Långsint...

Det är väl inte skönt att någon går över ens gräns och man gör inget åt det?

Så gjorde jag med mitt ex i 10 år och jag är rätt hårt ärrad av den tiden. Det betyder inte att jag är otrevlig och drar upp allt han gjort varje gång vi ses (gemensamt barn), men jag är definitivt långsint, han brände tiotusen chanser och kommer aldrig få en till.
Jag känner mest att om jag vaknar upp nästa dag och inte bryr mig var det inte så himla viktigt ändå, alternativt är situationen redan löst (jag tog upp det med personen på något sätt) och då finns det ingen anledning att älta det mer.
 
Jag är helt förvirrad över att ni sätter ett likamedstecken mellan långsint och bra på att sätta gränser mot folk som beter sig illa! För mig har det inget med varandra att göra. Självklart är man fortsatt arg om anledningen till att man blev arg fortfarande finns kvar. När jag säger att jag inte är långsint så betyder det att jag släpper ilskan snabbt om man haft en mindre dispyt (inget stort, ingen gick över nån gräns, ingen betedde sig illa utan en helt vanlig mindre konflikt) som man löst. En långsint person kan inte släppa det lika snabbt när konflikten är utredd. En långsint person drar upp såna saker i framtiden gräl. En icke-långsint person har lagt det bakom sig.
Ganska precis så läser jag också begreppet långsint. :)
 
Jag är helt förvirrad över att ni sätter ett likamedstecken mellan långsint och bra på att sätta gränser mot folk som beter sig illa! För mig har det inget med varandra att göra. Självklart är man fortsatt arg om anledningen till att man blev arg fortfarande finns kvar. När jag säger att jag inte är långsint så betyder det att jag släpper ilskan snabbt om man haft en mindre dispyt (inget stort, ingen gick över nån gräns, ingen betedde sig illa utan en helt vanlig mindre konflikt) som man löst. En långsint person kan inte släppa det lika snabbt när konflikten är utredd. En långsint person drar upp såna saker i framtiden gräl. En icke-långsint person har lagt det bakom sig.
Håller med.
Min mormor var klassiskt långsint för mig, hon kunde dra upp oförrätter med folk som skett för 50 år sedan och motparten var död liksom 😅 Min mamma har samma tendens men inte lika extremt. Hon drar gärna upp saker som skedde mellan oss för länge sen om man hamnar i konflikt med henne i nutid. Allt ska liksom dras upp..

Pappa och jag har kort stubin istället - men får man bara ösa ur sig att den andra är "dum i huvudet" så är det glömt 2 min efteråt 🤷‍♀️
 
Jag är helt förvirrad över att ni sätter ett likamedstecken mellan långsint och bra på att sätta gränser mot folk som beter sig illa! För mig har det inget med varandra att göra. Självklart är man fortsatt arg om anledningen till att man blev arg fortfarande finns kvar. När jag säger att jag inte är långsint så betyder det att jag släpper ilskan snabbt om man haft en mindre dispyt (inget stort, ingen gick över nån gräns, ingen betedde sig illa utan en helt vanlig mindre konflikt) som man löst. En långsint person kan inte släppa det lika snabbt när konflikten är utredd. En långsint person drar upp såna saker i framtiden gräl. En icke-långsint person har lagt det bakom sig.
Håller med dig. För mig handlar det om hur länge man låter negativa saker som hänt tidigare påverka ens åsikt om och beteende mot någon som man tycker har gjort något felaktigt. Det behöver ju inte ens vara mot en själv.
 
Håller med.
Min mormor var klassiskt långsint för mig, hon kunde dra upp oförrätter med folk som skett för 50 år sedan och motparten var död liksom 😅 Min mamma har samma tendens men inte lika extremt. Hon drar gärna upp saker som skedde mellan oss för länge sen om man hamnar i konflikt med henne i nutid. Allt ska liksom dras upp..

