Bukefalos 28 år!

Män som ratas på Tinder - ett potentiellt samhällsproblem?

Status
Stängd för vidare inlägg.
Ja, precis det där med utseende går åt båda hållen. Men medel mannen har det tuffare och behöver anstränga sig mer än medel kvinnan.

Våra problem kommer senare, att försöka hålla oss vid liv när vi träffat fel man. Lite galghumor, men ändå en bild av hur det ser ut. Vi får mer uppmärksamhet men får å andra sidan andra problem senare i dejtandet.
 
Ett av mina ex visade sig aldrig borsta tänderna om han inte trodde att han den dagen skulle få pussa någon. "Det var ju onödigt" enligt honom... Har även träffat många män som inte ens äger en tandborste :crazy: Det är på den nivån att när jag första gången hörde en (manlig) kollega säga ungefär "Åh jösses, jag sov så länge idag att jag knappt hann bosta tänderna!" så blev jag positivt överraskad.

Vet inte om en ska skratta eller gråta. Jag tyckte att det var så genant att det tog flera år innan jag förde det på tal inför en väninna (löjligt att liksom skämmas över sina pojkvänners hygienbrist men ja, så var det), och när hon svarade att hennes fd sambo i princip aldrig borstade tänderna så insåg jag hur vanligt det ändå verkar vara. Och oerhört avtändande. Jisses.
 
https://omni.se/sapo-de-ensamma-man...9snFQ0VKol31_XWoAKZW8tH7Vin0b_1xZuiDrto4Goy48

"De ensamma männen utgör ett växande terrorhot
Män som lever i ofrivilligt celibat kräver en ökad uppmärksamhet från Säkerhetspolisen. Det säger Säpochefen Klas Friberg på ett seminarium i Göteborg, rapporterar Ekot. Under de senaste åren har flera terrordåd i världen utförts av personer med kopplingar till den så kallade incelrörelsen.

– Den är sannolikt växande. Därför är den besvärande för oss i Sverige, och i hela västvärlden, säger Friberg.

Eftersom männen ofta är ensamma blir dåden extra svåra att förutse. Enligt Ahn-Za Hagström, som är senior analytiker på Säpo, utvecklas männens hat mot kvinnor till en frustration mot hela samhället."


Frågan om INCELs och terrorism diskuteras i högre grad i andra länder där män som känner sig ratade av kvinnor redan mördat och genomfört attacker specifikt riktade emot kvinnor.
https://www.theverge.com/2019/10/5/...nt-toronto-attack-confession-gender-terrorism

"In April of 2018, a 25-year-old man killed 10 people in Toronto and injured many more. A Facebook post hinted that the killer was part of the incel movement, a mostly online community of men obsessed with their own “involuntary celibacy.” Last week, an interview transcript and video removed all doubt — the perpetrator claimed to be launching an “uprising” against attractive and average men because women refused to date him.

But the interview didn’t just confirm what we already knew. It described an inchoate form of terrorism in a surprising way: not as isolated acts inspired by an internet echo chamber, but as something like an organized movement. With growing pressure to fight violent far-right movements based on racism and nationalism, incels are demonstrating more clearly than ever what a terrorist group motivated by gender looks like. And that could be completely intentional.

/..../ "


https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=7366942

"Flera terrordåd i USA och Kanada har riktats direkt mot kvinnor, och enligt Säpo finns den så kallade incel-rörelsen också i Sverige.
– Det som är nytt och som vi pratar mer om är den så kallade incel-rörelsen, det handlar om mäns rätt till sex och kvinnans makt att kunna välja, säger Ahn-Za Hagström, senior analytiker på Säpo.
Ahn-Za Hagström talar om våldsbejakande extremism på ett seminarium i Göteborg. Hon pratar om ensamma män som lever i ofrivilligt celibat, och som drivs av hat mot både kvinnor och samhället i stort.
Männen möts i olika forum på nätet och kallar sig själva för incels, involuntary celibacy, ofrivilligt celibat, och är en rörelse som växer enligt säkerhetspolisen.

Det finns ingen som kan säga hur många personer det handlar om men rörelsen har anhängare även i Sverige, konstaterar Säpochefen Klas Friberg.
– Att det finns personer som följer den här rörelsen och delar dess ideologi är solklart, säger Klas Friberg.
Det finns exempel på flera terrordåd i USA och Kanada från de senaste åren, direkt riktade mot kvinnor och där männen haft kopplingar till incel-rörelsen. Det handlar oftast om ensamma gärningsmän och dåd som är svåra att förutse.
Rörelsen kräver ökad uppmärksamhet från Säpo, konstaterar Klas Friberg.
– Vi har sett ett antal tragiska exempel ute i världen där individer utifrån den här rörelsens ideologi har begått grova våldsbrott, och den är sannolikt växande. Därför är den besvärande för oss i Sverige, och i hela västvärlden.
Från scenen förklarar Ahn-Za Hagström hur mäns hat mot kvinnor växer till en frustration mot hela samhället.
– Samhället uppmuntrar till jämställdhet och kvinnans rätt att välja, och därför ska också samhället straffas."
Det känns så tröttsamt att svaret på ”ensam och olycklig” måste sluta i våld. Våld mot den man känner sig ratad av, kvinnor generellt blir ju inte mer pepp att ge sig ut i dejting-djungeln när man läser om vilka dårar som finns där ute.
 
Det känns så tröttsamt att svaret på ”ensam och olycklig” måste sluta i våld. Våld mot den man känner sig ratad av, kvinnor generellt blir ju inte mer pepp att ge sig ut i dejting-djungeln när man läser om vilka dårar som finns där ute.

Precis. En mkt stor anledning till att jag aldrig ens tänkt tanken på nätdejting.
 
Måste man vara missnöjd när man är singel?
Läste aftonbladets artikel och tycker det är lite tröttsamt att "framgång" (eller "att lyckas") ska innebära högavlönat jobb, stadigvarande partner och barn.
Kan inte "framgång" vara t.ex medelavlönat jobb, 3-5 partners och inga barn för att det är så man vill leva sitt liv? Eller lågavlönat jobb, 0 partners och 15 fantastiska hobbys? Eller vad man nu vill fylla sitt liv med (där det såklart också är helt ok om man strävar efter just högavlönat jobb, stadigvarande partner och barn).
Men jag tycker liknande inlägg alltid ska stirra sig blind på pengar, monogami och avkommor. Istället för att promota att just det är höjden av framgång kanske man ska promota att framgång ser annorlunda ut beroende på vem man är och att det är ok att sträva efter något annat än just pengar, monogami och avkommor.
Möjligen skulle då så många personer som inte har just den typen av framgång inte känna sig lika misslyckade?


Googlade runt lite på ämnet också och hittade bland annat detta inlägg som menar att verkligheten inte ser så blek ut som de nu varnar för:
https://www.gp.se/kultur/kultur/kvinnor-gifter-sig-visst-med-lägre-utbildade-1.11125479

"...Forskaren Margarita Chudnovskaya har undersökt samtliga svenska universitetsutbildade personer födda de tre första åren i början på varje decennium, alltså 1940-42, 1950-52, 1960-62 och 1970-72. Hon har tagit reda på om de har barn eller inte och i så fall vilken utbildningsnivå den andra föräldern har..."
"...Men i takt med att kvinnorna ångat förbi männen i på universiteten har också familjemönstren med tiden ändrats och är nu spegelvända mot hur de var förr. Bland högutbildade kvinnor födda 1970-72 är bara 15 procent barnlösa, ungefär samma andel som bland svenska kvinnor i allmänhet. Och fler än 50 procent har skaffat barn med en lägre utbildad man, medan 31 procent har barn med en högutbildad partner..."


Det hade varit intressant att se jämförelsen tagen vidare in i 80-talet, men gissningsvis gör man inte det innan alla kvinnor anses ha passerat barnafödande ålder.

Jag tänker att den attityd en (ung?) kvinna har när den får frågan om den rent hypotetiskt kan tänka sig att gifta sig med en man som har lägre utbildning än henne kanske inte är hugget i sten, utan att det finns oändligt många fler saker som spelar in i valet av partner när det väl sker. Bilden man har av sin framtida man/sin framtida tillvaro tenderar nog i många fall att förändras något allt eftersom man själv växer och utvecklas också. Det har den definitivt gjort för mig, det jag vill ha ut av livet och en potentiell partner skiljer sig rätt mycket från vad jag hade för bild för 10-15 år sedan.
Och jag tror inte det handlar om att de kvinnor som bildar familj med en man med lägre utbildning på något sätt "sänkt sina krav" eller "nöjt sig", utan snarare att antal HP är rätt irrelevant i det långa loppet. För de allra flesta.
 
Ett av mina ex visade sig aldrig borsta tänderna om han inte trodde att han den dagen skulle få pussa någon. "Det var ju onödigt" enligt honom... Har även träffat många män som inte ens äger en tandborste :crazy: Det är på den nivån att när jag första gången hörde en (manlig) kollega säga ungefär "Åh jösses, jag sov så länge idag att jag knappt hann bosta tänderna!" så blev jag positivt överraskad.

Oj...
 
Måste man vara missnöjd när man är singel?
Läste aftonbladets artikel och tycker det är lite tröttsamt att "framgång" (eller "att lyckas") ska innebära högavlönat jobb, stadigvarande partner och barn.

En oerhört tröttsam syn på att vara lyckad tycker jag. Jag är självvald singel, för det finns så få män som intresserar mig på djupet så pass mkt att jag tycker det väger upp nackdelarna som jag ser med relationer. Barn vill jag aldrig nånsin ha och har aldrig velat. Jobbet är jag nöjd med, bra lön och bra schema men jag är inte akademiker :p
 
Jag tycker att det är en konstig sak att skylla på att man skulle bli våldsam för att man inte har en relation. Troligtvis är personerna redan våldsamma i grunden.

I mina kretsar är det faktiskt oftast akademiker som har minst relationer eller har relationer och familj först väldigt sent i livet. Vanligare är då att hantverkarna, mekanikerna, bönderna och ja till och med de som är beroende av stöd från samhället skaffar relationer och familj tidigt i livet.

Jag själv har en underbar flickvän och strävar aktivt efter att klara mig på så lite pengar som möjligt. Alltså mindre arbete och mer självhushållning.

Hade jag inte haft turen att träffa henne hade jag föredragit att vara ensam och inte skulle jag kunna tänka mig att man skulle bli våldsam för det. Nu skulle ju det förvisso vara självvalt men tänker ändå att det inte borde spela någon roll. Då borde det vara samma sak med alla typer av relationer och inte just kärleksrelationer. Ensamhet överlag så att säga och det kan nog påverka pysket på både kvinnor och män om man inte föredrar ensamhet då.
 
Ett av mina ex visade sig aldrig borsta tänderna om han inte trodde att han den dagen skulle få pussa någon. "Det var ju onödigt" enligt honom... Har även träffat många män som inte ens äger en tandborste :crazy: Det är på den nivån att när jag första gången hörde en (manlig) kollega säga ungefär "Åh jösses, jag sov så länge idag att jag knappt hann bosta tänderna!" så blev jag positivt överraskad.


Min far tvättar inte händerna efter toalettbesök, borstar knappt tänderna och min mor måste säga åt honom att duscha.
Min systers pojkvän duschade sällan heller och även hon fick påminna honom då han stank. Han satt även och pruttade vid matbordet och så fort nått påpekades så försökte min syster ändra på honom..

Sen detta med utbildning, fick förklarat för mig igår att jag inte alls är ingenjör av en man. Utan att vem som helst kunde fått de jobbet jag har.
Även om det står på mitt anställningsavtal och att jag jobbat 7 år inom samma koncern så får jag alltså inte kalla mig ingenjör enligt honom.

Många män på dejtingsajter har även inga bilder. Många kan inte föra en dialog, för många blir arga om man inte finner intresse i d em och vill ha förklarat varför. De blir då arga, hotfulla och ifrågasätter äns känslor/tankar.
 
Män med potential att våldsamma eller farliga för att de att blivit ratade på Tinder att är ju ingen man önskar att någon kvinna ska ha en relation med ändå. Jag ser ju isåfall hellre att det blir ett ” samhällsproblem” som blottläggs än något som sker i en relation mellan husets fyra väggar.

Som sagt, i Sverige idag har kvinnor råd och möjligheter att välja bort dåliga relationer. Det är inget problem, tvärtom.
 
Jag tycker att det är en konstig sak att skylla på att man skulle bli våldsam för att man inte har en relation. Troligtvis är personerna redan våldsamma i grunden.

I mina kretsar är det faktiskt oftast akademiker som har minst relationer eller har relationer och familj först väldigt sent i livet. Vanligare är då att hantverkarna, mekanikerna, bönderna och ja till och med de som är beroende av stöd från samhället skaffar relationer och familj tidigt i livet.
/.../


Stämmer med mina erfarenheter också. De personer som går in på universitetet och stannar där 4-5+ år tenderar att vänta med barn. Gissningsvis till viss del på grund av praktiska saker som att vilja göra klart sina examina och påbörja sin profession innan du blir gravid. Går du en YH-utbildning efter gymnasiet och påbörjar yrkeslivet som 20-åring så tenderar barnen att komma snabbare.
 
Att män är våldssamma är ett samhällsproblem, men det kan och får inte vara för att kvinnan har valt att inte ha en relation (alls eller med just den mannen). Att beskylla kvinnor för detta och mena att kvinnor väljer ”fel”, ska sänka sina ”krav” eller helt enkelt ”ställa upp” för att rädda samhället skulle vara att gå tillbaka i historien där kvinnor i princip var livegna. Det är inte ett samhälle jag vill leva i. Och våldsamma män blir inte mindre våldsamma i en relation, troligen kommer dock det våldet bara hållas inom de fyra väggarna av hemmet och kvinnan och eventuella barn är de som blir utsatta. Så på sätt och vis kan jag tycka att det är bra att det ändå bubblat upp till ytan och blivit ett samhällsproblem istället för ett kvinno-/familjeproblem.

Dessutom är jag evinnerligt trött på att det alltid antyds att det är kvinnan som kan välja fritt. Det är långt i från verkligheten. Kvinnor blir också ratade pga utbildning, jobb, utseende, etnisk härkomst, social inkompetens, för smart, fel politiska åsikter, för mycket åsikter, för lite åsikter osv.

Om man som kvinna är ofrivilligt singel så är det alltid för att man är för kräsen eller för att man inte anstränger sig tillräckligt. Om en man är ofrivilligt singel så är det för att kvinnorna är för kräsna? Varför behöver inte männen anstränga sig mer om kvinnor behöver det?

Jag är inte ett dugg förvånad över att många män misslyckad på dejtingfronten med tanke på egna erfarenheter. På tinder skriver typ ingen trots match. Hälften kanske svarar om man skriver, men de driver inte konversationen vidare utan allt ligger på mig som kvinna. På andra sidor flödar otrevligheterna och sexinviterna och andra oanständiga förslag.
 
Min far tvättar inte händerna efter toalettbesök, borstar knappt tänderna och min mor måste säga åt honom att duscha.
Min systers pojkvän duschade sällan heller och även hon fick påminna honom då han stank. Han satt även och pruttade vid matbordet och så fort nått påpekades så försökte min syster ändra på honom..

Sen detta med utbildning, fick förklarat för mig igår att jag inte alls är ingenjör av en man. Utan att vem som helst kunde fått de jobbet jag har.
Även om det står på mitt anställningsavtal och att jag jobbat 7 år inom samma koncern så får jag alltså inte kalla mig ingenjör enligt honom.

Många män på dejtingsajter har även inga bilder. Många kan inte föra en dialog, för många blir arga om man inte finner intresse i d em och vill ha förklarat varför. De blir då arga, hotfulla och ifrågasätter äns känslor/tankar.

Fråga: Hur står dom ut? Din mor och syster alltså. Och andra kvinnor i samma sits. Måste vara förödande för lusten och attraktionen.

Ju mer jag hör att andras erfarenheter liknar mina egna, ju mer hopp tappar jag. Tur att jag är gammal och cynisk redan så att fallet inte blir så hårt.
 
Så i grund och botten handlar problemet om mäns hat mot kvinnor.

Ja det tror jag till stor del, och en stark känsla av att ha en självklar rätt till kärleksrelationer och till sex.

Jag ifrågasätter inte ensamheten och frustrationen däremot, ensamma kvinnor känner samma saker - däremot hur dessa känslor manifesteras hos den här gruppen män.

Här är ett intressant inlägg från en fd incel, och med konkreta förslag.


”Jag har mognat”
Nu har ETC gjort ett återbesök hos svenska incel-män. De beskriver stor ensamhet, ett utanförskap. En hatar mer intensivt än någonsin, en har försökt närma sig extremhögern. Men en av dem, Dennis, har vaknat upp. Föräldrarna gjorde en insats, tog ifrån honom dator och mobiltelefon, fick iväg honom till en psykolog. “Jag har mognat” säger Dennis. Sedan dess har han även haft en kärleksrelation.

Och ursäkta, men här är det dags för ett påpekande.

Det kryllar av tjejer som är ensamma och som inte får ligga och som gråter med hjärtan som skaver mot sängkanten i mol allena sovrum. Som blir bortvalda och nobbade. De ägnar sig inte åt organiserat hat för det. Incel är en manssport.

Samhället ska på alla sätt erbjuda vägar ur ensamhet, och möjligheten till vård får aldrig vara en klassfråga. Gäller det ungdomar, så har föräldrarna stort ansvar att kliva in i pojkrummet och ta reda på vad fan som pågår under alla de där timmarna av chattande. Som i fallet Dennis, ta tag i situationen.


https://www.aftonbladet.se/ledare/a/4qWOlq/dags-att-sluta-dalta-med-incel-mannen
 
Fråga: Hur står dom ut? Din mor och syster alltså. Och andra kvinnor i samma sits. Måste vara förödande för lusten och attraktionen.

Ju mer jag hör att andras erfarenheter liknar mina egna, ju mer hopp tappar jag. Tur att jag är gammal och cynisk redan så att fallet inte blir så hårt.

Min syster gjorde slut och min mor är kvar då hon är sjukskriven och har inte råd att bo som hon gör utan min far. Han tjänar 4gånger så mycket som hon.
Hon bäddar rent åt honom, tvättar, han vet inte hur diskmaskinen fungerar, han lägger snus i huset och han gör int iordning toan efter han varit där...

Mina föräldrar har skilda sovrum
 
Förr, när
Att män är våldssamma är ett samhällsproblem, men det kan och får inte vara för att kvinnan har valt att inte ha en relation (alls eller med just den mannen). Att beskylla kvinnor för detta och mena att kvinnor väljer ”fel”, ska sänka sina ”krav” eller helt enkelt ”ställa upp” för att rädda samhället skulle vara att gå tillbaka i historien där kvinnor i princip var livegna. Det är inte ett samhälle jag vill leva i. Och våldsamma män blir inte mindre våldsamma i en relation, troligen kommer dock det våldet bara hållas inom de fyra väggarna av hemmet och kvinnan och eventuella barn är de som blir utsatta. Så på sätt och vis kan jag tycka att det är bra att det ändå bubblat upp till ytan och blivit ett samhällsproblem istället för ett kvinno-/familjeproblem.

Dessutom är jag evinnerligt trött på att det alltid antyds att det är kvinnan som kan välja fritt. Det är långt i från verkligheten. Kvinnor blir också ratade pga utbildning, jobb, utseende, etnisk härkomst, social inkompetens, för smart, fel politiska åsikter, för mycket åsikter, för lite åsikter osv.

Om man som kvinna är ofrivilligt singel så är det alltid för att man är för kräsen eller för att man inte anstränger sig tillräckligt. Om en man är ofrivilligt singel så är det för att kvinnorna är för kräsna? Varför behöver inte männen anstränga sig mer om kvinnor behöver det?

Jag är inte ett dugg förvånad över att många män misslyckad på dejtingfronten med tanke på egna erfarenheter. På tinder skriver typ ingen trots match. Hälften kanske svarar om man skriver, men de driver inte konversationen vidare utan allt ligger på mig som kvinna. På andra sidor flödar otrevligheterna och sexinviterna och andra oanständiga förslag.
Någonstans där tror jag du kan ha en del i svaret på varför män "inte behöver anstränga sig", eller snarare varför män tror att de inte behöver anstränga sig... Förr behövde de inte göra det, och det tänket finns nog kvar.
 
Att män är våldssamma är ett samhällsproblem, men det kan och får inte vara för att kvinnan har valt att inte ha en relation (alls eller med just den mannen). Att beskylla kvinnor för detta och mena att kvinnor väljer ”fel”, ska sänka sina ”krav” eller helt enkelt ”ställa upp” för att rädda samhället skulle vara att gå tillbaka i historien där kvinnor i princip var livegna. Det är inte ett samhälle jag vill leva i. Och våldsamma män blir inte mindre våldsamma i en relation, troligen kommer dock det våldet bara hållas inom de fyra väggarna av hemmet och kvinnan och eventuella barn är de som blir utsatta. Så på sätt och vis kan jag tycka att det är bra att det ändå bubblat upp till ytan och blivit ett samhällsproblem istället för ett kvinno-/familjeproblem.

Dessutom är jag evinnerligt trött på att det alltid antyds att det är kvinnan som kan välja fritt. Det är långt i från verkligheten. Kvinnor blir också ratade pga utbildning, jobb, utseende, etnisk härkomst, social inkompetens, för smart, fel politiska åsikter, för mycket åsikter, för lite åsikter osv.

Om man som kvinna är ofrivilligt singel så är det alltid för att man är för kräsen eller för att man inte anstränger sig tillräckligt. Om en man är ofrivilligt singel så är det för att kvinnorna är för kräsna? Varför behöver inte männen anstränga sig mer om kvinnor behöver det?

Jag är inte ett dugg förvånad över att många män misslyckad på dejtingfronten med tanke på egna erfarenheter. På tinder skriver typ ingen trots match. Hälften kanske svarar om man skriver, men de driver inte konversationen vidare utan allt ligger på mig som kvinna. På andra sidor flödar otrevligheterna och sexinviterna och andra oanständiga förslag.

:bow::bow: Värt att upprepas.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Hotellrum eller stuga
Tillbaka
Upp