Låånga nattningar/Barn som inte kan vara stilla

Bukefalos 30 år!

Jag har hört om det förut och ringde BVC nyss, dom skulle ringa upp på måndag så skulle vi få tips av dom. Enligt hon jag pratade med gör man inget test utan man utesluter en sal i taget ur kosten.
Hur kom ni fram till att det var gluten?

Sonen är känslig för mjölk så han äter mjölkfritt men ibland får han väldigt lös avföring som luktar surt och ibland säger han att han har ont i magen. Vi har trott att det har berott på att han har råkat få i sig mjölk men det kan ju vara något annat.
Tack för tipset!:up:
Kokött?
Det var vår sista pusselbit.
En upplyst läkare som berättade för mig att många mjölkproteinallergiker även är allergiska mot koköttet då samma protein finns däri. Och när koköttet togs bort får hon aldrig dom där "surättikbajset" som förr var var och varannan dag.
 
Kokött?
Det var vår sista pusselbit.
En upplyst läkare som berättade för mig att många mjölkproteinallergiker även är allergiska mot koköttet då samma protein finns däri. Och när koköttet togs bort får hon aldrig dom där "surättikbajset" som förr var var och varannan dag.

Jaha det var något helt nyt för mig! Jag själv är vegetarian och vi lagar mycket vegansk mat hemma som blir utan mjölk, ägg och kött. Det kan faktiskt vara så att dom gånger han blivit dålig är när han ätit kokött med sin pappa!
 
Vad intressant! Det låter ju nästan för bra för att vara sant :p
Men hur gör ni då, säger godnatt och går ut eller? Har ni spjälsäng?
Sonen sover med oss men har en egen liten "alkov" på min sida av sängen så han kan ju bara hoppa ner och gå ut. Har svårt att tro att han skulle stanna i sängen faktiskt men det vore ju jätteskönt om det var så enkelt.:bump:

Han sover i en vanlig juniorsäng. Han klev upp i början, men då gick vi bara tillbaka med honom. Jag vill bara förtydliga att det absolut inte handlar om någon "gråt-dig-till-söms-inställning", utan han somnar lugnt och stilla och har gjort från dag 1. Tror sambon är bättre på att vara tydlig vad det är som gäller än vad jag är med honom. Det gick även bättre för honom att lägga honom innan sonen började somna själv.
 
Smart att köra samma saga varje kväll, barn brukar ju gilla såna rutine är. Viste inte att Storytel hade barnböcker, det kan ju vara värt dom kronorna det kostar!



Såhär rakt av känner jag att supernanny-metoder verkligen inte är vår melodi men jag vet inte hur sängrutinen ser ut. Det vore snällt om du kunde förklara :)

I stora drag:
Lägger barnet i sängen, god natt och sov gott puss och kram och allt det där.

Första gången barnet går upp: Lugnt gå tillbaka och lägga igen, säga "bedtime darling" (eller vad man nu vill säga :D). Inget annat.
Varje gång efter det, bara lugnt lägga barnet igen och säga "bedtime".
Då lär de sig rätt snabbt att det finns inget att hämta, de får inga reaktioner på varken bus eller snack utan åker bara tillbaka till sängen, inga konversationer.
 
[QUOTEtrazel, post: 17272928, member: 322"]Han sover i en vanlig juniorsäng. Han klev upp i början, men då gick vi bara tillbaka med honom. Jag vill bara förtydliga att det absolut inte handlar om någon "gråt-dig-till-söms-inställning", somnar lugnt och stilla och har gjort från dag 1. Tror sambon är bättre på att vara tydlig vad det är som gäller än vad jag är med honom. Det gick även bättre för honom att lägga honom innan sonen började somna själv.[/QUOTE]

I stora drag:
Lägger barnet i sängen, god natt och sov gott puss och kram och allt det där.

Första gången barnet går upp: Lugnt gå tillbaka och lägga igen, säga "bedtime darling" (eller vad man nu vill säga :D). Inget annat.
Varje gång efter det, bara lugnt lägga barnet igen och säga "bedtime".
Då lär de sig rätt snabbt att det finns inget att hämta, de får inga reaktioner på varken bus eller snack utan åker bara tillbaka till sängen, inga konversationer.

Ja det verkar ju fungera, ni verkar ju omedvetet ha gjort supernanny-metoden @trazel!
När någon säger supernanny ser jag framför mig hur man sätter barnen i "time out" och såna metoder som går ut på att köra över barnen men det här lät ju faktiskt som en bra grej att prova.
 
[QUOTEtrazel, post: 17272928, member: 322"]Han sover i en vanlig juniorsäng. Han klev upp i början, men då gick vi bara tillbaka med honom. Jag vill bara förtydliga att det absolut inte handlar om någon "gråt-dig-till-söms-inställning", somnar lugnt och stilla och har gjort från dag 1. Tror sambon är bättre på att vara tydlig vad det är som gäller än vad jag är med honom. Det gick även bättre för honom att lägga honom innan sonen började somna själv.



Ja det verkar ju fungera, ni verkar ju omedvetet ha gjort supernanny-metoden @trazel!
När någon säger supernanny ser jag framför mig hur man sätter barnen i "time out" och såna metoder som går ut på att köra över barnen men det här lät ju faktiskt som en bra grej att prova.[/QUOTE]

Vi kanske har det. Jag blev bara rädd att det skulle vara någon metod där barnet fick vara ledsen ensam. Det skulle inte hända här! :)
 
Ja det verkar ju fungera, ni verkar ju omedvetet ha gjort supernanny-metoden @trazel!
När någon säger supernanny ser jag framför mig hur man sätter barnen i "time out" och såna metoder som går ut på att köra över barnen men det här lät ju faktiskt som en bra grej att prova.

Vi kanske har det. Jag blev bara rädd att det skulle vara någon metod där barnet fick vara ledsen ensam. Det skulle inte hända här! :)[/QUOTE]
Inte här heller!!
 
Boken Kaninen som så gärna ville somna sägs vara väldigt effektiv för barn som tar lång tid att natta.
Har inte provat den själv dock.
 
Min unge är också rätt lös i magen, men när vi varit hos doktor för det så ville han inte testa gluten för barnet växte ju så fint. Hur såg era kurvor ut?

Hon har legat bra på sina kurvor jämt.
Vi vet fortfarande inte om det är gluten hon reagerat på eller "bara" vete.
Hon visade negativt på glutenblodprov men hon åt knappt något med gluten när provet togs.. (den läkaren ger jag förövrigt inte mycket för)
 
@Passion

Det här hjälper dig väl egentligen inte på något sätt men vissa barn tar lång tid på sig för att hamna i djupsömn. Min minsting är sådan för henne tar det oftast minst 1 timme innan hon somnar på riktigt. Inte ovanligt att det tar uppåt två timmar.

Om jag lämnar rummet efter tex bara 30 minuter så vaknar hon två minuter efter jag gått.

Hon är nu strax över året och jag har fått prova mig fram till när det är någon idé att gå från sovrummet. Nu har jag lärt mig att känna igen den riktiga djupsömnandningen men det tog några månader.

Något som också kan hjälpa och som är enkelt att prova är ett riktigt varmt bad precis innan dom kryper i säng. Vissa barn slappnar av då i både knopp och kropp.
 
[QUOTEtrazel, post: 17272928, member: 322"]Han sover i en vanlig juniorsäng. Han klev upp i början, men då gick vi bara tillbaka med honom. Jag vill bara förtydliga att det absolut inte handlar om någon "gråt-dig-till-söms-inställning", somnar lugnt och stilla och har gjort från dag 1. Tror sambon är bättre på att vara tydlig vad det är som gäller än vad jag är med honom. Det gick även bättre för honom att lägga honom innan sonen började somna själv.



Ja det verkar ju fungera, ni verkar ju omedvetet ha gjort supernanny-metoden @trazel!
När någon säger supernanny ser jag framför mig hur man sätter barnen i "time out" och såna metoder som går ut på att köra över barnen men det här lät ju faktiskt som en bra grej att prova.[/QUOTE]

Man ska inte vara så snabb med att döma :) Jag tror på den principen, att det ger inget att kliva upp eller babbla, nu är det bara sova som gäller. Det gäller förstås att man är konsekvent och inte ger dem lillfingret.
 
Kaninen som inte ville somna är införskaffad! Igår provade vi en helt ny grej, vi tog in en tv i sovrummet och la oss i sängen allihopa. Gjorde mysigt och förklarade för sonen att ikväll ska vi gosa och när man blir trött ska man blunda och lägga sig skönt.

Vi kollade Simpsons (inte alls barnvänligt, jag vet men det är såå trist med barnprogram) och så fick det ta den tid det tog. Han låg helt stilla! Han låg på mig mage och sen när han började bli riktigt trött stängde vi av tvn och så somnade han på en kvart :bow:

Sen låg jag och sambon kvar och kollade tv och åt godis, jättemysigt och det gjorde att vi somnade på en bra tid allihopa. Istället för att lägga barnet och sen ha mys slog vi lixom ihop allt.

Får se om det går lika bra ikväll, annars har vi ju en hel hög med bra tips här :up:
 
Min unge är också rätt lös i magen, men när vi varit hos doktor för det så ville han inte testa gluten för barnet växte ju så fint. Hur såg era kurvor ut?
Haha.. Jaa.. Liknande hörde jag rörande bebisen. Vi har inte testat henne än då vi hoppas på omogna tarmar men det var "ja huvudsaken är att hon växer" jag fick höra. Åkte hem och plockade bort mjölk ur min kost på vinst och förlust (ammar). Gjorde klart att ja, hon växer kanske men jag ORKAR INTE med att ha två barn hemma varav den ena skriker hela tiden och mår dåligt över något. Det är värt för mig att prova. Nu är dagarna lugnare även om bebis fortfarande har rätt mycket temperament. Utslagen i bebis ansikte försvann efter några dagar dessutom och verkar inte komma tillbaka.

Jag hade inte gjort det på ett barn som äter fast föda men jag tycker nog att du kan begära en koll för allergier. Då vet ni ju i alla fall.
 
Vi har en son på 2, 5 år som inte kan vara stilla och så har han varit typ från han var bebis. Han har nog aldrig suttit helt still mer än 15 min i sträck någon gång i sitt liv och det är ok, han får vara den han är.

För att få i honom mat sitter han i stol med sele och ser på film medan vi får hjälpa till att påminna honom om maten och ofta hinner vi få in honom en portion innan han håller på att krypa ur skinnet.
På förskolan har dom gett honom utrymme, är det samlingar eller så är det ok att han rör på sig bara han inte stör och det tänket kör vi också.

Jag har gett upp tanken på att pyssla eller göra lugna aktiviteter med honom, vi kan inte heller åka iväg på en del grejer men det enda jag egentligen tycker är jobbigt är nattningarna. Som bebis fick vi vagga och vyssja och hålla på hela kvällarna, vi rullade barnvagnen i skift och kollade på tv medans.
Sista åren har jag tagit alla morgnar och sambon tagit nattningarna för jag blir så frustrerad.

Han rullar och busar och härjar i 45 min -1, 5 tim och sen somnar han och sover väldigt ytligt i kanske 20 min så ofta är man i sovrummet två timmar varje kväll.
Vi låter honom kolla film på youtube för då klarar han av att ligga still till sist och då hinner han känna att han är trött men stänger man av filmen för tidigt börjar härjandet om igen.

Vi har provat söva honom i vagnen både ute och inne, antingen försöker han klättra ur eller så sjunger han eller räknar bilar för att hålla sig vaken.
Vi har provat massage och lugn musik men han bara busar och försöker hoppa ur sängen.
Vi har provat att söva honom tidigare och senare men det spelar ingen roll, blir han övertrött blir han bara argare fast lika mycket spring i benen.

Det enda som funkar ok är att köra bil med hög musik på, då somnar han redam efter 15-30 min men det är inte hållbart att göra så varje kväll.

Nu ska jag börja natta honom och jag får lite ångest av att ligga där i mörkret med honom två timmar några kvällar i veckan.

Är det någon som känner igen sig?
"Alla" andra barn verkar gilla att slappa i soffan ibland eller höra sagor. Brorsans unge somnar av sig själv när han blir trött, han kan slockna i ett knä eller på bussen. Det skulle aldrig vår göra!

Kommer han alltid vara såhär springig eller kommer det lugna ner sig? Är det något vi har missat? Hur nattar ni era?
Genomlevde precis det här med vår 4-åring. Det som hjälpte var att vi
gjorde rutinen mer förutsägbar, inte mer underhållande. Han fick
samma kortsaga varje kväll en hel vecka — han bad om byte men vi
körde på. Sjunde dagen släppte allt, han somnade på 15 min.

Lite anti-pedagogiskt: ge dem mindre stimulans, inte mer.
 
Genomlevde precis det här med vår 4-åring. Det som hjälpte var att vi
gjorde rutinen mer förutsägbar, inte mer underhållande. Han fick
samma kortsaga varje kväll en hel vecka — han bad om byte men vi
körde på. Sjunde dagen släppte allt, han somnade på 15 min.

Lite anti-pedagogiskt: ge dem mindre stimulans, inte mer.
Förhoppningsvis har TS lättare läggningar nu. Tråden är ju från 2010.
 

Liknande trådar

  • Särintressen hos barn
  • Bra, småbarnsvänlig bokhylla
  • Åksjuka
  • Hyperaktivt barn

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

  • Vad gör vi? Del CCXXXVII
  • SHL 26/27
  • Vad ska min son betala?

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp