Bukefalos 28 år!

Kommentarer om ens kropp...

Greystroke

Trådstartare
Hur reagerar ni på kommentarer på er vikt/kropp? Inte bara på komentarer om över vikt utan också undervikt?

Jag blir jätte generad och ibland ledsen när jag blir anklagad för att se anorektisk ut, eller "pinnig". Förstår folk inte att det inte är någon komplimang att bli genförd med barstolar, pinnar och styckbrädor?! Och sen när man säger åt dem så säger dem att man inte får klaga, för jag e ju smal?! Så mig får man förolämpa hur mycket man vill eller!?:yuck: Hur svarar man på sånt? Ska man svara als? Jag är med i hemvärnet och det enda jag får höra när jag säger det är antingen något som "Du som e så tanig" eller "Flyger du inte iväg av rekylen!" vilket är jätte fyndigt.

Tacksam för svar, gärna från någon äldre som tagit sig igenom samma sak :arghh:
 
Jag brukar upplysa folk om att jag inte uppskattar kommentarer om mitt utseende helt enkelt. Och noga informerar om att det även gäller "komplimanger". Vill jag veta vad någon annan anser om mitt utseende så frågar jag.

Jag brukar tillägga att personen gärna får, när denne känner mig så pass väl, ge mig komplimanger för hur jag tänker eller liknande. Men mitt utseende ska folk ge fan i.
 
Jag är väldigt smal och nätt och har ofta fått höra kommentarer om det. Tydligen är det helt okej att säga "men herreguud, vad smal du är!" Med förfäran i rösten. Tydligen är det fritt fram att säga vad som helst till en smal person om personens kropp. Någon gång har jag tröttnat vid en sådan kommentar, och sagt något i stil med "hade du kommenterat min kropp på samma vis om jag hade varit tjock? Det hade nämligen varit precis lika oförskämt." Tänk om folk kunde tänka ett varv till innan de öppnade munnen.
 
När jag var väldigt smal och nöjd med det fick jag ofta frågan "hur jag kan vara stolt över att se ut som en 13-årig pojke?" och varför jag "inte vill se ut som en riktig kvinna", även här på Buke. Jag brukar svara med någon syrlig kommentar om personens kvinnosyn, be densamma att låta mig fatta beslut om mitt eget utseende och i vissa fall be dem fara och flyga, fast med något mindre civiliserade ordval. Förolämpar man mig på det viset tänker jag inte be om ursäkt för ett otrevligt genmäle.

Har någon ett behov av att uttrycka sig negativt om mitt yttre eller något annat där kritik inte är befogad eller ombedd är inte jag den av oss som har grava problem, resonerar jag.
 
Lämna det åt en hästmänniska att komma med visdoms orden. Du är underbar.
Haha! Tack! :o

Jag kan dock tillägga att om det tex hade varit en nära vän som hade gått ner massor i vikt helt plötsligt så hade jag nog kommenterat det dock. Men inte i syfte att kommentera själva utseendet, utan för att höra hur det är med personen i fråga, om han/hon behöver stöd och hjälp eller så :)
 
Jag blir irriterad över kommentaren, oavsett åt vilket håll. Främst för att jag någonstans tror att avsändaren inbillar sig att jag VILL höra just det de berättar. Att det skulle vara viktigt för mig, dels att höra det, och sedan höra det från DEM.

Visst, lite snurrat. Men jag har aldrig varit bekväm med dylika "komplimanger". Nu har jag nog aldrig fått höra att jag är för smal, men "så mycket du gått ner i vikt, så fint!" (underförstått att jag var ful innan?) eller "du ser vältränad ut" (till skillnad från tidigare när jag såg otränad och slapp ut?).

Det är något väldigt personligt, min kropp. Jag är mer än min kropp. Hade jag velat bli bedömd utifrån min kropp, hade jag valt ett yrke som t ex modell.
 
Jag irriterar mig för stunden, men tänker sedan att personer som kastar ur sig idiotiska kommentarer ändå inte är värda att lyssna på och ägnar sedan tankarna åt något annat. Å andra sidan bryr jag mig extremt lite om mitt utseende också, samt har några otroligt bra personer att umgås med, det är nog därför jag (nu för tiden) kan släppa kommentarer om mitt utseende väldigt lätt.

Men visst, jag får betydligt fler kommentarer om mitt utseende när jag är smal jämfört med när jag varit tjock. Det är en extrem skillnad. Är jag sedan lite "smårund" i mina ögon och borde vara så absolut inte i ögonfallande som det bara är möjligt, då får jag kommentarer om hur min livsstil påverkar utseendet istället. När jag tex tagit upp träningen igen efter viloperioder så får jag självfallet höra att jag inte ska träna för mycket, för då kanske jag får "för mycket fula muskler" eller blir "för vältränad" (på ett sätt som antyder att det vore fult att vara vältränad). Då har jag aldrig varit i närheten av att vara vältränad på samma sätt som en elitidrottare eller bodybuilder, jag tränar bara för att ta hand om mig på ett vardagligt sätt. Hur mycket de som tränar mer seriöst får stå ut med, det orkar jag inte tänka på, för jag kan tänka mig att det är väldigt mycket.
 
Jag får nästan aldrig kommentarer om min kropp. Fick mkt mer när jag var yngre, typ upp till högstadiet, men nu i vuxen ålder hör jag varken något positivt eller negativt, möjligen från en partner då och då.

Av vem och i vilka situationer får ni dessa tråkiga kommentarer?
 
Jag fick liknande kommentarer jätteofta när jag var yngre, typ tonåring. Även nu när jag är vuxen och i mina ögon inte ens är särskilt fit så kommer det kommentarer. Jag tycker det är trist och oförskämt, ibland säger jag ifrån och ibland inte. Det beror lite på vem det är och i vilken situation. Det är dock ingenting som berör mig jättestarkt, jag är trygg med vem jag är och hur jag ser ut så jag tar inte åt mig jättemycket även om det såklart kan vara väldigt irriterande.

Ang vilka det är och i vilka situationer så kommer det i nästan alla fall från äldre bekanta. Aldrig från folk i min egen ålder utan mer typ folk i min mammas ålder. Ja och så brukar just mamma vara klumpig och använda sig av ordet mager när hon vill ge mig en komplimang, men då säger jag såklart till henne att det inte är ngt särskilt smickrande ord hon använder.
Jag får också ofta kommentarer när jag äter av typen "hur kan du som är så liten äta så mycket?".
 
Kan vara släkt, då är det mest "du e för smal".
Kompisar "du är väl inte anorektisk?"
Sen har vi bara vardagliga idioter med "barstols" komentarerna
 
Jag brukar/brukade ofta få höra att jag är smal. Jag tog det väl lite hårdare när jag var yngre kanske. Men Mamma brukade alltid säga att du ska vara glad att du är smal och att det är attraktivt.
Idag tar jag det bara som en komplimang. Trivs med att vara smal :)

Sen tror jag dagens samhälle blivit lite skevt. Då ca 50% av befolkningen lider av fetma/övervikt. Dvs, vi har gått upp 5 kg i snitt sedan 80-talet. Så att ha lite extra kilon anses som nog mer normalt idag då medelvikten ökat så pass mkt och de är antagligen många som är avundsjuka på dig och därför hackar dom lite extra ;) .
 
Du är förresten 173 cm och väger 55 kg. Det tycker jag låter fullt normalt.
Ger ju ett BMI på 18,4 och 18,5-25 räknas ju som normalvikt.
 
Hur reagerar ni på kommentarer på er vikt/kropp? Inte bara på komentarer om över vikt utan också undervikt?

Jag blir jätte generad och ibland ledsen när jag blir anklagad för att se anorektisk ut, eller "pinnig". Förstår folk inte att det inte är någon komplimang att bli genförd med barstolar, pinnar och styckbrädor?! Och sen när man säger åt dem så säger dem att man inte får klaga, för jag e ju smal?! Så mig får man förolämpa hur mycket man vill eller!?:yuck: Hur svarar man på sånt? Ska man svara als? Jag är med i hemvärnet och det enda jag får höra när jag säger det är antingen något som "Du som e så tanig" eller "Flyger du inte iväg av rekylen!" vilket är jätte fyndigt.

Tacksam för svar, gärna från någon äldre som tagit sig igenom samma sak :arghh:

Jag har fått en hel del kommentarer som ung. Innan jag blev kurvig och bredrövad. :eek: Skitarg blev jag dock, och svarade - varför tycker du att det är ok att kommentera min kropp bara för att jag är smal? Vad skulle du tycka om jag skulle säga att du har feta lår?

Har fått en kommentar här på buke om att jag är för smal och inte borde gå ner i vikt för anorexia inte är en rolig sjukdom... Jag är fullt normalviktig och rejält kurvig. Tycker att det blivit lite skevt nästan.
 
Jag har fått höra nedlåtande kommentarer större delen av livet för att jag är smal - för smal enligt de som kommenterar. Och det är klart att det sårar, men idag är jag väldigt nöjd med min kropp så jag tar inte åt mig längre, utan mer blir sur varför denna person anser sig ha rätt att kommentera min kropp och brukar ofta numera upplysa personen om läget.
 
Jag blir arg.

Antagligen är jag lite överkänslig eftersom jag har massor av år med ätstörningar bakom mig, så jag tar verkligen åt mig allt någon säger om min kropp, tyvärr.
Fast nej, jag tar tillbaka det, överkänslig är jag inte alls. Det är helt okej att vara jävligt känslig för kommentarer om ens kropp - det är ju MIN kropp och inget någon annan ska diskutera och kommentera!

Eftersom jag har/har haft de problem jag har/haft, har jag fått höra ganska många kommentarer om min kropp, både åt smal-hållet och tjock-hållet, och jag tycker lika illa om båda. Jag kan acceptera att en nära anhörig av omtanke säger något om någon är farligt över- eller underviktig, men då ska det sägas på ett smidigt och inte anklagande sätt utan just av omtanke. Men annars än det känner jag bara "Håll käften och sluta lägga dina värderingar på min kropp" typ. Jag vill inte ha någon annans åsikter om min kropp, oavsett om personen tycker att jag är smal, tjock eller varken eller. Tycker helt enkelt det är väldigt oförskämt och jag blir alltid lite fundersam på hur de personer som kommenterar andras kroppar blivit uppfostrade (om alls).

SÅ inte okej att säga något nedlåtande eller elakt om någons utseende, oavsett om någon är åt det större eller mindre hållet. Eller mitt emellan. Också jävligt less alla "real women have curves" och liknande idiotiska citat, oavsett riktning. Ska det vara så svårt liksom?
1. Alla kvinnor är riktiga kvinnor, vad skulle de annars vara?
2. Det spelar Ingen. Jävla. Roll. vad andra tycker är snyggt.
3. Hur kan folk ens gå omkring och tro att deras åsikt är så viktig? Hur fungerar man om man tycker att det är helt okej att säga till någon att hen är "för smal" eller "för tjock"?

Ehm. Det här är tydligen ett ämne som lätt ångar upp mig :angel:
 
För min del är det typ bara släktingar som kommenterar mitt hull, framför allt att jag äter för lite enligt äldre släktingar. Av andra har jag nog nästan aldrig fått höra något specifikt om att vara varken tjock eller smal, men så är jag ytterst normal i hullet och ingen tycker nog att jag är extrem åt något håll.

Kompisar kommenterar inte heller såvida vi inte diskuterar kroppar eller om jag själv nämner något om min kropp. Själv går jag efter principen att jag försöker berätta när jag tycker om något hos andra, och om någon frågar vad jag tycker så berättar jag vad jag tycker helt enkelt. Är det något känsligt så är det kort sagt att "jag tycker att idealt är väl lite mer åt det hållet, men det spelar ju ingen roll, det är ju du som ska vara nöjd".

Sen får man ju höra en del både om kropp och annat emellanåt från både vänner och icke vänner ibland, vilket jag tyvärr suger i mig väldigt lätt. Men jag kämpar helt enkelt på med att försöka ignorera sådant.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hämta eller sälja? Toyota Auris
Tillbaka
Upp