Kvinnosyn [VAR: Dejting - en ny tråd]

[mandalaki]

Men man drar sig för att umgås med andra kvinnor. Man vill hellre vara en av grabbarna, de gånger jag istället valt att tex luncha med kvinnliga kollegor så får man efteråt mängder med halvt hånfulla kommentarer.

Menar du det? Det är ju snudd på tragiskt. Vad är de rädda för?

Jag är så vansinnigt förbannat utled på att kön ALLTID ska påpekas. Sitter vi två tjejer och fem killar i fikarummet på jobbet är det ingen som verkar reagera men är vi fyra tjejer och tre killar så är det alltid NÅGON, kvinna eller man, som bara måste säga OJDÅ, HÄR VAR DET MÅNGA TJEJER! (trots att mitt yrke är helt könsmixat).

I ett privat sammanhang nyligen bänkade vi oss till maten på altanen och det råkade bli så att de tre på ena sidan bordet var kvinnor och de tre på andra sidan män och pojke. JAHA, EN TJEJSIDA OCH EN KILLSIDA. Vilket är ett kopiöst onödigt påpekande med tanke på att pojken i sällskapet var fyra år och borde få slippa den där förbaskade kategoriseringen bara ett litet tag till. Än mer ställde det till det när jag bytte plats med en av männen för att slippa sol i ansiktet, jag hade huvudvärk. MEN SKA DU SITTA PÅ TJEJSIDAN (till mannen. Ingen kommenterade däremot att jag satt på killsidan).

Nu drabbades jag plötsligt av patriarkal depression igen

 

[honung]

patriarkal depression

TACK! Jag har saknat det ordet!

 

[mandalaki]

TACK! Jag har saknat det ordet!

 

[BernT]

@mandalaki

Det är tragiskt! Det är först nu efter nästan två år på arbetsplatsen som jag själv börjat reflektera över det. Hänger man med grabbarna och deltar i jargongen så är man en av dom, ingen mesig brud liksom och klart en vill vara som en i mängden.

Tex lunchade jag med en kvinnlig kollega ist för det vanliga gänget, fick därefter kommentarer som "jaha är ni bff nu eller" (med tillgjord töntig röst). Sen fick jag aldrig följa med det vanliga lunch-gänget igen. Det skiter jag visserligen i, men inte så kul om man hade varit känsligare eller så.

Jag har några veckor kvar sen byter jag tjänstgöringsort. Jag längtar SÅHÄÄÄÄÄÄÄR mkt!

 

[prallan]

@mandalaki

Det är tragiskt! Det är först nu efter nästan två år på arbetsplatsen som jag själv börjat reflektera över det. Hänger man med grabbarna och deltar i jargongen så är man en av dom, ingen mesig brud liksom och klart en vill vara som en i mängden.

Tex lunchade jag med en kvinnlig kollega ist för det vanliga gänget, fick därefter kommentarer som "jaha är ni bff nu eller" (med tillgjord töntig röst). Sen fick jag aldrig följa med det vanliga lunch-gänget igen. Det skiter jag visserligen i, men inte så kul om man hade varit känsligare eller så.

Jag har några veckor kvar sen byter jag tjänstgöringsort. Jag längtar SÅHÄÄÄÄÄÄÄR mkt!

 

[mandalaki]

@mandalaki

Det är tragiskt! Det är först nu efter nästan två år på arbetsplatsen som jag själv börjat reflektera över det. Hänger man med grabbarna och deltar i jargongen så är man en av dom, ingen mesig brud liksom och klart en vill vara som en i mängden.

Tex lunchade jag med en kvinnlig kollega ist för det vanliga gänget, fick därefter kommentarer som "jaha är ni bff nu eller" (med tillgjord töntig röst). Sen fick jag aldrig följa med det vanliga lunch-gänget igen. Det skiter jag visserligen i, men inte så kul om man hade varit känsligare eller så.

Lysande illustration till hur det fungerar när man är en av grabbarna. Man får bara vara med så länge man gör som de vill.

 

[mandalaki]

TACK! Jag har saknat det ordet!

PD är ett tillstånd som bara botas med a) samhällsomdaning eller b) okunnighetens behagliga skygglappar.

 

[Sleepy]

"Boys are Stupid..." T-shirts

Aha. Ja, provokativa T-shirts har ju alltid gått att sälja. Den där var ju dock sämre än värst.

 

[Sleepy]

man drar sig för att umgås med andra kvinnor. Man vill hellre vara en av grabbarna

För att få acceptans. Oacceptabelt.

 

[BernT]

Lysande illustration till hur det fungerar när man är en av grabbarna. Man får bara vara med så länge man gör som de vill.

Precis, sen behandlas man annorlunda som kvinna ändå, tex har kollegor ett onormalt stort intresse för mitt privatliv. Hyfsat exempel på det är när någon fick nys om att jag dejtade en som jobbar på samma ställe men heeeeelt annan avdelning eller vad man ska säga och de gick all in för att ta reda på vem det var. Det skvallrades, ringdes runt och snokades. Rätt obehagligt.

När de sedan lyckats ta reda på vem han var så trycktes det triumferande upp i ansiktet på mig att de minsann hade koll. Sen gjorde vissa allt för att förstöra, vilket de också lyckades med.

Det störda är att det är först nu så här ganska långt i efterhand som jag börjat reflektera över att det här inte är normalt beteende.

 

[BernT]

För att få acceptans. Oacceptabelt.

Precis så är det. Vi är tex två tjejer som jobbar på "avdelningen" och kanske 150 män. Vi två umgås aldrig, pratar aldrig etc. För det skulle ses som konstigt. När jag jobbade på annat ställe (samma bransch) så var vi också två tjejer och vi klickade bra och hängde jämt! Det fick vi kritik för av kollegor och chefer, trots att vi jobbade riktigt bra ihop och kompletterade varann. Så kritiken var obefogad och kändes bara som att vi fick den för att vi var kvinnor.

Hade vi varit män hade vi setts som ett dream team.

 

[mandalaki]

Precis, sen behandlas man annorlunda som kvinna ändå, tex har kollegor ett onormalt stort intresse för mitt privatliv. Hyfsat exempel på det är när någon fick nys om att jag dejtade en som jobbar på samma ställe men heeeeelt annan avdelning eller vad man ska säga och de gick all in för att ta reda på vem det var. Det skvallrades, ringdes runt och snokades. Rätt obehagligt.

När de sedan lyckats ta reda på vem han var så trycktes det triumferande upp i ansiktet på mig att de minsann hade koll. Sen gjorde vissa allt för att förstöra, vilket de också lyckades med.

Det störda är att det är först nu så här ganska långt i efterhand som jag börjat reflektera över att det här inte är normalt beteende.

Jag tycker inte att det är stört alls! Vi är så vana vid det där att det kan ta lång tid innan vi verkligen upptäcker det. Det är det jag menar med ignorance is bliss för när man som du gjort, satt fingret på det, då blir det ganska jobbigt.

 

[sjoberga]

Visst är det så, men vi är bara tre personer, tjejer och dessutom yngre. Det är ca 15 personer (killar/män) som är tysta och/eller skrattar åt diverse skämt, inklusive lärare. Jag kan tyvärr inte märka av att våra påpekanden har någon slags effekt även om ni påstår att det har det. Jag har redan pratat med min AF som inte tyckte att det var värt att ta vidare.

Det är lättare i sammanhang där det faktiskt finns lite vettiga blandkromosommänniskor som säger ifrån. För då blir det jobbigare. Att kvinnor är överkänsliga och inte förstår de roliga sexistiska skämten är en ideologisk "sanning".

Eftersom jag är man, varit med i sammanhanget och reagerat hårt har det alltid blivit effekt - så min erfarenhet av effekt är starkt biaserad. Egentligen är det supersorgligt, att det krävs minst en MVM för att stoppa en MVM. Jag hoppas och tror att det inte är normalfallet dock.

