Lär mig att hantera pengar snälla!?

[Lovisaleonora]

Du skrev att du äter mycket mediciner. Äter du abilify/aripiprazol? Den kan ge mycket svårhanterligt shoppingbegär som biverkning. Jag märket extrem skillnad när jag äter abilify eller inte. Slutar jag med den så minskar shoppingbegäret nästan totalt efter tre dagar, men eftersom jag måste ta den så får jag ta till olika strategier för att hindra mig att shoppa. Även elvanse och attentin ökar mitt shoppingbegär

Så himla duktig du är som har hittat fungerande strategier!

 

[Lyan]

Så himla duktig du är som har hittat fungerande strategier!

Tack! Det har verkligen inte varit en lätt resa och den är långt ifrån över eftersom jag fortfarande måste äta abilify men det känns så bra att faktiskt ha iallafall en grej i mitt liv som jag håller på att lösa

 

[Kiwifrukt]

Jag är i grunden väldigt ekonomisk (läs: snål) men har ändå suttit i samma sits som du kopplat till att det var fruktansvärt, verkligen fruktansvärt, svårt för mig att få jobb när jag var färdig med min utbildning. Jag gick ut från mitt kandidatprogram till sommaren 2013 och först hösten 2016 fick jag ett jobb (däremellan hade jag varit på exakt två intervjuer så jag blev liksom inte ens kallad). Det jobbet jag fick då var dessutom bara halvtid och väldigt dåligt betalt, men i det läget var jag tvungen att ta vad som helst för att ens få ett jobb. Har man så otroligt låg inkomst blir alla kostnader jättejättedyra. Jag bodde ändå hemma under den här perioden, men jag var ändå på minus.

Nästa bakslag var att jag under 2017 sökte ytterligare ett halvtidsjobb som jag hade parallellt med det första, och där var de väldigt optimistiska i början på att det kunde bli mer, bortåt 80 procent till slut bara där, så min förhoppning var att kunna fasa ut det första jobbet som jag verkligen vantrivdes på. Jag jobbade så i ett halvår, med en lön som tillsammans motsvarade en heltid och kunde flytta hemifrån. Då kom nästa slag, det jobbet jag hoppades så mycket på var tvungna att säga upp mig p.g.a. oförutsedda händelser och kvar satt jag med en 40% tjänst som jag bara ett par månader senare blev uppsagd ifrån. Och där och då brakade min ekonomi ihop igen.

Jag har fått börja om med min ekonomi från scratch efter det (har sen 2018 ett heltidsjobb inom det område jag utbildade mig, så har haft en bra lön hela tiden sen dess, dock inte en fast anställning så skräcken för att hamna i den sitsen från tidigare finns ständigt). Jag hade från början två konton, ett som är det sparkonto mina föräldrar skapade åt mig när jag var liten och ett som är kopplat till mitt kontokort. Jag har själv skapat flera sparkonton som är knutna till specifika delar av mitt liv. Som det ser ut idag så gör jag så här när lönen kommer:
1) Behåller en summa på det kontot som kortet är kopplat till. Det ska täcka mat, bensin (går inte alls så mycket just nu p.g.a. hemmajobb/corona, när jag jobbade på kontoret i stan var den summan betydligt högre) och de kostnader som uppkommer för att jag handlar något i fysisk butik eller betalar via swish (normalt sett strö till hästarna under inne-säsongen och att fylla på mobilen).
2) Sätter över en summa varje månad på ett specifikt konto som rör hästarna. Det ska täcka deras försäkringar och årliga vaccination + tandkoll som blir dyra utgifter just den gången de kommer och som underlättar att ha sparat till. Tanken är att även kunna inbegripa hovslagarkostnaderna i det kontot. Jag rör inte de pengarna till något annat.
3) Sätter över en summa på ett konto som rör bilen och ska täcka service och reparation.
4) Sätter undan en, mindre, summa varje månad på ett konto jag döpt till inredning. Det jag sparar till just nu är en ny soffa, men utöver det är tanken att det kontot ska kunna användas om katterna förstör en lampa eller om jag bara vill byta något hemma som kanske inte kostar så mycket heller.
5) Resten åker över till sparkontot och det är därifrån jag betalar mina löpande räkningar. Förutom räkningar gällande ovanstående punkter har jag fasta utgifter varje månad på hyra, el, bredband, CSN-återbetalning, hovslagare, kattsand, kattmat och fackavgift/A-kassa (hyresvärden står för sophämtning).

Det här med de olika sparkontona har varit guld. Nu behöver inte hästarnas försäkringskostnad eller att servicelampan börjar lysa på bilen utlösa panik, vilket jag definitivt upplevde att det gjorde innan.

Ett annat tips som egentligen inte kommer från mig utan från min syster, som tvärtom mot mig först hade ett stabilt heltidsjobb och sen började plugga så hon gick från en stadig inkomst till CSN, är att hon för över en viss summa till mamma i de perioder hon kunnat jobba mer (lugnare perioder i skolan eller sommarloven). Det gör att mamma sitter på en del av hennes pengar som hon inte kommer åt att shoppa upp på onödigt skräp, men behöver hon det till något vettigt så finns de pengarna där. Det förutsätter ju dock en bra relation med den personen man för över pengarna till, att det är någon man verkligen litar på.

 

[Uttern]

Jag är nog inte superbra på ekonomi. Jag orkar inte sitta och skriva in utgifter etc. Jag har en större summa efter bostadsförsäljning investerad. Men det sköter min bankkontakt.
Jag vet vad jag får in och ser till att inte dra på mig mer fasta utgifter än att jag kan ha ett spelrum för sparande och oregelbundna eller oväntade utgifter. Jag har haft lyxen att inte behövt ha lån på någonting och betalar hellre av direkt än köper på avbetalning etc. Det är så jag är uppfostrad och det sitter kvar.
Nu förra året med Covid fick både jag och sambo kraftigt nedsatt inkomst. Vi är vana att ha mer pengar att röra oss med och har ju anpassat fasta utgifter enligt de inkomsterna. Vi fick dra ner på mycket vi är vana vid iom att man ju liksom inte vill leva så länge på sparpengar för ren konsumtion. Vi har väl slentrianköpt dyr mat, kläder, restaurangbesök etc mer förr. Och åkt och handlat oftare och iom att vi bor långt från affärer då slösat både tid och pengar de resorna. Nu gjorde vi mer mat hemma och med billigare råvaror. Vi storhandlade mer sällan och lät bli att köpa kläder som man bara ville ha och inte behövde egentligen. Vi blev också bättre få att tömma frys, kyl, skåp på mat som finns istället för att köpa nytt och kasta en del som bara blir gammalt och inte används.
Vi blev också bättre på att inte köpa saker för att fira eller för att ngt kändes deppigt. Man kan ju fira/dämpa deppighet på annat vis.
För mig hjälper det att veta varför jag sparar eller snålar. Jag kanske vill på semester eller vill få mer att lägga i grundpott för bostadsköp etc. Jag kan tycka det är sporrande att planera inför det och räkna på hur mkt jag sparar. Eller se hur jag kan höja min inkomst just med målet i sikte.

Det funkar för mig. Men kanske inte är för alla.

tack för ditt svar! Jag har Också haft tur som inte behövt tagit lån hittills i mitt liv. Jag är även upplärd att inte ta på avbetalning utan betala med det man har. Men ändå är jag sämst på att spara!

nu under coronatiden så beställer jag hundmat och hundutrustning på internet och får det hemkört till dörren. Mycket smidigt! Men dåligt för plånboken...

jag har sorgligt nog inga mål med livet, jag är körd helt enkelt. Kan inte jobba pga. Psykisk ohälsa. Traumatiska händelser som satt ärr i själen. Inget att göra åt. Jag som är upplärd att jobba ska man, det är andemeningen i släkten. mår fruktansvärd dåligt av den tron, för jag Har misslyckat varje gång och får Då höra Det också...av en viss person.

 

[Uttern]

Måste du ha musik, läs och tv-kanaler? Bredband och mobilabonnemang känns också dubbelt? Jag har bara mobilen som jag gör allting från. Om jag mot förmodan skulle behöva en dator till någonting kan jag göra det på jobbet, men det är väldigt sällan det behövs. Kanske en gång per år.

Plocka bort allting som inte är nödvändigt i 3 månader. Det du saknar efter 3 månader skaffar du dig igen!

Nej egentligen inte behöver jag det. tittar sällan på tv-kanalerna. Men däremot music och lyssande på böcker gör jagvibland oftare. Beroende på hur trött jag är med koncentrationen osv. Har iallafall sagt upp nu dom flesta! får se hur det går!

lång historia kort, har egen lägenhet som står ofta tom i och med att jag bor med anhöriga. Där är bredbandet och den låga hyran plus el o hemförsäkung som jag betalar. Meningen är att jag Ska flytta dit i framtiden.. vet inte hur det blir med det. Känner mig inte trygg att bo ensam, får panik då.

 

[Uttern]

Jag har suttit/sitter i samma sits och det är inte roligt Jag har till stor del löst det genom att mamma har mina pengar och så får jag 500kr varje måndag och så det räcker till autogirot i slutet av månaden. Mamma har också mitt veterinärkonto så jag inte ska kunna komma åt de pengarna annat än vid kris. Jag har också spärrat mig från klarna.
Det är fortfarande svårt, men tack vare detta systemet plus att skriva upp alla utgifter och inkomster så har jag lyckats hålla min budget två månader detta året och jag känner mig löjligt stolt!

Du skrev att du äter mycket mediciner. Äter du abilify/aripiprazol? Den kan ge mycket svårhanterligt shoppingbegär som biverkning. Jag märket extrem skillnad när jag äter abilify eller inte. Slutar jag med den så minskar shoppingbegäret nästan totalt efter tre dagar, men eftersom jag måste ta den så får jag ta till olika strategier för att hindra mig att shoppa. Även elvanse och attentin ökar mitt shoppingbegär

Du är otroligt duktig måste jag säga! För det är svårt att hålla det. Ska kolla med mor och se om hon kan hjälpa mig med det. Verkar vara smidigt!

Det stämmer att jag äter Aripiprazol varje kväll. men äter den på kvällen, kan det påverka så mycket? Tyvärr måste jag också äta den tegelbundet. Kan förklara saken! Tack för info!

 

[Uttern]

Mobilens internet går även fint att använda till datorn, behövs bara en usb-sladd. Jag avstod från att ansluta mig till fiber-bredband av det skälet.

Ah kanske borde säga upp bredbandet. Trodde det varvmest ekonomiskt med det inoch med att det är fiber i lghten.

 

[tuaphua]

tack för ditt svar! Jag har Också haft tur som inte behövt tagit lån hittills i mitt liv. Jag är även upplärd att inte ta på avbetalning utan betala med det man har. Men ändå är jag sämst på att spara!

nu under coronatiden så beställer jag hundmat och hundutrustning på internet och får det hemkört till dörren. Mycket smidigt! Men dåligt för plånboken...

jag har sorgligt nog inga mål med livet, jag är körd helt enkelt. Kan inte jobba pga. Psykisk ohälsa. Traumatiska händelser som satt ärr i själen. Inget att göra åt. Jag som är upplärd att jobba ska man, det är andemeningen i släkten. mår fruktansvärd dåligt av den tron, för jag Har misslyckat varje gång och får Då höra Det också...av en viss person.

Jobba ska man om man är frisk och behöver pengar. Är man inte arbetsför pga sjukdom så ska man inte skämmas eller känna sig misslyckad. Ingen tycker ju det är konstigt att någon med fysiska skador inte kan arbeta om de begränsas för mkt av sina skador/sjukdomar. Tycker någon att du ska jobba trots att läkare och FK inte anser det är det ju fel på den personen och inte dig!
Det är ju som att säga att en person med 2 brutna ben misslyckas om den inte springer maraton.

Jag har varit långtidssjukskriven och testat jobba och kraschat flera ggr under de många åren. Så jag fattar grejen! Man slår på sig själv, någon dum jäkel tycker man ska jobba och en del andra snackar bakom ryggen. Och på det mår man dåligt iaf och ska leva på så liten inkomst.

Jag hoppas du kan komma att må bättre! Och att du kan strunta i vad dumjävlar tycker IOM att de inte fattar grejen.

 

[Ms_Antrop]

Jag har ett exceldokument där jag lagt in alla utgifter + inkomster. Förut skrev jag på papper för att hålla koll på allt, men nu kan jag få betalt från upp till 6 olika ställen, så ett exceldokument blev mycket lättare! Så kan jag följa både inkomster och utgifter + att den räknar ut resultatet och sådär. Så då kan man kolla hur det slår ut om man minskar på en post eller ökar en avbetalning eller så.

Min stora skam är ju mitt Klarna-konto! Har haft det i flera år och betalat av och fyllt på nytt hela tiden så det har väl konstant legat på typ 15-20 tusen i skuld - hemska tanke på hur mycket ränta man har betalt under åren!! Usch!
Nu har jag iaf bestämt mig för att jag får lov att direktbetala det jag shoppar på nätet helt enkelt! Så ska jag vara av med delbetalnings-skulden snart och slippa det dåliga samvetet!

 

[Soapbubble]

Nej egentligen inte behöver jag det. tittar sällan på tv-kanalerna. Men däremot music och lyssande på böcker gör jagvibland oftare. Beroende på hur trött jag är med koncentrationen osv. Har iallafall sagt upp nu dom flesta! får se hur det går!

lång historia kort, har egen lägenhet som står ofta tom i och med att jag bor med anhöriga. Där är bredbandet och den låga hyran plus el o hemförsäkung som jag betalar. Meningen är att jag Ska flytta dit i framtiden.. vet inte hur det blir med det. Känner mig inte trygg att bo ensam, får panik då.

Har du koll på Libby? Där kan du lyssna gratis på ljudböcker om du har ett lånekort.

 

[Kiwifrukt]

nu under coronatiden så beställer jag hundmat och hundutrustning på internet och får det hemkört till dörren. Mycket smidigt! Men dåligt för plånboken...

Just det här behöver inte vara dåligt! Jag gör likadant med mina katter, beställer kattmat och kattsand över nätet och får det hemkört. Jag började med det under coronan eftersom jag jobbar hemifrån och min lilla ICA har inte den maten och den sanden jag använder, plus att med mina två katter är det billigare att köpa storpack som ändå går åt än småhandla lite hela tiden av de mindre förpackningarna ICA har. Jag upplever att det oftare är nedsatt pris på produkterna i e webbshop än i en fysisk butik.

Däremot kanske du ska försöka begränsa det till att enbart köpa mat och sånt som verkligen är nödvändigt till hunden/hundarna? Och inte köpa utrustning eller leksaker eller så bara för att? (Nog så svårt, jag vet, men att handla mat exempelvis på nätet behöver inte vara dåligt.)

 

[Lyan]

Du är otroligt duktig måste jag säga! För det är svårt att hålla det. Ska kolla med mor och se om hon kan hjälpa mig med det. Verkar vara smidigt!

Det stämmer att jag äter Aripiprazol varje kväll. men äter den på kvällen, kan det påverka så mycket? Tyvärr måste jag också äta den tegelbundet. Kan förklara saken! Tack för info!

Tack! Ja, det är jättesvårt, men efterhand som jag har sett hur mitt lilla sparkonto växer så har det peppat mig att kämpa ännu mer. Det har också hjälpt att djuren har hållit sig friska ett par månader så inte hela vinsten har ätits upp av veterinärkostnader.

Ja, det tycker jag att du ska kolla med din mamma! Det funkar jättebra för mig att ha ”veckopeng”. Det är frustrerande när jag hittar något som jag, just då, känner att jag bara måste ha men inte har pengar till men då pratar jag med mamma och så går vi igenom om det är något jag faktiskt behöver eller om det bara är köpbegäret som talar. Är det något jag faktiskt behöver så sätter hon över pengarna som behövs.

En annan sak som hjälper ibland är att ”fönstershoppa”. Jag går in på olika sidor för vad jag vill ha just då, oftast kläder eller hundsaker, går bananas och lägger en massa i kundvagnen. Ibland räcker det att bara göra så och sedan stänga ned sidan men gör det inte det så går jag igenom varje grej för sig och jämför med vad jag har hemma. Har jag något som är likvärdigt så plockar jag bort det från kundvagnen tills jag bara har sådant jag inte alls har något likvärdigt till och sedan går jag igenom priser, verkligt behov osv och om det är tillräckligt billigt och något jag inte har hemma som kan ersätta så köper jag ibland, men ibland så har hjärnan börjat inse att jag inte alls behöver sakerna ändå och jag kan stänga ned sidan utan att köpa något. Visst, jag har slösat bort timmavis med tid på det, men om det stillar köpbegäret så är det värt det. Ett annat, kanske inte så bra men bättre än att köpa nya dyra saker, sätt är att köpa begagnat. Jag har en second hand med massor av kläder i närheten. När det känns som att jag håller på att explodera för att jag måste köpa något så går jag dit. Visst, jag kommer hem med en massa jag inte behöver, men jag har bara gjort av med kanske 50-150kr istället för 500-1500 på nya saker.

Ja, jag misstänkte direkt att du åt aripiprazol. Mitt köpbegär har tidvis varit Extremt! Hela kroppen SKRIKER att hundarna MÅSTE ha en omgång koppel till, eller att jag MÅSTE ha en kjol till trots att jag har typ 10-15st redan. Det är verkligen extremt svårt att stå emot eftersom det man vill ha känns som något nästan livsviktigt. Det har nog tagit mig tre års kämpande att få någorlunda kontroll och trots att jag har varit medveten om att det bara är medicinen som spökar med hjärnan så har jag inte kunnat motstå begäret väldigt många gånger. Speciellt när jag hade tillgång till att handla på faktura så att blocka mig på klarna har hjälpt mycket.

Nu blev detta väldigt långt, men jag hoppas att kanske något av det ska kunna hjälpa dig på något sätt. Kanske känns det lite bättre av att veta att det är medicinen som gör att du känner köpbegäret och att det absolut inte är dig det är fel på Och du är jätteduktig som inte har tagit några lån för att kunna köpa!

 

[MiaMia]

Tack! Ja, det är jättesvårt, men efterhand som jag har sett hur mitt lilla sparkonto växer så har det peppat mig att kämpa ännu mer. Det har också hjälpt att djuren har hållit sig friska ett par månader så inte hela vinsten har ätits upp av veterinärkostnader.

Ja, det tycker jag att du ska kolla med din mamma! Det funkar jättebra för mig att ha ”veckopeng”. Det är frustrerande när jag hittar något som jag, just då, känner att jag bara måste ha men inte har pengar till men då pratar jag med mamma och så går vi igenom om det är något jag faktiskt behöver eller om det bara är köpbegäret som talar. Är det något jag faktiskt behöver så sätter hon över pengarna som behövs.

En annan sak som hjälper ibland är att ”fönstershoppa”. Jag går in på olika sidor för vad jag vill ha just då, oftast kläder eller hundsaker, går bananas och lägger en massa i kundvagnen. Ibland räcker det att bara göra så och sedan stänga ned sidan men gör det inte det så går jag igenom varje grej för sig och jämför med vad jag har hemma. Har jag något som är likvärdigt så plockar jag bort det från kundvagnen tills jag bara har sådant jag inte alls har något likvärdigt till och sedan går jag igenom priser, verkligt behov osv och om det är tillräckligt billigt och något jag inte har hemma som kan ersätta så köper jag ibland, men ibland så har hjärnan börjat inse att jag inte alls behöver sakerna ändå och jag kan stänga ned sidan utan att köpa något. Visst, jag har slösat bort timmavis med tid på det, men om det stillar köpbegäret så är det värt det. Ett annat, kanske inte så bra men bättre än att köpa nya dyra saker, sätt är att köpa begagnat. Jag har en second hand med massor av kläder i närheten. När det känns som att jag håller på att explodera för att jag måste köpa något så går jag dit. Visst, jag kommer hem med en massa jag inte behöver, men jag har bara gjort av med kanske 50-150kr istället för 500-1500 på nya saker.

Ja, jag misstänkte direkt att du åt aripiprazol. Mitt köpbegär har tidvis varit Extremt! Hela kroppen SKRIKER att hundarna MÅSTE ha en omgång koppel till, eller att jag MÅSTE ha en kjol till trots att jag har typ 10-15st redan. Det är verkligen extremt svårt att stå emot eftersom det man vill ha känns som något nästan livsviktigt. Det har nog tagit mig tre års kämpande att få någorlunda kontroll och trots att jag har varit medveten om att det bara är medicinen som spökar med hjärnan så har jag inte kunnat motstå begäret väldigt många gånger. Speciellt när jag hade tillgång till att handla på faktura så att blocka mig på klarna har hjälpt mycket.

Nu blev detta väldigt långt, men jag hoppas att kanske något av det ska kunna hjälpa dig på något sätt. Kanske känns det lite bättre av att veta att det är medicinen som gör att du känner köpbegäret och att det absolut inte är dig det är fel på Och du är jätteduktig som inte har tagit några lån för att kunna köpa!

Insiktsfullt att kunna beskriva hela beslutsprocessen (tänker på beskrivningen att gå in på nätsidorna och sedan hantera vad som behövs och inte, om det är värt sitt pris, vilka alternativen är osv.)

Det är typ samma som jag tänker kring ett köp av ex. en tröja, men jag gör det kanske på några minuter och utan att vara lika medveten i min process...
Förstår att det blir krävande med den tid och fokus det tar. Men så otroligt bra att kunna veta vilken hantering som fungerar så att du kan komma till de beslut som blir bra för dig på längre sikt. Cred för den prestationen!

 

[G-uldlock]

Nej egentligen inte behöver jag det. tittar sällan på tv-kanalerna. Men däremot music och lyssande på böcker gör jagvibland oftare. Beroende på hur trött jag är med koncentrationen osv. Har iallafall sagt upp nu dom flesta! får se hur det går!

lång historia kort, har egen lägenhet som står ofta tom i och med att jag bor med anhöriga. Där är bredbandet och den låga hyran plus el o hemförsäkung som jag betalar. Meningen är att jag Ska flytta dit i framtiden.. vet inte hur det blir med det. Känner mig inte trygg att bo ensam, får panik då.

Om du inte bor i lägenheten hade jag först sagt upp alla abonnemang (el, bredband, tv osv) för lägenheten. Hittat den billigaste hemförsäkringen jag kan hitta.
Att se över möjligheten att hyra ut den i andra hand är också värt. Det måste dock kontrolleras med hyresvärden. Vissa hyresvärdar går med på det om orsaken är god. Din orsak, psykisk ohälsa, är kanske en sån för vissa hyresvärdar.
Att hyra ut den till en bekant kan i vissa fall känns enklare också.

 

[Lyan]

Insiktsfullt att kunna beskriva hela beslutsprocessen (tänker på beskrivningen att gå in på nätsidorna och sedan hantera vad som behövs och inte, om det är värt sitt pris, vilka alternativen är osv.)

Det är typ samma som jag tänker kring ett köp av ex. en tröja, men jag gör det kanske på några minuter och utan att vara lika medveten i min process...
Förstår att det blir krävande med den tid och fokus det tar. Men så otroligt bra att kunna veta vilken hantering som fungerar så att du kan komma till de beslut som blir bra för dig på längre sikt. Cred för den prestationen!

Tack! Att ta abilify har både varit min räddning och ibland nästan mitt fördärv pga biverkningar som både hetsätning och extremt köpbegär (eller om jag skulle få biverkningen ”Plötslig oförklarlig död” ). Troligen är den också ansvarig för mina mycket allvarliga självskador. Det har tagit mycket lång tid att komma till där jag är och jag lär nog få kämpa med detta så länge jag tar den. Jag misslyckas fortfarande och köper saker jag inte behöver med jämna mellanrum men jag kan ändå se framstegen för jag köper sällan dyra saker och inte i högvis längre.

 

[Uttern]

Jobba ska man om man är frisk och behöver pengar. Är man inte arbetsför pga sjukdom så ska man inte skämmas eller känna sig misslyckad. Ingen tycker ju det är konstigt att någon med fysiska skador inte kan arbeta om de begränsas för mkt av sina skador/sjukdomar. Tycker någon att du ska jobba trots att läkare och FK inte anser det är det ju fel på den personen och inte dig!
Det är ju som att säga att en person med 2 brutna ben misslyckas om den inte springer maraton.

Jag har varit långtidssjukskriven och testat jobba och kraschat flera ggr under de många åren. Så jag fattar grejen! Man slår på sig själv, någon dum jäkel tycker man ska jobba och en del andra snackar bakom ryggen. Och på det mår man dåligt iaf och ska leva på så liten inkomst.

Jag hoppas du kan komma att må bättre! Och att du kan strunta i vad dumjävlar tycker IOM att de inte fattar grejen.

Tack för ditt fina inlägg, tänk om fler kunde tänka/säga som dig!

Känner mig taskig nu som hängt ut min anhöriga. hen är både snäll och omtänksam av sig! Bara det att vi krockar ibland el vad man ska säga. Hen är orolig för hur jag ska klara mig i livet senare osv. Tycker väldigt mycket om personen i Vilket fall som helst

Frisk är jag inte i huvudet men behov av pengar är man alltid. Tack var föräldrar så har jag fortfarande lite kvar av sparkontot. Har varit långtidssjukskriven lång tid nu och många maniska el vad man ska säga perioder har funnits där pengar har forsat ut! Därför måste jag säga stopp för det här beteendet nu. Skulle jag Ha bott själv skulle jag inte Ha klsra mig så länge bokstavligt talat.

Tack och jag hoppas jag kan bli bättre i framtiden i min psykisk hälsa.

 

[Uttern]

Tack! Ja, det är jättesvårt, men efterhand som jag har sett hur mitt lilla sparkonto växer så har det peppat mig att kämpa ännu mer. Det har också hjälpt att djuren har hållit sig friska ett par månader så inte hela vinsten har ätits upp av veterinärkostnader.

Ja, det tycker jag att du ska kolla med din mamma! Det funkar jättebra för mig att ha ”veckopeng”. Det är frustrerande när jag hittar något som jag, just då, känner att jag bara måste ha men inte har pengar till men då pratar jag med mamma och så går vi igenom om det är något jag faktiskt behöver eller om det bara är köpbegäret som talar. Är det något jag faktiskt behöver så sätter hon över pengarna som behövs.

En annan sak som hjälper ibland är att ”fönstershoppa”. Jag går in på olika sidor för vad jag vill ha just då, oftast kläder eller hundsaker, går bananas och lägger en massa i kundvagnen. Ibland räcker det att bara göra så och sedan stänga ned sidan men gör det inte det så går jag igenom varje grej för sig och jämför med vad jag har hemma. Har jag något som är likvärdigt så plockar jag bort det från kundvagnen tills jag bara har sådant jag inte alls har något likvärdigt till och sedan går jag igenom priser, verkligt behov osv och om det är tillräckligt billigt och något jag inte har hemma som kan ersätta så köper jag ibland, men ibland så har hjärnan börjat inse att jag inte alls behöver sakerna ändå och jag kan stänga ned sidan utan att köpa något. Visst, jag har slösat bort timmavis med tid på det, men om det stillar köpbegäret så är det värt det. Ett annat, kanske inte så bra men bättre än att köpa nya dyra saker, sätt är att köpa begagnat. Jag har en second hand med massor av kläder i närheten. När det känns som att jag håller på att explodera för att jag måste köpa något så går jag dit. Visst, jag kommer hem med en massa jag inte behöver, men jag har bara gjort av med kanske 50-150kr istället för 500-1500 på nya saker.

Ja, jag misstänkte direkt att du åt aripiprazol. Mitt köpbegär har tidvis varit Extremt! Hela kroppen SKRIKER att hundarna MÅSTE ha en omgång koppel till, eller att jag MÅSTE ha en kjol till trots att jag har typ 10-15st redan. Det är verkligen extremt svårt att stå emot eftersom det man vill ha känns som något nästan livsviktigt. Det har nog tagit mig tre års kämpande att få någorlunda kontroll och trots att jag har varit medveten om att det bara är medicinen som spökar med hjärnan så har jag inte kunnat motstå begäret väldigt många gånger. Speciellt när jag hade tillgång till att handla på faktura så att blocka mig på klarna har hjälpt mycket.

Nu blev detta väldigt långt, men jag hoppas att kanske något av det ska kunna hjälpa dig på något sätt. Kanske känns det lite bättre av att veta att det är medicinen som gör att du känner köpbegäret och att det absolut inte är dig det är fel på Och du är jätteduktig som inte har tagit några lån för att kunna köpa!

Tack snälla du för dina tips och råd! Du är på god väg åt rätt håll och det är bra gjort av dig att vara så insiktsfull! hoppas du också få må bra i framtiden

 

[Uttern]

Om du inte bor i lägenheten hade jag först sagt upp alla abonnemang (el, bredband, tv osv) för lägenheten. Hittat den billigaste hemförsäkringen jag kan hitta.
Att se över möjligheten att hyra ut den i andra hand är också värt. Det måste dock kontrolleras med hyresvärden. Vissa hyresvärdar går med på det om orsaken är god. Din orsak, psykisk ohälsa, är kanske en sån för vissa hyresvärdar.
Att hyra ut den till en bekant kan i vissa fall känns enklare också.

Tack för ditt svar! Ja, det hade nog varit klokast att göra så men jag känner mig så misslyckad då. Att inte kunna bo själv igen, det har nog varit mitt hopp i framtiden att jag ska klara det. Men Z.I. dagsläget kommer jag inte ens dit Utan skjuts pga. Social fobi. Kan ej åka buss och kör ej bil längre efter en bilolycka för ett tag sedan. Så jag är fast där jag är.

Det är en trevlig liten lght nära mataffärer och andra nödvändiga ställen. Bra grannar och så. Hyresvärden är bra. Billig hyra. Inget modernt el nåt men ändå Fräsch. Nära allt. Men har aldrig bott där själv dock. Haft en en längre tid. Har även haft den uthyrd i andra hand men blev avskräckt då.

jag har ev. Möjlighet att få en liten lght i området där anhöriga bor. Men det är ett stort steg och innebär då att mina föräldrar måste köpa lghten då. Inget man gör i ett nafs och tänk om jag misslyckas? Ingen närhet till mataffär dock men bussar går ofta in till centrum. Hur ska jag tänka här? hur ser läget ut nu med bostadsrätter? Någon som vet?

 

[Uttern]

Tack! Att ta abilify har både varit min räddning och ibland nästan mitt fördärv pga biverkningar som både hetsätning och extremt köpbegär (eller om jag skulle få biverkningen ”Plötslig oförklarlig död” ). Troligen är den också ansvarig för mina mycket allvarliga självskador. Det har tagit mycket lång tid att komma till där jag är och jag lär nog få kämpa med detta så länge jag tar den. Jag misslyckas fortfarande och köper saker jag inte behöver med jämna mellanrum men jag kan ändå se framstegen för jag köper sällan dyra saker och inte i högvis längre.

Jag har också hetsätning! trodde inte det berodde på medicinen, har dock gått upp väldigt mycket i vikt tråkigt nog. kan det bero på medicinen tro?

 

[Uttern]

Har du koll på Libby? Där kan du lyssna gratis på ljudböcker om du har ett lånekort.

Tack för tipset! Har ej det. Ska kollas upp!