Kött - och mjölkkonsumtion

  • Mat
  • Trådstartare Trådstartare Singoalla
  • Startdatum Startdatum
  • Svar Svar 974
  • Visningar Visningar 52 348
Mark som inte används blir skog. Kort och koncist.

Behövs inte foderspannmål eller vallfoder (hö) så brukas inte marken. Det blir skog.
Enhel del marker här i Mellansverige där jag bor går itne ens att bruka rationellt med traktor och redskap men funkar strålande bra som beteshagar. Öppna landskap ÄR brukade åkrar och ängar.

Aningen OT men...
En bekant fick arrendera mark av sin kommun. Det var ett igenväxt gammalt bete. De fällde träd, röjde och efter ett antal år vär det fin grön betesäng. Deras hästar betade där om somrarna.
En sommarkgranne besvärades av hästarna där som förde med sig flugor. Och dessutom inte riktigt gjorde den fina utsikten bättre.
Så kommunen sa upp arrendet. Nu är det tät slyskog där igen.
Det stämmer .Brukas inte marken så kommer det sly efter 2-3 år .Det märktes väl på fäboden där vi hade våra kor och när mina morföräldrar gick bort så hade jag djuren hemma istället och efter 5 år kunde man inte se över vallen för sly som tidigare varit en helt öppen yta och inte en buske
 
Inte sant, en myt.

De mutationer, som gör att man tål laktos som vuxen, finns på många håll i världen. Men det finns fler än en mutation, som dock ger samma effekt, man tål laktos som vuxen.

Den finns i Asien, den indiska subkontinenten är ett viktigt exempel, i stora delar av östra Afrika, samt delar av Mellan Östern. Alltså inom alla områden där djurhållning/herdekultur varit vanligt.
Min fru dricker mjölk som en kalv och hon kommer från Asien och det verkar inte ge några biverkningar på henne lika hennes syster åxo
 
Nej, det är inte så enkelt.

Grödor som ger högvärdigt protein och som ätas av människor, kan bara i liten utsträckning odlas i Sverige.
Det krävs ett bra klimat, som bara finns fläckvis.

Det odlas bönor (bruna bönor och sedan några år tillbaka även andra sorter som t.ex. svarta bönor, och kidneybönor) på Öland, och på vissa fläckar av Västgötaslätten, samt i liten utsträckning i Skåne. Om man odlar bönor på Gotland vet jag faktiskt inte. På Gotland har man lyckats odla Durumvete, så där kanske man experimenterar med annat än bönor.

I resten av Sverige så funkar det inte, de hinner helt enkelt inte växa färdigt och mogna, eller så är det fel sorts jordar.
På de fläckar där det går att odla bönor, så går det knappast att odla tillräckliga mängder för att förse alla Sveriges innevånare med protein.

Gula ärtor kan odlas i stora delar av Sverige, huvudsakligen söder om Dalälven. Och dessa går också att äta direkt.

Som jag skrivit tidigare:
som ett exempel på otillgängligt proteinfoder (förutom allt gräs och all klöver då), den majs som odlas för att bli proteinfoder till kor, skördas hel och blir ensilage i de allra flesta fall, det blir alltså inte majskolvar som tröskas. Ett annat exempel är åkerböna, som i princip kan odlas där det går att odla gula ärtor, som är en mycket nära släkting till "bondböna". Den kan i dagsläget inte ätas som den är av människor p.g.a. innehållet av tanniner. För åkerbönan pågår både växtförädling för att ändra på tannininnehållet, samt försök att processa bönan, så att man tar bort tanninerna ur den mogna bönan, så att den ska kunna ätas av människor.
Det stämmer med tanke på att när vi sår spannmål här så blir det så dåligt att det inte ens är värt pengarna och jobbet utan bättre att köpa mjöl och kross till djuren .Det enda spannmål man sår här är det som blandas i grönfoder efter en vårsådd på vall och det är havre .Så om man ska odla människoföda får det bli potatis
 
Vad har föl och ston med komjölksproduktion att göra?

Nu är det i och för sig rätt många år sedan, men jag växte upp på en bondgård.
De första åren hade vi mjölkkor, under 1970- och 1980-talet.
Visserligen var korna inne i ladugård på vintern, det var ju den "normala" djurhållningen på den tiden. Men på sommaren var de ute dygnet runt med undantag för den stund de mjölkades. Där och då mjölkades korna två gånger dagligen. Det var ju innan det kom lösdriftshallar och mjölknings- och foderrobotar så det är ju inte modern mjölkproduktion.
Kalvarna skildes ganska fort från korna - om de föddes under inomhussäsongen - men inte var det något hysteriskt råmande. Både kor och kalvar verkade vara rätt tillfreds, faktiskt.
De kalvar som föddes utomhus gick med korna tills de såldes som ungdjur. Kalvarna behölls som regel inte, utan det var vuxna mjölkkor som hölls. Det köptes in kvigor på 2-3 år när föryngring behövdes. Och så var de aningen improduktiva under ett par års tid tills mjölkproduktionen kom igång ordentligt vilket brukade vara efter andra kalven.


I slutet av 1980-talet lades verksamheten om till köttdjur i stället, tjurar.
De fick gå på lösdrift året om, skapligt stora beteshagar och en rymlig upphalmad ligghalm. På vintern var det hösilage som serverades, fri tillgång, och så en del kraftfoder som var huvudsakligen havrebaserat.
Jag kan inte se att de köttdjuren hade något dåligt liv. Gott om utrymme, upphalmad ligghalm, fritt med mat.

Svensk nötköttsproduktion verkar i väldigt stor utsträckning vara bra för djuren, tycker jag.
Mjölkproduktionen är nog också huvudsakligen med hänsyn tagen till djurens naturliga behov och naturliga liv.
När det kalvades i ladugården så lät jag kon slicka rent kalven och jag torkade den torr med halm sedan lyfte jag in den i kalvboxen och korna sa inte mycket om det och all mjölk dom första dagarna gick till kalven och en liten del till mig som det blev kalvost av .Så länge som mjölken var rå så fick kalven den och fick även mjölk bra länge men han dricker inte så mycket som hon mjölkar .Så var det förr i tiden nu finns inte en mjölkgård här i kommunen utan alla har dom på lösdrift och har dom som köttdjur
 
Jag har källor i tidigare inlägg men jag ska förklara igen:
Politik är att utesluta animalier, det är inte ett optikmalt sätt att utforma en varierad meny på. Det är politik och inte för att nå bästa variation på matsedeln, för att barnen ska kunna få den näring de behöver. Du får gärna fråga på närmaste skola när det äts mest och minst av skolmaten. Här är det entydigt i alla fall vilka rätter som är populärast.

Kött är självklart inte viktigt i varenda måltid (inte ens bra i samma studie som säger att veganer löper störst risk att dö innan 90), men att kunna välja det är viktigt för många barn, som dessutom kanske äter enda riktiga målet i skolan.

Vuxna äter för 54 kronor i skolorna häromkring, dvs vuxna anhöriga som besöker barnen.

Studien (stor studie av kostval vs risk att dö innan 90 års ålder) finns kommenterad på https://traningslara.se/lever-veganer-och-vegetarianer-langre-an-allatare/

Den kommer fram till följande:
mortalitet.vegan_.png


"Sämst" är alltså att vara vegan. Näst sämst är vegetarian eller att äta kött alla dagar i veckan. Allra bäst är att äta kött, men högst 5 dagar i veckan. Samtidigt ska påpekas att väldigt lite av resultaten är statistiskt signifikanta. Kostvalet ger därför inte någon stor hälsopåverkan alls - om livslängd är ett bra mått. Hälsa är alltså inte ett motiv att tvinga på någon ett kostval, och om det skulle vara det, skulle man tvinga på folk att äta kött ca 4-5 dagar/vecka och absolut inte vara veganer. Men det är givetvis fånigt att inte vara fri att välja sin kost.
Charkprodukter är cancerframkallande och rött kött är troligen cancerframkallande. Känns ju kanonbra att bjuda ungarna på:up:

https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2015/10/26/kott-listas-som-cancerframkallande/
 
Charkprodukter är cancerframkallande och rött kött är troligen cancerframkallande. Känns ju kanonbra att bjuda ungarna på:up:

https://www.dagensmedicin.se/artiklar/2015/10/26/kott-listas-som-cancerframkallande/

Liksom all annan mat i olika grad. Känns ju kanonbra att styra in ungarna i ett kostval som ger en ökad dödlighet innan 90 års ålder.