Och din arbetsförmedlare är inte riktigt klar i huvudet tror jag. Ta upp det igen; och blir det samma icke-reaktion, säg rent ut att du går till hens chef för att få stopp på idiotierna. Annars kan du höra av dig till pressen; de tycker att det är ganska intressant att skriva om hur dessa strukturer yttrar sig för kvinnor. Det kortet kan du köra med AF också, för det är de INTE intresserade av och då kanske de tar ett möte med utbildaren.

 

[sjoberga]

Nu drabbades jag plötsligt av patriarkal depression igen

+1 på den.

 

[mandalaki]

Eftersom jag är man, varit med i sammanhanget och reagerat hårt har det alltid blivit effekt - så min erfarenhet av effekt är starkt biaserad. Egentligen är det supersorgligt, att det krävs minst en MVM för att stoppa en MVM. Jag hoppas och tror att det inte är normalfallet dock.

Jag tror att det ÄR normalfallet. Vi har en förbaskat lång väg att gå ... Men just med tanke på det är det skönt när män protesterar mot andra män.

 

[TomasN]

Jag har en undran: En avatar som beskriver ett kön, eller mer precist barn av ett specifikt kön, som korkade och uppmanar till att man skall kasta sten på dem måste väl vara ganska grovt sexistiskt? För egen del provoceras jag inte av sådant, men tycker i och för sig heller inte att liknande "skämt" är roliga men det jag undrar över är: hur kan det komma sig att inte en enda i en sådan här tråd reagerar?

Du är bara överkänslig.

 

[mandalaki]

Du är bara överkänslig.

Poäng!

 

[TomasN]

Nu har jag visserligen ingen chefsposition men jobbar i mansdominerat yrke och vi är inte många kvinnor alls på platsen. Men man drar sig för att umgås med andra kvinnor. Man vill hellre vara en av grabbarna, de gånger jag istället valt att tex luncha med kvinnliga kollegor så får man efteråt mängder med halvt hånfulla kommentarer.

Det är ju fan sjukt när jag tänker efter. De senaste tre-fyra månaderna har jag undvikit manliga kollegor så mkt som möjligt, fan vad jag är trött på de allra flesta.

Jag jobbar också i en mansdominerad bransch och känner inte alls igen mig. Jag upplever inga problem med att luncha med kvinnliga kollegor.

 

[BernT]

Jag jobbar också i en mansdominerad bransch och känner inte alls igen mig. Jag upplever inga problem med att luncha med kvinnliga kollegor.

Du och dina manliga kollegor harvtroligtvis en mental ålder som är högre än sex år...

Sen att män lunchar med kvinnliga kollegor är inget konstigt. Det är när vi kvinnor lunchar ensamma som det ses som udda.

 

[TomasN]

@mandalaki

Det är tragiskt! Det är först nu efter nästan två år på arbetsplatsen som jag själv börjat reflektera över det. Hänger man med grabbarna och deltar i jargongen så är man en av dom, ingen mesig brud liksom och klart en vill vara som en i mängden.

Tex lunchade jag med en kvinnlig kollega ist för det vanliga gänget, fick därefter kommentarer som "jaha är ni bff nu eller" (med tillgjord töntig röst). Sen fick jag aldrig följa med det vanliga lunch-gänget igen. Det skiter jag visserligen i, men inte så kul om man hade varit känsligare eller så.

Jag har några veckor kvar sen byter jag tjänstgöringsort. Jag längtar SÅHÄÄÄÄÄÄÄR mkt!

Det där med jargong är riktigt jobbigt. Jag jobbar mycket med folk inom fastighetsbranschen och där kan det vara en jäkla jargong.

En lite intressant sak var på en firmafest på min förra arbetsgivare. Vi var många högutbildade och även många yngre kvinnor faktisk. På festen ställde sig en nyanställd man upp och drog ett grovt sexistiskt skämt. Det blev helt tyst i rummet och alla tittade på honom. Ingen skrattade alls och det hade han inte räknat med. Han hade helt enkelt inte läst av kulturen på företaget.

Så om viljan finns hos ett företag kan man jobba bort trista jargonger även i mansdominerade branscher.