Ibland kan man behöva börja med att fundera över vad man själv vill och mäktar med när man har en närstående som pockar på ens uppmärksamhet. I ditt fall TS låter det lite som att din insats inte uppfattas av dina närstående.
Det gör att du kan fylla på burken med vad du gör hur mycket som helst, men den kommer aldrig bli full - för det är hål i botten. Då behöver man själv bestämma vad man kan göra och vad man vill göra. För många hjälper det att bestämma sig för en specifik tid, och då hålla sig till den. Varje gång det kommer ett önskemål om hjälp så blir svaret att det får bli på torsdag (eller när man nu planerar att åka dit). Alla andra dagar ska man inte åka dit. Behövs hjälp andra dagar finns annan hjälp att få.
Du har i första hand ansvar för ditt mående och dina barn. Inte dina föräldrar - där finns samhällets resurser. Sen att de säger nej till det får stå för dem själva och inte för dig.
Det gör att du kan fylla på burken med vad du gör hur mycket som helst, men den kommer aldrig bli full - för det är hål i botten. Då behöver man själv bestämma vad man kan göra och vad man vill göra. För många hjälper det att bestämma sig för en specifik tid, och då hålla sig till den. Varje gång det kommer ett önskemål om hjälp så blir svaret att det får bli på torsdag (eller när man nu planerar att åka dit). Alla andra dagar ska man inte åka dit. Behövs hjälp andra dagar finns annan hjälp att få.
Du har i första hand ansvar för ditt mående och dina barn. Inte dina föräldrar - där finns samhällets resurser. Sen att de säger nej till det får stå för dem själva och inte för dig.