Uppenbart är det inte alls några problem att äta rött kött upp till 5 gånger i veckan, som ger allra bästa utfallet i chans att leva till 90-årsdagen. Till och med att äta rött kött alla dagar i veckan ser ut att vara bättre kostval än veganism, även om det är två extremer. Även om slutsatsen av studien är att det spelar väldigt liten roll vilket av kostvalen vi gör för utfallet i livslängd.

Vi kan alltså låta individer bestämma själv och inte in och peta i deras kostval!
 
Senast ändrad:
Fast det spelar ingen roll hur grafen ser ut eftersom skillnaden inte är statistiskt signifikant. Utan signifikans så finns inte någon skillnad. Basic.


Vad spelar ”normeringen” för roll i det här sammanhanget? Du har påstått att man har högre risk att dö tidigt som vegetarian eller vegan och du har refererat till en studie som faktiskt kommer fram till att skillnaden inte finns.

Studien är förövrigt designad tidigt 80-tal..

Nej, ursprunget till mitt påstående är att det inte finns positiva hälsoeffekter med att tvinga på skolbarn ett vegetariskt kostval i skolans luncher. Det var ett (helt ihåligt) argument från @VLMF för att sortera bort animalier innan man ens börjat tänka ut vilka rätter som ska finnas tillhanda.

Sedan betyder statistisk signifikans enbart något om man kan dra säkra slutsatser eller inte. De starka tendenserna i ett resultat pekar i alla fall - i väldigt hög grad - åt det håll som är rätt om det är något alls. Det är bara att slutsatsen inte är särskilt säker, och skulle kunna, med annat urval, inte alls finnas.
 
Liksom all annan mat i olika grad. Känns ju kanonbra att styra in ungarna i ett kostval som ger en ökad dödlighet innan 90 års ålder.

Uppenbart är det inte alls några problem att äta rött kött upp till 5 gånger i veckan, som ger allra bästa utfallet i chans att leva till 90-årsdagen. Till och med att äta rött kött alla dagar i veckan ser ut att vara bättre kostval än veganism, även om det är två extremer. Även om slutsatsen av studien är att det spelar väldigt liten roll vilket av kostvalen vi gör för utfallet i livslängd.

Vi kan alltså låta individer bestämma själv och inte in och peta i deras kostval!
Men nu får du bestämma dig. Antingen får de bra och balanserad kost hemma dvs också veg. Och då är det inte hela världen om de inte äter jättebra. Eller så behövs skolmaten, och då är det ju olämpligt att servera kött mer än 3 dagar/vecka.

Dessutom, jag saknar info från WHO om att veg kost ska orsaka cancer.
 
Men nu får du bestämma dig. Antingen får de bra och balanserad kost hemma dvs också veg. Och då är det inte hela världen om de inte äter jättebra. Eller så behövs skolmaten, och då är det ju olämpligt att servera kött mer än 3 dagar/vecka.

Dessutom, jag saknar info från WHO om att veg kost ska orsaka cancer.

Nej, det är ju lämpligt att servera en så varierad meny som möjligt, varje dag, så att barnen äter rimligt varje dag. Helt oavsett om det är animalier i maten eller inte.

Det är så lustigt också att betrakta kött som något som alltid måste vara huvuddelen av en rätt. Att addera bara lite råvara sprunget ur animalisk produktion kan göra allt för en rätt. Trots att rätten är 95% vegetarisk i övrigt. (Som i en pastasås, där man adderar lite lax).

Det finns inga belägg för att köttätare utvecklar mer cancer än de som avstår kött. Tendensen är att veganer löper störst risk och pescatarianer lägst risk (och det sistnämnda är statistiskt säkerställt). Köttätarna in between.
dodsorsaker.veganer.png


Så återigen; det jag vänder mig emot är att innan man ens börjat planera rätterna bestämt vilket kostval som ska gälla för rätterna (av politiska skäl) istället för att med maximal frihet designa vettiga alternativ för barnens skull, så att de äter och klarar skoldagen.
 
Nej, det är ju lämpligt att servera en så varierad meny som möjligt, varje dag, så att barnen äter rimligt varje dag. Helt oavsett om det är animalier i maten eller inte.

Det är så lustigt också att betrakta kött som något som alltid måste vara huvuddelen av en rätt. Att addera bara lite råvara sprunget ur animalisk produktion kan göra allt för en rätt. Trots att rätten är 95% vegetarisk i övrigt. (Som i en pastasås, där man adderar lite lax).

Det finns inga belägg för att köttätare utvecklar mer cancer än de som avstår kött. Tendensen är att veganer löper störst risk och pescatarianer lägst risk (och det sistnämnda är statistiskt säkerställt). Köttätarna in between.
dodsorsaker.veganer.png


Så återigen; det jag vänder mig emot är att innan man ens börjat planera rätterna bestämt vilket kostval som ska gälla för rätterna (av politiska skäl) istället för att med maximal frihet designa vettiga alternativ för barnens skull, så att de äter och klarar skoldagen.
Jag roade mig lite med att Googla på källor som visar andra slutsatser än den du delar ovan, och så svårt är det inte att hitta tillförlitliga källor som pekar i rakt motsatt riktning.

https://publichealth.llu.edu/advent...ngs/findings-ahs-2/lifestyle-diet-and-disease
https://www.svd.se/vegetarianer-lever-langre
https://www.independent.co.uk/life-...-expectancy-eggs-dairy-research-a7168036.html

Osv osv osv.

En aspekt, märk väl, är inte enbart maten i sig utan att en vegetarisk diet oftast medför lägre kroppsvikt vilket är en positiv effekt. Förmodligen är man också som vegan/vegetarian (i vart fall idag, då vi är tämligen upplysta) mer medveten om näringslära och ser därför till att få i sig tillräckligt med näringsämnen. Jag, t.ex. är extremt noga med att min dotter (som är nästan-vegan) får i sig tillräckligt med B12, B6, Omegaoljorna osv osv i sin diet.

Själv är jag inte strikt vegetarian, tyvärr - jag äter ägg ibland och surströmming med några års mellanrum.....!
 
Det finns inga belägg för att köttätare utvecklar mer cancer än de som avstår kött. Tendensen är att veganer löper störst risk och pescatarianer lägst risk (och det sistnämnda är statistiskt säkerställt). Köttätarna in between.
dodsorsaker.veganer.png


Så återigen; det jag vänder mig emot är att innan man ens börjat planera rätterna bestämt vilket kostval som ska gälla för rätterna (av politiska skäl) istället för att med maximal frihet designa vettiga alternativ för barnens skull, så att de äter och klarar skoldagen.

Hur är den informationen framtagen? Är det korrigerat för exempelvis rökning och motion?
 
Men det ÄR ju sämre variation med två sortera gräddig sås med pasta. Det finns en miljon olika råvaror att välja på, man måste göra ett urval någonstans. Alla maträtter kan inte innehålla allt.
Var läser ni GRÄDDIG? Krämig står det ju. För mig är det inte synonymt med mjölkproduktsbaserad sås. Jag tänkte aubergine, hummus eller så. Men jag har ingen aning.
 
Det stämmer .Brukas inte marken så kommer det sly efter 2-3 år .Det märktes väl på fäboden där vi hade våra kor och när mina morföräldrar gick bort så hade jag djuren hemma istället och efter 5 år kunde man inte se över vallen för sly som tidigare varit en helt öppen yta och inte en buske
På -50talet byggde pappa en sommarstuga på en raning som användes som slåtter eller bete , en liten ö i Vindelälven jättevackert. På några år såg man hur slyet tog över och på 40 år var det ogenomträngligt och vi såg bara ca 20 meter rakt ner mot älven och vyn längs med älven kunde man glömma. Friköpt tomt så att röja på nån annans mark gjorde man inte, fast jag tror ägaren på den marken hade varit nöjd. PÅ ett flygfoto ser man bara björkskog och två hustak och ett liten gräsmatta.
 

Liknande trådar

  • Artikel Artikel
Dagbok Jag behöver hitta idéer på billig mat! Problemet är att när jag googlar efter tips på billig mat så får jag bara fram en massa saker som... 2
Svar
24
· Visningar
2 757
Senast: cassiopeja
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp