Kött - och mjölkkonsumtion

  • Mat
  • Trådstartare Trådstartare Singoalla
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 974
  • Visningar Visningar 52 348
Såklart, det finns ju inga djur som hänger med morsan hela livet men det görs ju inte i nån omfattning att tala om.

Fatta ramaskri om man gjorde likadant med föl. Höll stoet dräktig bara för att få mjölken och tog fölet direkt. Gissar att myndigheter skulle kopplas in.
Det görs i många andra länder för att få bland annat frystorkad råmjölk och vissa substanser till mediciner.
 
Länder med helt annan syn på häst som produktionsdjur, tänker jag främst på.
Har för mig att jag läst någonstans att det även sker i USA och Kanada, dvs ingenting jag direkt förknippar generellt med hemsk syn på djur. Även om det verkar vara en lite annan syn på storskaliga djurfabriker än i sverige.
 
Jag har problem med väldigt mycket när det gäller djurproduktion, av den anledningen äter jag nästan inget kött. Egentligen är det gris- och kycklingproduktionen som stör mig mest, men av ren vana äter jag inte så mycket nöt heller. Men jag äter mjölkprodukter, krav. Ett skäl till krav är att kalvarna ska gå tillsammans och matvalet till korna, annars hade jag gärna velat kunna välja produkter från lösgående kor.

Jag äter enbart ägg från min mammas frigående höns, av etiska skäl, men köpeägg smakar dessutom illa. Fisk är också problematiskt... Däremot hade jag gärna ätit mer häst, men det finns ju aldrig.

Det finns en hel del forskning på djurs rädslor vid slakt etc, det är att förminska djuren att säga att de inte lider av slakten. Tyvärr. Det finns ju också massor av forskning på berikning till grisar och deras intelligens, ändå lever många grisar supertrist. Det är delar av mina argument.
 
Svarar alla. Jag är med så långt som att betesmarkerna håller landskapen öppna, men finns det inget annat smidigt sätt att hålla landskapen öppna utan betesdjur? Säger inte att man inte vill ha betesdjur, men om det nu är ett starkt argument så är det ju intressant att veta om alternativen. Hade skog varit enda rimliga alternativet till betesmark?
Det hjälper inte att slå gräset/örterna, om det ens går, för enbuskar och stenar.

Många växter i naturbetesmarkerna är beroende av att bli trampade på av hårda klövar eller hovar, eller bredvid så att det uppstår en pytteliten plätt med öppen mark där frön kan gro, att bli bitna på, tuggade på eller avknipsade av tändervid för växten rätt tidpunkt, och ibland att frön passerar en mage.

Det ovan kan bara inte simuleras med maskiner.

Insekterna och andra smådjur som finns i betesmarkerna behöver också samspelet med de betande djuren för att hitta skydd och kunna föröka sig. Gödseln som sprids av de betande djuren är jätteviktig för insektslivet.

Bara det att djuren inte betar rakt av, utan betar och trampar på rätt ställen vid rätt tidpunkter, är så väldigt viktigt.
 
Har för mig att jag läst någonstans att det även sker i USA och Kanada, dvs ingenting jag direkt förknippar generellt med hemsk syn på djur. Även om det verkar vara en lite annan syn på storskaliga djurfabriker än i sverige.

Jag menar inte hemsk syn. Jag menar rimlig syn, så som man ser på häst som livsmedel på Island till exempel. Som den mest naturliga vägen att göra med hästar som man inte vill ha kvar.
 
Får inte många slaktdjur veganskt protein - och det i större mängder än vad en människa skulle kräva för att bli mätt? Samma med vatten, att det går åt enorma mängder vatten att producera kött mot att t.ex. bevattna grödor som vi äter direkt utan att det går via djur? Det är var jag läst här och där.
För att ta det där med vattnet är en rätt intressant myt, och väldigt falsk. En typisk variant av hur man inom vissa delar av djurrättsrörelsen ägnar sig åt "cherry picking", alltså väljer fakta på ett sätt som stödjer den egna tesen, och så hoppas man ingen ska granska påståendet.

Till att börja med, så när man påstår att det går åt enorma mängder vatten, så räknar man in allt vatten som någonsin skulle kunna räknas in. Vatten, som i betydelsen regnet som faller på åkrar där det odlas vall eller andra grödor som eventuellt djuren ska äta. Sedan börjar man räkna hur mycket vatten som går åt för att sköta nötdjur på s.k. "feed-lots" (en form av vidrig intensivuppfödning av köttdjur i hårdgjorda fållor), alltså den absoluta motsatsen till betande djur. Sedan så tar man också upp allt vatten som går åt för skötsel av lokaler, på slakteriet, och mycket mer, och får fram horribla mängder vatten.

För att övergå till proteinet: en hel del av det protein som används till nötdjur är helt oanvändbart till människoföda, om man inte använder något slags intressanta industriella processer.

Proteinet i gräs och andra örter, proteinet i majsensilage, för att ta några exempel är oanvändbart som människoföda.

Köttdjur föds huvudsakligen upp på gräs och andra grödor från gården. Mjölkande djur behöver något mer krut i fodret, men andelen importerat högvärdigt protein minskar för varje år. Som inhemska proteinkällor används bl.a. åkerböna, raps, ärt förutom våra vanliga sädesslag. Det som "blir djurfoder" är den sämre kvaliteten, alltså de ärtorna som inte duger till att bli "kokärtor", de blir "foderärtor.
 
Ja, det var ju det jag skrev. Och att det är skillnad på biologin i marker som används till foderproduktion och till betesmark, och att den sistnämnda utgör en väldigt liten proportion av de "öppna landskapen".
Det finns enorma arealer jordbruksmark i Sverige, där människomat inte kan produceras på ett rimligt sätt.

Inom många områden, så kan endast marginella mängder t.ex. potatis eller spannmål växa och mogna, medan "gräs" som kan ätas av gräsätare som kor eller får kan både odlas och skördas.

Det här gäller såpass långt söderut som t.ex. småländska höglandet, som stora delar av det som brukar kallas mellan Sveriges skogsbygder och norrut.

Jag bor själv i Norra östergötland, och här går det inte att annat än fläckvis, odla spannmål t.ex. med tillräcklig kvalitet och mängd, för att det ska kunna säljas som människoföda, så här föds det upp djur, och odlas gräs till största delen. Bara 5-6 mil bort, ligger "Östgötaslätten", som är en Sveriges verkliga "kornbodar", där de flesta grödor går att odla med både god avkastning i volym, och i kvalitet.
 
Sant, men ser du ingen fara med att bara godta människans uselhet liksom? Som princip brukar det ju vara bra att acceptera sina brister för att sen ta itu med dem, men när det kommer till miljöförstöring och köttkonsumtion brukar folks insikter stanna vid "ja jag VET att det är dåligt att äta kött, men ingen kan göra allt!" Analysen är ju helt värdelös om vi inte gör nåt konstruktivt av den.
Alltså jag fattar att det är lika värdelöst att intala sig att det finns grader i helvetet när det handlar om klimatkris och att döda djur, om det nu är något som stör en, men hur är det tänkt att vi ska gå vidare med den vetskapen förutom fullständig avhållsamhet?
Problemet med ditt uttalande, är att du använder bakvänd logik: du har bestämt "att det är dåligt att äta kött", utan att visa vad som är dåligt, hur det är dåligt, och vad som bör göras istället.
Det liknar en religiös tro, snarare än ett vetenskapligt förhållningssätt till världen.

Då väljer jag att hävda följande: "det är extremt dåligt för klimatet att köpa kläder innan de gamla var trasiga och utnötta, och samtliga plagg som köps, måste vara klimatneutralt producerade".
 
Det hjälper inte att slå gräset/örterna, om det ens går, för enbuskar och stenar.

Många växter i naturbetesmarkerna är beroende av att bli trampade på av hårda klövar eller hovar, eller bredvid så att det uppstår en pytteliten plätt med öppen mark där frön kan gro, att bli bitna på, tuggade på eller avknipsade av tändervid för växten rätt tidpunkt, och ibland att frön passerar en mage.

Det ovan kan bara inte simuleras med maskiner.

Insekterna och andra smådjur som finns i betesmarkerna behöver också samspelet med de betande djuren för att hitta skydd och kunna föröka sig. Gödseln som sprids av de betande djuren är jätteviktig för insektslivet.

Bara det att djuren inte betar rakt av, utan betar och trampar på rätt ställen vid rätt tidpunkter, är så väldigt viktigt.

Det har som sagt kommit en avhandling i år på att slåtter fungerar lika bra som bete.
 
Tja. En majoritet av jordens (mänskliga) befolkning är väl laktosintolerant. Folk i norra Europa är ett undantag.
Inte sant, en myt.

De mutationer, som gör att man tål laktos som vuxen, finns på många håll i världen. Men det finns fler än en mutation, som dock ger samma effekt, man tål laktos som vuxen.

Den finns i Asien, den indiska subkontinenten är ett viktigt exempel, i stora delar av östra Afrika, samt delar av Mellan Östern. Alltså inom alla områden där djurhållning/herdekultur varit vanligt.
 
Svar ja. Och det är ett problem att vi importerar det, Men det är inget absolut behov. Det finns flera proteingrödor för djur som funkar bra att odla i Sverige. Dessutom är behovet litet i en mer ”naturlig” produktion.

Ett annat fel gör inte det första mindre viktigt.

Kan man inte odla proteingrödor här istället och äta det direkt, istället för att låta det passera en ko?
 
Nja, det är många andra regioner som har signifikanta delar av befolkningen laktostoleranta. Forskningen tror att det varit enorma evolutionära fördelar att tåla laktos, att ha tillgång till en superföda i svåra tider. I dagens överflöd mindre viktigt, men är fortfarande utmärkt livsmedel för dem som tål.

Havredryck som är D-vitaminberikad är ett bättre alternativ ur klimat- och djurvälfärdsynpunkt, samt tolereras av i princip alla.
 
För att ta det där med vattnet är en rätt intressant myt, och väldigt falsk. En typisk variant av hur man inom vissa delar av djurrättsrörelsen ägnar sig åt "cherry picking", alltså väljer fakta på ett sätt som stödjer den egna tesen, och så hoppas man ingen ska granska påståendet.

Till att börja med, så när man påstår att det går åt enorma mängder vatten, så räknar man in allt vatten som någonsin skulle kunna räknas in. Vatten, som i betydelsen regnet som faller på åkrar där det odlas vall eller andra grödor som eventuellt djuren ska äta. Sedan börjar man räkna hur mycket vatten som går åt för att sköta nötdjur på s.k. "feed-lots" (en form av vidrig intensivuppfödning av köttdjur i hårdgjorda fållor), alltså den absoluta motsatsen till betande djur. Sedan så tar man också upp allt vatten som går åt för skötsel av lokaler, på slakteriet, och mycket mer, och får fram horribla mängder vatten.

För att övergå till proteinet: en hel del av det protein som används till nötdjur är helt oanvändbart till människoföda, om man inte använder något slags intressanta industriella processer.

Proteinet i gräs och andra örter, proteinet i majsensilage, för att ta några exempel är oanvändbart som människoföda.

Köttdjur föds huvudsakligen upp på gräs och andra grödor från gården. Mjölkande djur behöver något mer krut i fodret, men andelen importerat högvärdigt protein minskar för varje år. Som inhemska proteinkällor används bl.a. åkerböna, raps, ärt förutom våra vanliga sädesslag. Det som "blir djurfoder" är den sämre kvaliteten, alltså de ärtorna som inte duger till att bli "kokärtor", de blir "foderärtor.

Det jag läst om kom från en professor på Chalmers, under svenska förhållanden.

Intressant det sista, men bönor, ärtor och sädeslag skulle väl vara bättre om det hamnade i våra magar direkt? Eller är allt djuren får spill, som ärtorna? Hur många av de som har köttdjur är självförsörjande med föda från gården undrar jag.
 
Inte sant, en myt.

De mutationer, som gör att man tål laktos som vuxen, finns på många håll i världen. Men det finns fler än en mutation, som dock ger samma effekt, man tål laktos som vuxen.

Den finns i Asien, den indiska subkontinenten är ett viktigt exempel, i stora delar av östra Afrika, samt delar av Mellan Östern. Alltså inom alla områden där djurhållning/herdekultur varit vanligt.
I kulturer där barn dricker mjölk men inte vuxna, utvecklar många laktosintolerans med åren.
 
Även jag (min häst egentligen) har bott mitt ibland hagar med en besättning mjölkkor. Det var verkligen fruktansvärt dygnet runt i flera dagar när bonden tagit kalvarna. Hjälp vad korna ropade förtvivlat efter dem, och var jättestressade. Jag klarade knappt att vara i stallet den perioden.
Nu blev jag lite fundersam. Skrek korna året runt? För mjölkkor kalvar inte samma dag och kalvarna tas därför inte ifrån samtidigt. Dagens mjölkkor kalvar året runt.
 
Jag tycker också det är trist med kalvarna. Inte för att kalvarna och korna mår bra för det gör dom. Men det vore trevligt att veta att dom kunde leva i åldersblandad flock och utöva sina naturliga beteenden. Jag jämför det med hästarna som står ensamma i små hagar. Dom mår helt ok men det är ju inte ett ultimat hästliv. Korna lever åtminstone i flock och kan interagera med varandra.
Men ska människor använda djur så är det så det blir. För föda eller rekreation, utövande av sport eller för att få närhet.
Fastbundna eller i inhägnad begränsade i rörelse och foderintag - inget naturligt i det. Innekatter, hundar i koppel. Har man egna höns skjuter man räven för att få sina ägg och skydda sina djur som man vill ha frigående för att det är naturligt.
 
Problemet med ditt uttalande, är att du använder bakvänd logik: du har bestämt "att det är dåligt att äta kött", utan att visa vad som är dåligt, hur det är dåligt, och vad som bör göras istället.
Det liknar en religiös tro, snarare än ett vetenskapligt förhållningssätt till världen.

Då väljer jag att hävda följande: "det är extremt dåligt för klimatet att köpa kläder innan de gamla var trasiga och utnötta, och samtliga plagg som köps, måste vara klimatneutralt producerade".
Varken mitt eller ditt uttalande behöver redovisas, generellt är de båda välkända sanningar liksom. Jag diskuterar gärna vad, hur och alternativ, men inte om du tänker låtsas att du är helt främmande inför ATT köttkonsumtion suger.
 

Liknande trådar

  • Artikel Artikel
Dagbok Jag behöver hitta idéer på billig mat! Problemet är att när jag googlar efter tips på billig mat så får jag bara fram en massa saker som... 2
Svar
24
· Visningar
2 757
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp