem ;)
 
För några år sedan märket jag att jag fick en ledstelhet, initialt i anklar/fötter på morgonen. Man går som en kratta de första stegen och det känns som om muskler och senskidor klibbat ihop. Tänkte inget mer på det just då. Hade mens fortfarande och så har jag många andra symtom från neurologiska/autoimmuna sjukdomar där symtom som hjärndimma också kan finnas. Är en sådan som lite stänger av och rullar på ändå. Så slutade mensen från en dag till en annan. Vallningar och svettningar hade jag sådär några månader och så var all som vanligt på den fronten.
Men med tiden kom dessa svettingar kraftfullt tillbaka och sömnen som jag visserligen kämpat med länge relaterat till de andra sjukdomarna förvärrades ytterligare på de sätt som ni andra beskriver. Ledbesvär ökade och numer har jag ont i armbågarna bara av att sova med böjda armar under natten.
Min kroppslukt har förändrats tycker jag. Det är inte på någon nivå som någon annan kan känna, men jag noterar det.

Humöret är rätt jämnt som det brukar, men jag har blivit neutraliserad vad gäller sexualiteten. Läst en bok för några år sedan, utifrån vilket jag gör en "lekmanna bedömning" av mina symtom, att jag skulle behöva lite testosteron utöver det man vanligtvis behandlar.
Skulle behöva ta hjälp med detta, men har inte orkat, har nog med att rodda övriga sjukdomar och livet, så som det kan vara, som många av er också säkert upplever. Jag orkar heller inte ta denna fajt om det inte finns kunniga folk på vårdcentral eller någon gynekolog som kan något. Funderat på att köpa det privat, trots högre kostnad.
 
Det är möjligt att jag hade märkt av ett slags förklimakterie, hade inte vissa symptom kunnat gömma sig i annat som pågår och hade jag inte varit så undvikande av att uppmärksamma och känna in kroppen.
Heja er som faktiskt tar tag i det hela och känner in i tid.
 
Styrketränar gör jag redan, tre gånger i veckan. Socker och alkohol är sparsamt. Stressad är jag inte.

Det finns många tips säger flera stycken, men ingen verkar vilja dela med sig av dem ;)
Problemet är väl att det är så pass komplext och individuellt att det är svårt att komma med träffsäkra tips, hur mycket man än skulle vilja... :) De olika tipsen spänner också från relativt väldokumenterade till väldigt wohoo-flummiga. Jag är inte alls rädd för att gå långt ut på flumskalan och har märkt att det finns flera tips där som har hjälpt mig, men jag är väldigt restriktiv med att dela med mig av de tipsen eftersom jag inte är ett dugg intresserad av tjafset som följer på sånt... 😅 Därför är det oftast bättre att man själv söker efter tips som man tycker passar en. Utöver att googla finns det flera böcker i ämnet, tex av Monika Björn eller Mia Lundin, samt Klimakteriepodden med många intressanta avsnitt.
För mig personligen så är akupunktur det som har hjälpt mig bäst, men jag har även lärt mig att min kropp lätt går upp i en alldeles för ensidig aktivering av sympatikus, trots att jag inte känner mig stressad, så det är värdefullt för mig att ägna mig åt nervsystemsreglerande åtgärder och avslappningsövningar. Men som sagt, jag är ganska långt ut på alternativskalan så jag kan tyvärr inte dela med mig av några konkreta tips.
 
Jag är 52 och har haft "mensblödning" två gånger under 2025 och en gång under 2026 så jag räknar med att det snart är slut på sånt. Det är främst tre saker som är jobbiga med klimakteriet för mig: kass sömn, noll sexlust och att extrakilon biter sig fast. Tidigare kunde jag tappa såna lätt :arghh: UVI får jag lättare, vallningar har jag och jag blir högröd i ansiktet av stress eller känslostormar. Men de bitarna är hanterbara, att inte vara så frusen mer är rätt nice. Har funderat på att söka hjälp för att rätta till sömnen men har inte kommit till skott.

Jag märker också att jag mår bättre av att lägga in styrkepass regelbundet och inte bara träna kondition. Alkohol har jag i princip slutat med, jag mår för kasst av det. Och jag äter mer protein (enligt Livsmedelsverketss rekommendationer) för mättnadens skull
 
Men hur gör man då om man vill ha hjälp?

Jag har pratat med min hc- läkare och han säger att om mensen är kvar är haj inte i klimakteriet och då är det ingen mening att ta några prover.

Gör jag självtest via webben då blir svaret typ alltid att jag helt klart är i förklimakteriet och så får jag en lång lista på symtom som kan bero på klimakteriet.

Många av de symtomen stämmer ju också överens på fibromyalgin och vad som gör vad är ju omöjligt att avgöra. Men jag har ju blivit så pass mycket sämre i måendet att jag inte kan jobba längre alls, har ju ändå jobbat 25% de senaste 20 åren men har varit 100% sjukskriven sedan augusti 2024.

Jag får också kämpa betydligt mer här hemma för att orka göra "vanligt hushållsarbete". Allt är tungt och det är jättejobbigt att komma igång, förut var det iaf någon dag ibland när jag orkade göra några små projekt och kunde känna att jag hade ork, nu är det aldrig.

Och jag sover kolossalt mycket, förutom på nätterna... Och innan någon påpekar att jag skulle sova bättre på nätterna om jag inte sov på dagarna- jag har försökt, det GÅR inte att vara vaken hela dagen när tröttheten slår till...

Frustrationen är enorm... Man måste vara rätt frisk för att orka slåss när man är sjuk. Och jag vill ha hjälp NU!

Ibland känns det som om livet rinner iväg, barnen blir stora och jag bara sover och mår skit. Farligt nära att bli bitter...

Så, VAR söker man hjälp? Var har ni fått hjälp? (Och än så länge vill jag ha hjälp av den "traditionella" vården, alternativa metoderna sparar jag gärna ett tag till. )
 
Men hur gör man då om man vill ha hjälp?

Jag har pratat med min hc- läkare och han säger att om mensen är kvar är haj inte i klimakteriet och då är det ingen mening att ta några prover.

Gör jag självtest via webben då blir svaret typ alltid att jag helt klart är i förklimakteriet och så får jag en lång lista på symtom som kan bero på klimakteriet.

Många av de symtomen stämmer ju också överens på fibromyalgin och vad som gör vad är ju omöjligt att avgöra. Men jag har ju blivit så pass mycket sämre i måendet att jag inte kan jobba längre alls, har ju ändå jobbat 25% de senaste 20 åren men har varit 100% sjukskriven sedan augusti 2024.

Jag får också kämpa betydligt mer här hemma för att orka göra "vanligt hushållsarbete". Allt är tungt och det är jättejobbigt att komma igång, förut var det iaf någon dag ibland när jag orkade göra några små projekt och kunde känna att jag hade ork, nu är det aldrig.

Och jag sover kolossalt mycket, förutom på nätterna... Och innan någon påpekar att jag skulle sova bättre på nätterna om jag inte sov på dagarna- jag har försökt, det GÅR inte att vara vaken hela dagen när tröttheten slår till...

Frustrationen är enorm... Man måste vara rätt frisk för att orka slåss när man är sjuk. Och jag vill ha hjälp NU!

Ibland känns det som om livet rinner iväg, barnen blir stora och jag bara sover och mår skit. Farligt nära att bli bitter...

Så, VAR söker man hjälp? Var har ni fått hjälp? (Och än så länge vill jag ha hjälp av den "traditionella" vården, alternativa metoderna sparar jag gärna ett tag till. )
Det finns en Facebookgrupp som heter Stark genom klimaktieriet, där finns en lista med rekommenderade gynekologer som ger bra bemötanden och har kunskap. Jag har själv använt mig av digitala Estercare, men de har bara korta tider på 15 minuter så tänker du som har annan sjukdom kanske behöver söka till någon som erbjuder längre tider så du ska känna att det finns tid till allt.
 
Men hur gör man då om man vill ha hjälp?

Jag har pratat med min hc- läkare och han säger att om mensen är kvar är haj inte i klimakteriet och då är det ingen mening att ta några prover.

Gör jag självtest via webben då blir svaret typ alltid att jag helt klart är i förklimakteriet och så får jag en lång lista på symtom som kan bero på klimakteriet.

Många av de symtomen stämmer ju också överens på fibromyalgin och vad som gör vad är ju omöjligt att avgöra. Men jag har ju blivit så pass mycket sämre i måendet att jag inte kan jobba längre alls, har ju ändå jobbat 25% de senaste 20 åren men har varit 100% sjukskriven sedan augusti 2024.

Jag får också kämpa betydligt mer här hemma för att orka göra "vanligt hushållsarbete". Allt är tungt och det är jättejobbigt att komma igång, förut var det iaf någon dag ibland när jag orkade göra några små projekt och kunde känna att jag hade ork, nu är det aldrig.

Och jag sover kolossalt mycket, förutom på nätterna... Och innan någon påpekar att jag skulle sova bättre på nätterna om jag inte sov på dagarna- jag har försökt, det GÅR inte att vara vaken hela dagen när tröttheten slår till...

Frustrationen är enorm... Man måste vara rätt frisk för att orka slåss när man är sjuk. Och jag vill ha hjälp NU!

Ibland känns det som om livet rinner iväg, barnen blir stora och jag bara sover och mår skit. Farligt nära att bli bitter...

Så, VAR söker man hjälp? Var har ni fått hjälp? (Och än så länge vill jag ha hjälp av den "traditionella" vården, alternativa metoderna sparar jag gärna ett tag till. )

Precis som @Kakis fick jag bra hjälp och bra bemötande av Estercare när jag började få problem (rikliga och långdragna mensblödningar). För mig som i grunden är frisk, så var samtalstiden på 15 minuter gott och väl tillräcklig för att beskriva mina besvär, diskutera lite fram och tillbaka med läkaren och få en plan för behandling.

När hormonella läkemedel sedan slutade hjälpa så skrev jag en egenremiss till kvinnokliniken i min region och kunde på så sätt "hoppa över" steget med vårdcentral. Nu var ju mitt problem väldigt konkret (så stora mensblödningar att jag vid något tillfälla övervägde att åka in till akuten), så kanske är det lättare då, men på egenremissen fick jag läkartid på 1-2 månader. Sedan följde lite fler försök till medicinsk behandling innan läkaren tyckte att "nu gör vi en hysterektomi" och jag fick min operation ca 1 år efter att jag sökte hjälp för första gången.

För dig som verkar ha mer allmänna symptom på förklimakterie/klimakterie så rekommenderar jag Estercare. Om du börjar där kan de säkert hjälpa dig vidare! Som läkaren där sa till mig vid förata konsultationen: "Men sådär ska du ju inte behöva ha det!" :heart
 
Men hur gör man då om man vill ha hjälp?

Jag har pratat med min hc- läkare och han säger att om mensen är kvar är haj inte i klimakteriet och då är det ingen mening att ta några prover.

Gör jag självtest via webben då blir svaret typ alltid att jag helt klart är i förklimakteriet och så får jag en lång lista på symtom som kan bero på klimakteriet.

Många av de symtomen stämmer ju också överens på fibromyalgin och vad som gör vad är ju omöjligt att avgöra. Men jag har ju blivit så pass mycket sämre i måendet att jag inte kan jobba längre alls, har ju ändå jobbat 25% de senaste 20 åren men har varit 100% sjukskriven sedan augusti 2024.

Jag får också kämpa betydligt mer här hemma för att orka göra "vanligt hushållsarbete". Allt är tungt och det är jättejobbigt att komma igång, förut var det iaf någon dag ibland när jag orkade göra några små projekt och kunde känna att jag hade ork, nu är det aldrig.

Och jag sover kolossalt mycket, förutom på nätterna... Och innan någon påpekar att jag skulle sova bättre på nätterna om jag inte sov på dagarna- jag har försökt, det GÅR inte att vara vaken hela dagen när tröttheten slår till...

Frustrationen är enorm... Man måste vara rätt frisk för att orka slåss när man är sjuk. Och jag vill ha hjälp NU!

Ibland känns det som om livet rinner iväg, barnen blir stora och jag bara sover och mår skit. Farligt nära att bli bitter...

Så, VAR söker man hjälp? Var har ni fått hjälp? (Och än så länge vill jag ha hjälp av den "traditionella" vården, alternativa metoderna sparar jag gärna ett tag till. )
Jag sökte hjälp hos en privat klinik listad hos landstinget dvs högkostnadskortet gäller.
 
Det finns en Facebookgrupp som heter Stark genom klimaktieriet, där finns en lista med rekommenderade gynekologer som ger bra bemötanden och har kunskap. Jag har själv använt mig av digitala Estercare, men de har bara korta tider på 15 minuter så tänker du som har annan sjukdom kanske behöver söka till någon som erbjuder längre tider så du ska känna att det finns tid till allt.
Jag sökte reda på gruppen och försökte bli medlem men eftersom jag och sambon delar fb- konto så fick jag inte bli medlem (och det säger jag ingenting om, är det bara för kvinnor så är det ju)

Men den där listan över bra gynekologer skulle jag ju vilja ha?
 
Jag är 52 och har haft "mensblödning" två gånger under 2025 och en gång under 2026 så jag räknar med att det snart är slut på sånt. Det är främst tre saker som är jobbiga med klimakteriet för mig: kass sömn, noll sexlust och att extrakilon biter sig fast. Tidigare kunde jag tappa såna lätt :arghh: UVI får jag lättare, vallningar har jag och jag blir högröd i ansiktet av stress eller känslostormar. Men de bitarna är hanterbara, att inte vara så frusen mer är rätt nice. Har funderat på att söka hjälp för att rätta till sömnen men har inte kommit till skott.

Jag märker också att jag mår bättre av att lägga in styrkepass regelbundet och inte bara träna kondition. Alkohol har jag i princip slutat med, jag mår för kasst av det. Och jag äter mer protein (enligt Livsmedelsverketss rekommendationer) för mättnadens skull
Jag läste eller hörde någonstans att det där med att extrakilon fastnar är övergående :eek: eller kan vara. Att det är några år då de fastnar lättare men att det blir mer som vanligt igen sedan (dock iofs såklart att allteftersom muskelvävnad försvinner så fastnar de lättare också. och en nedgång när man är äldre sedan)

Vet inte om det gör en gladare men om det känns mer som punktinsats kanske det är lättare? Om man inte ville att de fastnade?
 
Styrketränar gör jag redan, tre gånger i veckan. Socker och alkohol är sparsamt. Stressad är jag inte.

Det finns många tips säger flera stycken, men ingen verkar vilja dela med sig av dem ;)

Jag opererade bort livmoder och äggstockar för 6 år sedan (var 39 då) och kom då omedelbart i klimakteriet. Fick recept på östrogenplåster från opererande läkare som fylldes på regelbundet och det funkade bra tills de dels hänvisade mig till öppenvården (svårt att hitta gyn här som tar nya patienter) och dessutom har det nu på senare tid blivit problem med tillgången av HRT-läkemedel men jag kämpar på :sleep:

Mitt tips för er som behöver hjälp är att ni tar kontakt med EsterCare eller Womni. De är nätbaserade tjänster för kvinnohälsa. När jag inte hittade gyn här som tog emot kunder så tipsades jag om dessa (valde EsterCare) och har fått den hjälpen jag behövt för stunden från dom.
Börja med ett videosamtal med gynekolog där så kan de förhoppningsvis lotsa dig till rätt hjälp :heart
 
Jag läste eller hörde någonstans att det där med att extrakilon fastnar är övergående :eek: eller kan vara. Att det är några år då de fastnar lättare men att det blir mer som vanligt igen sedan (dock iofs såklart att allteftersom muskelvävnad försvinner så fastnar de lättare också. och en nedgång när man är äldre sedan)

Vet inte om det gör en gladare men om det känns mer som punktinsats kanske det är lättare? Om man inte ville att de fastnade?
Det låter trösterikt! Jag har alltid haft lätt att tappa eventuellt fluff efter semester eller julledigt, så det är lite läskigt att det sitter kvar. Problemen med att tappa muskelmassa tar jag redan höjd för genom att lägga in mer styrketräning och äta proteinrikt, jag har märkt att det gör tydlig skillnad
 
Det låter trösterikt! Jag har alltid haft lätt att tappa eventuellt fluff efter semester eller julledigt, så det är lite läskigt att det sitter kvar. Problemen med att tappa muskelmassa tar jag redan höjd för genom att lägga in mer styrketräning och äta proteinrikt, jag har märkt att det gör tydlig skillnad
Jag har alltid haft svårt att tappa fluff :) men det accellererade :rofl: fick göra en punktinsats, nu tror jag faktiskt det känns mer vanligt igen (känns oavsett som en bra tanke).
 
Jag misstänker att jag eventuellt är påväg in i klimakteriet. Mensen har spårat ur. Den är fortfarande väldigt regelbunden, men jag börjar blöda en vecka innan mensen kommer och ibland blöder jag väldigt mycket under den riktiga mensen. Den här gången tex blev det ännu mer rikligt när den egentligen borde börja gå över. Jag undrar om det finns någon hjälp att få med det? P-piller vill jag inte äta. Fick det utskrivet för ca sju år sedan när jag hade liknande besvär, men jag mådde nog inte bra av dem. Dessutom hade jag småblödningar till och från när jag åt dem. Någon som har eller haft liknande problem? Har läst att det kan bli så innan östrogenet börjar sjunka?
 
Jag misstänker att jag eventuellt är påväg in i klimakteriet. Mensen har spårat ur. Den är fortfarande väldigt regelbunden, men jag börjar blöda en vecka innan mensen kommer och ibland blöder jag väldigt mycket under den riktiga mensen. Den här gången tex blev det ännu mer rikligt när den egentligen borde börja gå över. Jag undrar om det finns någon hjälp att få med det? P-piller vill jag inte äta. Fick det utskrivet för ca sju år sedan när jag hade liknande besvär, men jag mådde nog inte bra av dem. Dessutom hade jag småblödningar till och från när jag åt dem. Någon som har eller haft liknande problem? Har läst att det kan bli så innan östrogenet börjar sjunka?
Japp, har haft exakt dessa problem. I mitt fall berodde det på myom, alltså godartade muskelknutor i livmodern som kan sitta så att de "stör" eller växer in i livmoderslemhinnan vilket då ger rikliga och/eller långdragna blödningar.

Det finns absolut hjälp att få. Dels p-piller som du nämner och dels hormonspiral som ju ger en mer lokal hormonpåverkan, vilket kanske kan vara bra för dig om du inte funkar så bra på p-piller?

Man kan också "bränna" livmoderslemhinnan, alltså i princip förstöra den så att den inte längre återbildas/förtjockas varje menscykel. Det minskar eller tar bort blödningarna helt om ingreppet är lyckosamt. En del får dock tillbaka blödningar efter en tid.

Jag fick den mer radikala behandlingen, dvs hysterektomi, och är därmed 100% blödningsfri sedan ett par år tillbaka. Jag är MYCKET nöjd med det och har inte heller några komplikationer/problem av att ha tagit bort livmodern. Rekommenderar verkligen!
 
Jättenttljusolja- någon som har testat? För- och nackdelar?

Jag började ta den när min PMS blev värre (precis innan klimakteriet) och fortsatte ta den när mensen började bli oregelbunden. Jag upplevde att den hjälpte mot de tidigare och mildare klimakteriebesvären men när de blev värre pratade jag som sagt med en läkare.

Sedan tar jag den fortfarande eftersom jag har galet torr hud och slemhinnor och den hjälper litegrann mot det också. Den är ju dessutom ofarlig att prova, det värsta som händer är att en inte får någon effekt.

Se till att köpa en med högt innehåll av GLA, det är det som är intressant. Jag köper från Top Formula, bra kvalité och pris.
 

Liknande trådar

  • Att gå igenom en livskris och krishantering
  • Adhd
  • Ni med erfarenhet av kuratorer
  • Vad är onormal trötthet?

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CCXXXVII
  • Valvaka!
  • Webinarier/minikurser

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp