Kött - och mjölkkonsumtion

[Milosari]

Jag tror inte upplysning och utbildning har någon större betydelse, importen drivs av väldigt starka ekonomiska intressen och den enda möjligheten till förändring är genom direkta politiska beslut.

Jag håller inte med. Det är möjligt med förändring genom konsumentkraft också. Men visst, det går oändligt mycket långsammare. Jag tror dock att utbildade människor kan trycka på för förändring på politisk nivå också, förslag om strängare djurskydd är nog populärt bland många väljare. Precis som ord som ”miljö” och ”hållbart” är ord som alla möjliga företag vill förknippas med, så tror jag t ex att restaurang- och butikskedjor också kommer haka på trenden med enbart svenskt kött och helst närproducerat.

 

[VLMF]

Tja. En majoritet av jordens (mänskliga) befolkning är väl laktosintolerant. Folk i norra Europa är ett undantag.

I Japan har man knappt några mejeriprodukter. Lever typ längst och är friskast

 

[kryddelydd]

Är det enligt dig lika ok att ta fölet från stoet direkt?

Vad har föl och ston med komjölksproduktion att göra?

Nu är det i och för sig rätt många år sedan, men jag växte upp på en bondgård.
De första åren hade vi mjölkkor, under 1970- och 1980-talet.
Visserligen var korna inne i ladugård på vintern, det var ju den "normala" djurhållningen på den tiden. Men på sommaren var de ute dygnet runt med undantag för den stund de mjölkades. Där och då mjölkades korna två gånger dagligen. Det var ju innan det kom lösdriftshallar och mjölknings- och foderrobotar så det är ju inte modern mjölkproduktion.
Kalvarna skildes ganska fort från korna - om de föddes under inomhussäsongen - men inte var det något hysteriskt råmande. Både kor och kalvar verkade vara rätt tillfreds, faktiskt.
De kalvar som föddes utomhus gick med korna tills de såldes som ungdjur. Kalvarna behölls som regel inte, utan det var vuxna mjölkkor som hölls. Det köptes in kvigor på 2-3 år när föryngring behövdes. Och så var de aningen improduktiva under ett par års tid tills mjölkproduktionen kom igång ordentligt vilket brukade vara efter andra kalven.


I slutet av 1980-talet lades verksamheten om till köttdjur i stället, tjurar.
De fick gå på lösdrift året om, skapligt stora beteshagar och en rymlig upphalmad ligghalm. På vintern var det hösilage som serverades, fri tillgång, och så en del kraftfoder som var huvudsakligen havrebaserat.
Jag kan inte se att de köttdjuren hade något dåligt liv. Gott om utrymme, upphalmad ligghalm, fritt med mat.

Svensk nötköttsproduktion verkar i väldigt stor utsträckning vara bra för djuren, tycker jag.
Mjölkproduktionen är nog också huvudsakligen med hänsyn tagen till djurens naturliga behov och naturliga liv.

 

[kryddelydd]

Problemet med ditt uttalande, är att du använder bakvänd logik: du har bestämt "att det är dåligt att äta kött", utan att visa vad som är dåligt, hur det är dåligt, och vad som bör göras istället.
Det liknar en religiös tro, snarare än ett vetenskapligt förhållningssätt till världen.

Då väljer jag att hävda följande: "det är extremt dåligt för klimatet att köpa kläder innan de gamla var trasiga och utnötta, och samtliga plagg som köps, måste vara klimatneutralt producerade".

Ditt påstående i nedersta stycket känns väldigt sant, faktiskt. Att det är dåligt för klimatet att konsumera sådant vi inte behöver.

 

[Milosari]

Vad har föl och ston med komjölksproduktion att göra?

Nu är det i och för sig rätt många år sedan, men jag växte upp på en bondgård.
De första åren hade vi mjölkkor, under 1970- och 1980-talet.
Visserligen var korna inne i ladugård på vintern, det var ju den "normala" djurhållningen på den tiden. Men på sommaren var de ute dygnet runt med undantag för den stund de mjölkades. Där och då mjölkades korna två gånger dagligen. Det var ju innan det kom lösdriftshallar och mjölknings- och foderrobotar så det är ju inte modern mjölkproduktion.
Kalvarna skildes ganska fort från korna - om de föddes under inomhussäsongen - men inte var det något hysteriskt råmande. Både kor och kalvar verkade vara rätt tillfreds, faktiskt.
De kalvar som föddes utomhus gick med korna tills de såldes som ungdjur. Kalvarna behölls som regel inte, utan det var vuxna mjölkkor som hölls. Det köptes in kvigor på 2-3 år när föryngring behövdes. Och så var de aningen improduktiva under ett par års tid tills mjölkproduktionen kom igång ordentligt vilket brukade vara efter andra kalven.


I slutet av 1980-talet lades verksamheten om till köttdjur i stället, tjurar.
De fick gå på lösdrift året om, skapligt stora beteshagar och en rymlig upphalmad ligghalm. På vintern var det hösilage som serverades, fri tillgång, och så en del kraftfoder som var huvudsakligen havrebaserat.
Jag kan inte se att de köttdjuren hade något dåligt liv. Gott om utrymme, upphalmad ligghalm, fritt med mat.

Svensk nötköttsproduktion verkar i väldigt stor utsträckning vara bra för djuren, tycker jag.
Mjölkproduktionen är nog också huvudsakligen med hänsyn tagen till djurens naturliga behov och naturliga liv.

Jag tror man ser det man vill se. Det sades ju att smågrisar inte heller kände något när de blev kastrerade utan bedövning. Utan att de skrek för att man höll fast dem. Det har t o m argumenterats för att det skulle vara MER plågsamt att bedöva dem. Men nu är det som tur var inte längre upp till den enskilde bonden att avgöra om de lider eller ej eftersom det är förbjudet att inte använda bedövning.

 

[kryddelydd]

Det har som sagt kommit en avhandling i år på att slåtter fungerar lika bra som bete.

Det är mycket möjligt.
Men om man inte skulle nyttja produkterna - det slagna gräset.
Vem skulle då vilja ägna sig åt slåtter?

 

[sjoberga]

I Japan har man knappt några mejeriprodukter. Lever typ längst och är friskast

Nej, 31 liter per år och person jämfört med Sveriges 81 liter per år och person är inte "knappt några". Det är inte så långt från "hälften".

På Irland konsumerar man 50% mer mjölk än vi svenskar - medellivslängd Sverige/Japan/Irland skiljer sig väldigt lite.

Ser man på samlade studier så är slutsatsen att man inte kan säga att mjölk vare sig förlänger eller förkortar livet för den som kan välja i överflöd. För de som svalt var det en enorm fördel att kunna använda mjölk också.

 

[Singoalla]

Här var det visst att läsa ikapp! Kul att så många svarat!

 

[kryddelydd]

Jag tror man ser det man vill se. Det sades ju att smågrisar inte heller kände något när de blev kastrerade utan bedövning. Utan att de skrek för att man höll fast dem. Det har t o m argumenterats för att det skulle vara MER plågsamt att bedöva dem. Men nu är det som tur var inte längre upp till den enskilde bonden att avgöra om de lider eller ej eftersom det är förbjudet att inte använda bedövning.

På vilket sätt var det här ett svar på mitt inlägg?

 

[Elektron]

På vilket sätt var det här ett svar på mitt inlägg?

Men seriöst?

 

[Milosari]

På vilket sätt var det här ett svar på mitt inlägg?

Jag tror du såg vad du ville se när du säger att både kor och kalvar var tillfreds med att separeras.

 

[Petruska]

Jag läste någonstans igår en tolkning av det politiska opinionsläget (inför valet i höst), där hen som skrev tyckte sig se att skillnaderna mellan de socioekonomiska samhällsklasserna inte längre är den stora skiljelinjen för svenskars syn på samhället och politiken (vilket väl knappast var en nyhet), utan att det istället är skillnaden mellan stad och land som är den stora mest tydliga så att säga vattendelaren. Jag minns inte formuleringarna, men det var poängen.

Jag har ofta tänkt på att just Buke-trådar på de teman som diskuteras här, väldigt tydligt visar just det. Skiljelinjen mellan stad och land illustreras så tydligt här som vore den huggen i sten. Det är intressant. Och kanske lite oroande.

 

[kryddelydd]

Men seriöst?

Kan du utveckla din fråga?

 

[sjoberga]

I Japan har man knappt några mejeriprodukter. Lever typ längst och är friskast

I Zimbabwe konsumerar man nästan ingen mjölk alls. Lever typ kortast och är inte speciellt friska.

Sverige = 81 liter mjölk per år och person = 81.5 år medellivslängd
Japan = 31 liter mjölk per år och person = 83 år medellivslängd
Irland = 125 liter mjölk per år och person = 80.5 år medellivslängd
Zimbabwe = 2 liter mjölk per år och person = 51 år medellivslängd

Sambandet verkar glasklart. Ju mer mjölk till en rimlig nivå, verkar helt avgörande för en god livslängd. .

Eller vad ville du visa?

(Notera att mer seriösa studier och antaganden än mina och @VLMF s visar att mjölk gör vare sig från eller till på livslängden.)

 

[kryddelydd]

Jag tror du såg vad du ville se när du säger att både kor och kalvar var tillfreds med att separeras.

Tja.
Det går ju att ha olika åsikter i många frågor.
Så en person kan se att en ko har ångest när man separerar kalven.
En annan person kan se att det går lugnt tillväga.

Men det är alldeles riktigt: jag brukar inte förmänskliga djur. Det är inte självklart att vi människor ska nyttja planetens resurser så som vi gör, det tycker inte jag heller.
Jag ser större och fler problem än hur mjölkproduktionen i Sverige går till (som regel; det finns ju alltid både positiva och negativa undantag).

Det kan ju vara så att du ser det du vill se också, och ser ett större problem än det i verkligenheten är?

Det går också att fundera vidare.
Om vi nu alla ska börja äta rent veganskt - vilket då får ses som det enda alternativet om människor inte ska nyttja djur.
Tycker vi då att alla de djur som idag nyttjas av människor ska avlivas?
Eller ska de släppas lös, vind för våg, och vissa klarar sig medan andra inte gör det (för många av de djur vi idag nyttjar, är ju inte anpassade för den miljö där vi håller dem)?

 

[lizan]

Det är mycket möjligt.
Men om man inte skulle nyttja produkterna - det slagna gräset.
Vem skulle då vilja ägna sig åt slåtter?

Varför skulle man inte kunna nyttja det slagna gräset?

Jag har aldrig förespråkat att vi inte ska nyttja djur, eller lagt någon annan värdering i att slåtter verkar fungera lika bra som bete för den biologiska mångfalden. Vilket jag skrev första gången jag nämnde avhandlingen i tråden.

 

[pollex]

Jag läste någonstans igår en tolkning av det politiska opinionsläget (inför valet i höst), där hen som skrev tyckte sig se att skillnaderna mellan de socioekonomiska samhällsklasserna inte längre är den stora skiljelinjen för svenskars syn på samhället och politiken (vilket väl knappast var en nyhet), utan att det istället är skillnaden mellan stad och land som är den stora mest tydliga så att säga vattendelaren. Jag minns inte formuleringarna, men det var poängen.

Jag har ofta tänkt på att just Buke-trådar på de teman som diskuteras här, väldigt tydligt visar just det. Skiljelinjen mellan stad och land illustreras så tydligt här som vore den huggen i sten. Det är intressant. Och kanske lite oroande.

