Lära äldre häst att gå på tygeln

[skiesabove]

Hon bär sig rätt, naturligt. Är rätt byggd för att bära sig korrekt. Eller rättare sagt, bära upp ryttaren korrekt - vilket hon gör när hon skrittar avspänt. Det är inte det hon behöver lära sig. Vet inte riktigt hur jag ska formulera mig, men hon förstår liksom inte sitt eget bästa, utan sätter upp huvudet och sänker ryggen när vi travar, för att hon är het och outbildad. Hade jag kunnat få henne att förstå vilken form jag vill ha henne i (eftergift i nacken) så hade det varit lättare för mig att komma vidare med hennes utbildning.

"Gå på tygeln" är inte ett bra sätt att tänka på det. Det brukar leda till spända hästar som knäpper av.

Aktiverad core och avslappnad hals kanske kan funka bättre för dig att tänka på som målbild?

Och vägen dit, att hitta avslappning, går via styrketräning. Man kan inte slappna av i en rörelse om man inte har kontroll på kroppen i rörelsen. Och det är viktigt att jobba avsuttet, eftersom man bara skadar sig om man börjar lyfta tungt direkt.

Skogspromenader över stock och sten, backträning, arbete vid hand, sen uppsuttet träna på övergångar halt-skritt-halt och tempoväxlingar i skritt. Målet kan vara att kunna skritta så långsamt och kontrollerat att det är ett steg per andetag typ.

Hästen visar ju tydligt att den inte är nog stark för att bära dig rätt i traven på det sätt du vill. Då måste ni träna styrkan på den nivån den är på nu. Efter några veckors träningsprogram i skritt kan ni säkert börja lägga in korta övergångar till långsam trav (bryt av så fort som hästen försöker dra upp tempot och slänga med benen och köra upp nacken).

 

[Habina]

Här är min målbild för avslappnad häst. Förvisso skritt (och inte på tygeln) men så vi pratar om liknande saker.

 

[Oknytt]

Och jag har påbörjat inlärning av sidförande hjälper. Men det blir i många fall lite av en ond cirkel, för hon uppfattar det ibland som framåtdrivande och när jag tar förhållningar hamnar vi i "kör upp huvudet och sänk ryggen"-läge, vilket ju är det jag vill komma ifrån.

Det är ju för att kallblodstravarnas första reaktion när de inte förstår nåt är att lösa det på det enda sätt de kan - rakt fram och gärna med fart.
Kollar du dessutom på hur travhästar springer så springer ju typ alla just så för att de är lärda det. Ofta är de dessutom uppkäkade vilket ännu mer underlättar att de hamnar i den positionen. Hon gör ju bara det hon kan sen tidigare, för ingen har lärt om henne.

Det är bara att fortsätta nöta så kommer det lossna till slut. Hon måste bara få chansen att lära om. Dock tror jag du måste släppa hela den här "hålla huvudet i en viss position" och "gå på tygel". Det kommer långt senare, och du har en väldigt grön häst för tillfället som är långt ifrån redo för det.

Tyvärr är det här just det som är det jättesvåra med travhästar, att lära om dem från det som de lärt sig innan.

 

[ameo]

"Gå på tygeln" är inte ett bra sätt att tänka på det. Det brukar leda till spända hästar som knäpper av.

Aktiverad core och avslappnad hals kanske kan funka bättre för dig att tänka på som målbild?

Och vägen dit, att hitta avslappning, går via styrketräning. Man kan inte slappna av i en rörelse om man inte har kontroll på kroppen i rörelsen. Och det är viktigt att jobba avsuttet, eftersom man bara skadar sig om man börjar lyfta tungt direkt.

Skogspromenader över stock och sten, backträning, arbete vid hand, sen uppsuttet träna på övergångar halt-skritt-halt och tempoväxlingar i skritt. Målet kan vara att kunna skritta så långsamt och kontrollerat att det är ett steg per andetag typ.

Hästen visar ju tydligt att den inte är nog stark för att bära dig rätt i traven på det sätt du vill. Då måste ni träna styrkan på den nivån den är på nu. Efter några veckors träningsprogram i skritt kan ni säkert börja lägga in korta övergångar till långsam trav (bryt av så fort som hästen försöker dra upp tempot och slänga med benen och köra upp nacken).

Jag har självklart det som målbild. Men oavsett hur mycket styrka och lösgjordhet jag jobbar med, så kommer den sista lilla detaljen - eftergift i nacken - inte komma eftersom hon inte förstår att det är dit jag vill komma.

Det är ju för att kallblodstravarnas första reaktion när de inte förstår nåt är att lösa det på det enda sätt de kan - rakt fram och gärna med fart.
Kollar du dessutom på hur travhästar springer så springer ju typ alla just så för att de är lärda det. Ofta är de dessutom uppkäkade vilket ännu mer underlättar att de hamnar i den positionen. Hon gör ju bara det hon kan sen tidigare, för ingen har lärt om henne.

TACK!
Det är precis det här jag menar, men uppenbarligen inte lyckas formulera tillräckligt tydligt! Och det är att "lära om henne" jag behöver tips om hur jag ska göra. Och det underlättar ju inte direkt att det är en känslig och het häst, med nerverna på ytan, vilket var orsaken till att hon blev ridhäst istället för fortsatt karriär på travbanan.

(och jag uppfattar att många av de svar jag får inte riktigt inser vari problemet ligger. Antar att det möjligen handlar om ifall man har erfarenhet av att skola om travhästar eller inte? Och, om jag får vara fördomsfull så tror jag kanske att det oftast inte är det mest kunniga ryttarna som lägger tid, möda o kunskap på omskolning av travare, vilket späder på problemet.)

Det är bara att fortsätta nöta så kommer det lossna till slut. Hon måste bara få chansen att lära om. Dock tror jag du måste släppa hela den här "hålla huvudet i en viss position" och "gå på tygel". Det kommer långt senare, och du har en väldigt grön häst för tillfället som är långt ifrån redo för det.

Tyvärr är det här just det som är det jättesvåra med travhästar, att lära om dem från det som de lärt sig innan.

Jag har inte bråttom på något sätt, jag behöver bara tips om hur jag ska få henne att förstå vad det är jag vill. Jag har haft henne i drygt 2 år, så det är inte direkt så att jag stressar fram något. Men jag har kommit till läget att "inget händer av sig själv, jag vill komma vidare härifrån". Bara att nöta skriver du. VAD är det jag ska nöta? Vad är det som kommer få henne att till slut förstå vad jag vill att hon ska göra?

För många (20+) år sedan hade jag en shetlandsponny som jag "behövde" få att lära sig att gå i "rätt form" (på rätt kort tid). Där och då löste jag det med att spänna in den med gummisnodd kanske 3 gånger, så fattade den vad jag ville och problemet var löst.
Men, idag har jag ingen större lust att göra likadant, med den här hästen. Utan det jag söker är andra vägar att gå, för att visa henne att "det är så här jag vill att du ska göra".

 

[Marvin]

Och jag har påbörjat inlärning av sidförande hjälper. Men det blir i många fall lite av en ond cirkel, för hon uppfattar det ibland som framåtdrivande och när jag tar förhållningar hamnar vi i "kör upp huvudet och sänk ryggen"-läge, vilket ju är det jag vill komma ifrån.

Så gjorde min också, och hotade att stegra för att hon kände att hon inte hade någonstans att ta vägen. Därav flytta längs en vägg/staket för att slippa ta så mycket i tygeln och från marken visa henne att det går att korsa benen istället. Hon fattar ju när hon står i stallgången och man ber henne flytta sig.

 

[Novisis]

Kanske jobba från marken, i grimma? Att på det sätter hjälpa henne till böjning och med tiden trampa in under sig i öppna? Tänker att hon kanske är mindre stressad vid markarbete och i grimma, då det inte liknar att bli körd?

 

[Elo]

Kan du jobba med 'fultrav'? Dvs, skritta på tills hästen bara 'råkar' få minsta indikation att ramla över i trav och bara 'haha, jag skoja, vi ska ju skritta'. Dvs, målet är 2-4 steg i den fulaste, tråkigaste traven någonsin, och bryta av innan 'travartraven' tar över. Och försöka hitta avslappningen i de där stegen som nästan är mellan skritt och trav.

 

[Magnum]

Du kan rida henne på tygeln i skritt på mjukt böjt spår? Med kontakt och eftergift osv?


Tänker att det lite blir lite som en väldigt grön unghäst, som heller aldrig gått i form innan och inte vet vad som förväntas.
Jag börjar i skritt där häst och ryttare har tid och ro att befästa hjälperna och förståelsen för vad jag vill där.
Sen lugnt fatta trav och behålla samma hjälpgivning som då hästen redan förstår. Sakta av innan det bär iväg, börja om.


Och , jag tror kanske att böjda spår är av vikt eftersom raka spår på en travare kan trigga fart när den inte riktigt förstår? Särskilt i trav då.

 

[Fabian In Memoria]

Rundcorall och lina är ju inte enda vägen framåt. Och om man inte skulle trava uppsuttet förrän hästen kan öppna så blir det kämpigt med utbildningen

Nej, jag skrev trava i form. Och öppna i skritt från marken går ganska fort att lära. Självklart finns det flera sätt att komma dit, jag menar på inget sätt att det är det enda.

 

[ameo]

Du kan rida henne på tygeln i skritt på mjukt böjt spår? Med kontakt och eftergift osv?

Hon förstår inte "kontakt och eftergift" i skritt heller. Men där går hon åtminstone avspänt och bär upp ryttaren rätt (åtminstone så länge jag inte försöker arbeta med sidvärtsrörelser eller annat), det är bara kontakt och eftergift som saknas. Medan det blir mer av hög nacke och sänkt rygg i trav.

 

[Fabian In Memoria]

Hon förstår inte "kontakt och eftergift" i skritt heller. Men där går hon åtminstone avspänt och bär upp ryttaren rätt (åtminstone så länge jag inte försöker arbeta med sidvärtsrörelser eller annat), det är bara kontakt och eftergift som saknas. Medan det blir mer av hög nacke och sänkt rygg i trav.

Så länge det inte funkar i skritt kan du inte förvänta dig att det ska funka i trav.

 

[Oknytt]

Jag har självklart det som målbild. Men oavsett hur mycket styrka och lösgjordhet jag jobbar med, så kommer den sista lilla detaljen - eftergift i nacken - inte komma eftersom hon inte förstår att det är dit jag vill komma.

TACK!
Det är precis det här jag menar, men uppenbarligen inte lyckas formulera tillräckligt tydligt! Och det är att "lära om henne" jag behöver tips om hur jag ska göra. Och det underlättar ju inte direkt att det är en känslig och het häst, med nerverna på ytan, vilket var orsaken till att hon blev ridhäst istället för fortsatt karriär på travbanan.

(och jag uppfattar att många av de svar jag får inte riktigt inser vari problemet ligger. Antar att det möjligen handlar om ifall man har erfarenhet av att skola om travhästar eller inte? Och, om jag får vara fördomsfull så tror jag kanske att det oftast inte är det mest kunniga ryttarna som lägger tid, möda o kunskap på omskolning av travare, vilket späder på problemet.)

Jag har inte bråttom på något sätt, jag behöver bara tips om hur jag ska få henne att förstå vad det är jag vill. Jag har haft henne i drygt 2 år, så det är inte direkt så att jag stressar fram något. Men jag har kommit till läget att "inget händer av sig själv, jag vill komma vidare härifrån". Bara att nöta skriver du. VAD är det jag ska nöta? Vad är det som kommer få henne att till slut förstå vad jag vill att hon ska göra?

För många (20+) år sedan hade jag en shetlandsponny som jag "behövde" få att lära sig att gå i "rätt form" (på rätt kort tid). Där och då löste jag det med att spänna in den med gummisnodd kanske 3 gånger, så fattade den vad jag ville och problemet var löst.
Men, idag har jag ingen större lust att göra likadant, med den här hästen. Utan det jag söker är andra vägar att gå, för att visa henne att "det är så här jag vill att du ska göra".

Mmm. Jag fattar exakt vad du brottas med, och det är jättesvårt för folk som inte haft kallblodstravare att 1. Fatta vad man egentligen menar 2. Försöka hjälpa utifrån ett ridhäst/ unghästtänk, för det går inte! Det är svårt att utbilda en unghäst, att utbilda en fd travare är ännu svårare. Jag har läst vissa av svaren och tänkt - det där skulle aldrig funka på min.

Jag blev galen på min dressyrtränare i våras tex för hon förstod verkligen inte vad jag menade när jag sa att "han är jättekänslig och blir stressad nu" tills hon faktiskt hoppade upp själv och insåg vad jag försökte säga. Jag har fått lägga dressyrträningarna på is än så länge, för min blev så stressad av det till slut att han började visa tendenser till att skena pga stressen.

Många av dem är väldigt känsliga och heta, och som sagt, grundinställningen hos många av dem, iaf vad jag upplever det som när de inte förstår/tycker nåt är svårt är: "Ja men jag pyser väl iväg i trav då, för det är det har ju alltid varit rätt svar tidigare".

Jag jobbar min väldigt mkt med sidförande och skritt, och jag har slopat bett till förmån för bettlöst. Han kan såklart även trava hyffsat vettigt och galopperar även uppsuttet, men har ändå tendenserna fortfarande att köra upp huvudet, holka ur ryggen och rinna iväg i trav när han tycker nåt är svårt, är less, eller inte fattar.

 

[tuaphua]

Hon förstår inte "kontakt och eftergift" i skritt heller. Men där går hon åtminstone avspänt och bär upp ryttaren rätt (åtminstone så länge jag inte försöker arbeta med sidvärtsrörelser eller annat), det är bara kontakt och eftergift som saknas. Medan det blir mer av hög nacke och sänkt rygg i trav.

Jag tänker som @super att man får lära in det för hand först. Man måste lära in ett språk för att kunna kommunicera. Det blir onödigt svårt uppsuttet. Dels kan du inte inverka i så många vinklar i tygeln uppsuttet och dels adderar du din egen vikt som hästen måste balansera runt med när den inte riktigt vet hur den ska använda kroppen.
Att jobba sidvärts är toppen både för lösgjordhet, balans och för de som gärna löser saker med fart. De kan inte älga iväg om de tvärar och man hamnar inte fast i bromsande hjälper.
Men även det lär jag gärna in för hand först.
Gärna också för hand rygga dem längre sträckor med långa kliv i lägre form som gör att bäckenet vinklas. Det gör e det inte direkt på många utan man får rygga långa sträckor under en period. Hjälper bärigheten i trav tex. När man kommit dit att rygga i form funkar och övergång till skritt ur ryggning funkar kan man ta traven ur det och få hjälp av att bäckenet är vinklat till mer samling än de är skolade till så att det skulle funka på hjälperna bara.

Att bara rida övergångar funkar sällan om de håller kroppen så fel invant och inte förstår hjälperna. Det blir bara kassa övergångar och lite eller inget resultat.

 

[Oknytt]

Jag tänker som @super att man får lära in det för hand först. Man måste lära in ett språk för att kunna kommunicera. Det blir onödigt svårt uppsuttet. Dels kan du inte inverka i så många vinklar i tygeln uppsuttet och dels adderar du din egen vikt som hästen måste balansera runt med när den inte riktigt vet hur den ska använda kroppen.
Att jobba sidvärts är toppen både för lösgjordhet, balans och för de som gärna löser saker med fart. De kan inte älga iväg om de tvärar och man hamnar inte fast i bromsande hjälper.
Men även det lär jag gärna in för hand först.
Gärna också för hand rygga dem längre sträckor med långa kliv i lägre form som gör att bäckenet vinklas. Det gör e det inte direkt på många utan man får rygga långa sträckor under en period. Hjälper bärigheten i trav tex. När man kommit dit att rygga i form funkar och övergång till skritt ur ryggning funkar kan man ta traven ur det och få hjälp av att bäckenet är vinklat till mer samling än de är skolade till så att det skulle funka på hjälperna bara.

Att bara rida övergångar funkar sällan om de håller kroppen så fel invant och inte förstår hjälperna. Det blir bara kassa övergångar och lite eller inget resultat.

Har aldrig träffat eller ägt en travare som inte blivit helt friterad i skallen av övergångar. Det funkar inte på dem, de blir apstressade av det.

 

[ameo]

Så länge det inte funkar i skritt kan du inte förvänta dig att det ska funka i trav.

Har jag sagt att jag förväntar mig det?
Jag har berättat att det märks tydligare i trav, för det är då hon kör upp huvudet och sänker ryggen. Det gör hon inte i skritt, utan där bär hon upp sig och mig bra - men fortfarande med huvudet rakt fram.
Men det jag vill ha tips om lösningar för är att få henne att förstå att jag vill att hon ska vara eftergiven i nacken. Oavsett gångart. För det finns inte i hennes sinnevärld att det är ett alternativ, utan jag måste på något sätt visa henne att det är det jag vill att hon ska göra.

 

[MiniLi]

Har jag sagt att jag förväntar mig det?
Jag har berättat att det märks tydligare i trav, för det är då hon kör upp huvudet och sänker ryggen. Det gör hon inte i skritt, utan där bär hon upp sig och mig bra - men fortfarande med huvudet rakt fram.
Men det jag vill ha tips om lösningar för är att få henne att förstå att jag vill att hon ska vara eftergiven i nacken. Oavsett gångart. För det finns inte i hennes sinnevärld att det är ett alternativ, utan jag måste på något sätt visa henne att det är det jag vill att hon ska göra.

Jag tror jag fattar. Hon förstår inte signalerna i skritt heller men där har hon lättare att hitta naturlig avspändhet och bärighet, jämfört med traven där alla hennes erfarenheter säger att läsningen blir vara att köra upp huvudet och springa fort.

Jag tänker att man kan ta sig framåt i småsteg för hand. Ta i tygeln lite och belöna med godis när hon sänker huvudet. Tryck lätt med handen i skänkelläge och belöna när hon går undan för trycket åt sidan. Osv.

Poletten kommer säkert trilla ner bara du får in några belöningstillfällen, som att man behöver via henne att det det finns en till dörr att öppna

 

[vilde]

Att gå i form/på tygeln/dra in nosen är väl inget att sträva efter utan det är lösgjordhet och balans man vill ha.

 

[Bison]

Tycker du har fått bra tips ffa från @Oknytt som har erfarenhet har fd travare.

Tänker också att det låter dom en typisk travare som är van att trava med huvudet upp och lösa saker med fart.
Kombinera jobb från marken för att lära in eftergift för bettet och gå undan för tryck i kombination med skritturer på lång tygel i kuperad terräng.
Det är intelligenta hästar så troligen kommer hon lära sig snabbt bara hon förstår vad hon ska göra.

 

[super]

jag ska fundera på supers råd.
Och jag har påbörjat inlärning av sidförande hjälper. Men det blir i många fall lite av en ond cirkel, för hon uppfattar det ibland som framåtdrivande och när jag tar förhållningar hamnar vi i "kör upp huvudet och sänk ryggen"-läge, vilket ju är det jag vill komma ifrån.

(det är fanimej inte lätt med hästutbildning....)

Inte riktigt "precis som en unghäst", det är svårare att lära om än lära nytt.

Travare gör ju gärna så, tar allt för framåtdrivning för i deras tidigare liv har det mesta betytt att springa fort. Det är därför det är så mycket enklare att lära dom från marken, det behöver inte vara avancerat alls. Du börjar som jag skrev stillastående och bara får henne att förstå eftergift, när man mutar i rätt tid så brukar dom flesta fatta väldigt fort. När det fungerar stillastående så går du bredvid och provar att stanna samt provar att böja henne lätt åt den sidan du är, håll ett lätt tryck i tygeln tills hon mjuknar, beröm och lite godis, du kan även ta en liten morotslant och locka med samtidigt som du ger lätt tryck i tygeln. Viktigt att ge eftergift direkt dom mjuknar minsta, håller du en sekund för länge så har du tyvärr lite missat tillfället.
Ena sidan kommer vara svårare men om man är noga med beröm och godis så fattar dom flesta väldigt kvickt.

Samma sak med sidförande, stå still och håll i tygeln samtidigt som du ber henne flytta sig bort från dig med ett lätt tryck med handen i sidan och smacka lite lätt, vill hon gå fram så stannar du henne bara och berömmer men utan att ge godis, prova sedan igen att lägga tryck mot sidan vid skänkelläget och smacka försiktigt. Du kan även lägga in ett kommando som du sedan tar med upp på ryggen, tex "flytta".
Hon kan ju förhoppningsvis flytta sig i stallgången så det brukar inte ta lång tid för att få dom att förstå. Viktigt att inte bli upprörd och lägga på mer tryck om det inte fungerar för då kommer hästen bara bli stressad och då lär dom sig ingenting för då är dom blockerade. Hästarna brukar dock fatta väldigt snabbt om man är konsekvent. Detta jobb blir grunden till allt, för när du sedan stöter på patrull i traven så går man ner till skritt lägger en liten volt och repeterar innan man provar i trav igen. På så sätt bygger du upp basen för att kunna hantera när hästen varvar och vill springa fort, då har man denna grund att alltid falla tillbaka på när det brinner i skallen på dom.

 

[CaisaCax]

Jag har haft några kallblodstravare och jag tycker att tricket har varit att förstå hur hästen vill ha det snarare än att få hästen att förstå hur jag vill ha det. Min nuvarande går exempelvis bara på rak stång med kedja (kimblewick och babypelham). Med det på är hon stabilt i form. Med delat bett blir hon stressad och ostadig. Rider korta dressyrpass på max 30 minuter och är noga med att hon alltid ska känna sig duktig. Hon får lätt prestationsångest och varvar upp så jag kortar hellre ner passet än att hamna där.