Pappa och jag har kort stubin istället - men får man bara ösa ur sig att den andra är "dum i huvudet" så är det glömt 2 min efteråt 🤷‍♀️
Sånt är verkligen skitjobbigt. tråden har fått mig att tänka på hur det var när jag växte upp, hur mina föräldrars ältande begränsade familjen, hur jag kunde få saker kastade i ansiktet åratal efteråt. Så ville inte jag leva och har arbetat hårt med mig själv för att komma ur det.
 
Håller med dig. För mig handlar det om hur länge man låter negativa saker som hänt tidigare påverka ens åsikt om och beteende mot någon som man tycker har gjort något felaktigt. Det behöver ju inte ens vara mot en själv.

Fast med den definitionen är jag istället långsint. För mig är tid inte en faktor som ändrar något om inget aktivt händer (dvs för vissa saker som är viktiga för mig - är det för mig en skitsak så gör tiden att det glöms fort - ofta redan samma dag).
 
Fast med den definitionen är jag istället långsint. För mig är tid inte en faktor som ändrar något om inget aktivt händer (dvs för vissa saker som är viktiga för mig - är det för mig en skitsak så gör tiden att det glöms fort - ofta redan samma dag).
Men det är väl självklart att det påverkar vad det är för typ av grej personen gjort? Det blir helt absurt annars.
Man är inte långsint bara för att man inte glömmer allvarliga oförrätter.
 
Hm... jag går verkligen inte omkring och ältar saker, det är för jobbigt. Men har någon sas hamnat på fel sida av mig är min tjänstvillighet ungefär lika med noll (det är ofta kopplat till tjänster). Jag kan fortfarande umgås med personen i fråga etc, det är inte det. Men vill personen ha hjälp får hen fråga någon annan.

Samtidigt försöker jag verkligen se mina medmänniskor i en positiv dager... vilket absolut gjort att jag blivit bränd. Men då kommer vi igen till det där att bränner någon mig är jag inte mer än artig framledes.

Edit: Givetvis går jag inte och räknar efter vad jag gjort för någon och vad hen gjort för mig. Det är snarast när det blir VÄLDIGT ensidigt och ses som självklart att jag ställer upp... och det har i allmänhet varit släktrelaterat :meh:
 
Senast ändrad:
Jag har nog samma syn på "långsint" som du, men kanske med tillägget att den som är långsint kanske samlar massa mindre oförrätter och sen blir oproportionerligt arg/gör flera små konflikter till en stor vid ett senare tillfälle och så drar upp allt

Vad är "små oförrätter" för något egentligen?
 
Jag känner mest att om jag vaknar upp nästa dag och inte bryr mig var det inte så himla viktigt ändå, alternativt är situationen redan löst (jag tog upp det med personen på något sätt) och då finns det ingen anledning att älta det mer.

Så du likställer långsinthet med ältande?
 
Det är nog väldigt olika från person till person tänker jag. Typ bortglömda födelsedagar, något brutet löfte, en stöt på ett gemensamt kärleksintresse, en klumpig kommentar? Jag vet inte, sådant som folk kan träta om i vardagen helt enkelt.

Men om man hamnar i konflikt med någon ofta över smågrejer, så är det väl ett skilt koncept från att vara långsint? Är det inte det som är småsint? Och man kan vara både småsint och långsint samtidigt.
 
Men om man hamnar i konflikt med någon ofta över smågrejer, så är det väl ett skilt koncept från att vara långsint? Är det inte det som är småsint? Och man kan vara både småsint och långsint samtidigt.
Nej, att vara långsint behöver inte betyda att man är särskilt vresig eller ofta hamnar i konflikter. Men är man långsint så minns man länge, och har negativa känslor kopplade till gamla småkonflikter även om resten av omgivningen har glömt de hör konflikterna sedan länge. Den som är lite kantig kanske oftare hamnar i konflikter, men är man inte långsint lägger man dem bakom sig direkt och tänker inte mer på den saken.
 
Nej, att vara långsint behöver inte betyda att man är särskilt vresig eller ofta hamnar i konflikter. Men är man långsint så minns man länge, och har negativa känslor kopplade till gamla småkonflikter även om resten av omgivningen har glömt de hör konflikterna sedan länge. Den som är lite kantig kanske oftare hamnar i konflikter, men är man inte långsint lägger man dem bakom sig direkt och tänker inte mer på den saken.

Ja, och det jag försöker säga är att rätt ofta är det hälsosamt att vara långsint. En hel del beteenden ska man inte acceptera från sina nära. Men man behöver varken älta eller ständigt ha negativa tankar på grund av det, det är något annat.

Alltför många kvinnor förlåter alltför mycket.
 
Ja, och det jag försöker säga är att rätt ofta är det hälsosamt att vara långsint. En hel del beteenden ska man inte acceptera från sina nära. Men man behöver varken älta eller ständigt ha negativa tankar på grund av det, det är något annat.

Alltför många kvinnor förlåter alltför mycket.

Så som jag definierar långsint så är det definitivt ett negativt drag hos en person som gör personen svårare att umgås med och framförallt svårare att umgås med nära eller leva ihop med. Ingen är perfekt och om den ena i relationen är långsint så måste den andre tassa på tå för att inte trigga den långsintes surande som då kommer vara länge. Det tär på mig att umgås med en sån person. Då föredrar jag alla dagar i veckan nån med kort stubin som lägger det bakom sig när det är utagerat.
 
Ja, och det jag försöker säga är att rätt ofta är det hälsosamt att vara långsint. En hel del beteenden ska man inte acceptera från sina nära. Men man behöver varken älta eller ständigt ha negativa tankar på grund av det, det är något annat.

Alltför många kvinnor förlåter alltför mycket.
Jag hävdar att det är direkt ohälsosamt att vara långsint. Jag förstår inte hur du lyckas sätta ett likhetstecken mellan att ta skit och vara långsint? Man kan ju fräsa ifrån och sen släppa det? Betyder inte att man viker sig och slätar över?
 
Ja, och det jag försöker säga är att rätt ofta är det hälsosamt att vara långsint. En hel del beteenden ska man inte acceptera från sina nära. Men man behöver varken älta eller ständigt ha negativa tankar på grund av det, det är något annat.

Alltför många kvinnor förlåter alltför mycket.
Det är olika saker. Att sätta gränser och hålla sig borta från personer som gör en illa är jätteviktigt, men man är inte långsint för det.
 
Ju mer jag tänker på det så handlar det för mig väldigt ofta sånt som nån gjort MOT mig. Anklagelser, utbrott, ryktesspridning.
Jag blir oerhört ledsen och minns. Länge. Länge.

Jag tänker mer på små fåniga gräl man har med sin partner/förälder/barn när jag tänker på långsinthet. Inte på folk som är elaka på riktigt och anklagar en för saker, sprider rykten osv.

Jag anser inte att jag är långsint för att jag inte vill umgås med en elak kollega/stall"kompis" på fritiden. Men jag hade varit långsint om jag gick och surade på min man i flera dagar för ett litet fånigt gräl vi hade när vi båda var trött och hungriga efter en lång arbetsdag.
 

Liknande trådar

Relationer Jag såg att min gamla tråd från i våras hade låsts, men jag fick så himla mycket fina och kloka ord av er den gången, så jag gör ett...
7 8 9
Svar
164
· Visningar
18 311
Senast: jemeni
·
Hästmänniskan Skulle behöva skriva av mig lite. Tycker det är svårt att få råd och förståelse när jag pratar om detta med människor i min närhet, då...
2
Svar
23
· Visningar
5 256
Senast: Nepenthe
·
Juridik & Ekonomi Är det ens möjligt att stämma/få skadestånd från myndighet? Jag ska försöka berätta så bra det går utan att avslöja för mycket, vill...
Svar
4
· Visningar
3 397
Senast: Grazing
·
Kropp & Själ Hej! Någon kanske minns att jag skapade en tråd om vardagsstress i våras. Det har hänt mycket efter det och jag mår sämre och sämre...
Svar
15
· Visningar
1 012

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Uppdateringstråd 29
  • Att ångra en valp
  • Senast tagna bilden XV

Hästrelaterat

  • Artroskopi äldre häst
  • Födda 2022
  • Mängd olja och lucern

Omröstningar

Tillbaka
Upp