Jag tycker mig ha sett den analysen återkommande på sistone, med paralleller till valet av Trump, Brexit och begreppen ”anywheres” och ”somewheres”. Senast igår i DN, om att S blivit ett landsbygdsparti. Jag tror också att jag kan se den skiljelinjen du pratar om i trådarna här, men tycker egentligen att det är kontraintuitivt - hästar (i den mån det är den gemensamma nämnaren) är ju ett rätt ”lantligt” intresse (i bemärkelsen att även stadsbor som har häst tenderar att ha det utanför staden, enligt min erfarenhet) och borde kanske skapa större samsyn eller i alla fall delad förståelse i en tråd som den här. Å andra sidan har jag inte direkt koll på alla bukefalisters boende och bakgrund

 

[Petruska]

Jag tycker mig ha sett den analysen återkommande på sistone, med paralleller till valet av Trump, Brexit och begreppen ”anywheres” och ”somewheres”. Senast igår i DN, om att S blivit ett landsbygdsparti. Jag tror också att jag kan se den skiljelinjen du pratar om i trådarna här, men tycker egentligen att det är kontraintuitivt - hästar (i den mån det är den gemensamma nämnaren) är ju ett rätt ”lantligt” intresse (i bemärkelsen att även stadsbor som har häst tenderar att ha det utanför staden, enligt min erfarenhet) och borde kanske skapa större samsyn eller i alla fall delad förståelse i en tråd som den här. Å andra sidan har jag inte direkt koll på alla bukefalisters boende och bakgrund

Ja, vi som bor i städer och lägger snart sagt alla våra pengar på att köpa tjänster i den stadsnära hästnäringen, bidrar ju tappert till att hålla landsbydsföretag igång.

Många - tex HNS - vill ju framställa hästar som en sorts brygga som förenar stad och land. Om det stämmer, vågar man ju knappt ens tänka på hur en motsvarande tråd utan hästmänniskor hade sett ut.

 

[Singoalla]

Om vi nu alla ska börja äta rent veganskt - vilket då får ses som det enda alternativet om människor inte ska nyttja djur.
Tycker vi då att alla de djur som idag nyttjas av människor ska avlivas?
Eller ska de släppas lös, vind för våg, och vissa klarar sig medan andra inte gör det (för många av de djur vi idag nyttjar, är ju inte anpassade för den miljö där vi håller dem)?

Utan att ta ställning i frågan huruvida vi ska sluta nyttja djur eller inte så känns inte det som ett särskilt starkt argument för att fortsätta. "Vi ser ett kortsiktigt problem, alltså fortsätter vi för all framtid". Sedan är väl dessutom detta inte någonting som går över en natt direkt, utan i så fall en förändring hos konsumenter under lång tid där folk har gott om tid att avveckla där försäljning inte längre går så bra.

 

[AraSlei]

Det är väl självklart att korna (och kalvarna) känner sorg när de delas, det är ju ingenting som är unikt på något sätt. Jag har sett många ston och föl som känt stor sorg vid avvänjningen. Fjolårskalvarna är ofta sorgsna och förvirrade när älgkorna stöter bort dem för att föda nya kalvar. Alla som sett en fjoling bli bokstavligt talad bortsparkad av sin mamma kan nog intyga det.
Att vi människor, när vi kan påverka det, ska arbeta för att göra avvänjningen så stressfri och lugn som möjligt ser jag som en självklarhet, även om det tyvärr inte alltid är så det ser ut i verkligheten.

Vi köpte 4 kvigor i fjol, som går med kalv i år. Vi brukar inte vår jordbruksmark själva utan har den utarrenderad, och samma bonde har även köttdjur och huserar våra kor i sin lösdrift på vintertid. För närvarande går våra kor med sina kalvar utanför vårt köksfönster och till hösten ska tjurkalvarna slaktas för att hamna i frysboxen och kvigorna stallas in för betäckning till nästa sommar.

Griskött och kyckling är det mest problematiska för vår del, eftersom jag inte känner till några som säljer gårdskött. Grisköttet byts till stor del ut mot vildsvin, men framförallt bacon och påläggskinka köper vi i butik.

Vår köttkonsumtion är koncentrerad till viltkött eftersom vi jagar och har frysarna fulla av både älg, vildsvin och rådjur. Under hösten jagar vi en del fasan och and, där båda sorterna ger ett fint fågelkött.