M
-moa-
Sv: Martingal?
Nej självklart finns det risk i allting, ovasett hästar eller inte, och om andra vill utsätta sig för ett knäckt näsben elelr värre är ju upp till dom att bestämma, det gör mig inget, men det är ju jämförbart till att vilja ha ridhjälm för att man itne vill ta den risken när man vet att den finns. Det är ju faktiskt en minst lika stor, om inte större risk att bli skadad i ansiktet av en häst som man VET slår upp än att skada huvudet av att falla av, deroende på lite vilken häst man rider och hur duktig man är.
Såklart det finns risk för båda sakerna under vissa omständigheter, men allt är ju relativt liksom.
Med fullt frisk menar jag en häst som som har blivit kollad av vet. genom hela kroppen, speciellt ben, hals, rygg och mun. Även en hästtandläkare såklart. Även en kunnig tränare och hästterapeut, och ev. röntgen av mistänkta områden. Även en kunnig och pålitlig sadelpassare och även att ha testat andra saker som tex. att rida utan sadel (se om det är någon ändring), med andra bett/ utan bett, rörelser utan ryttare såsom såsom longering och kanske löshoppning beroende på hästen och vad man mistänker och när problemet brukar vara.
Ang. stress så kan självklart en del hästar bli för stressade, men generellt om hästen älskar att hoppa så skulle jag absolut inte kalla det att man tvingar den till det, och isådana fall så är ju löshoppning lika illa om man tycker att den är tvingad.
Självklart ska en häst som inte gilalr att hoppa och blir stressad av det inte behöva vara hopphäst, men de som gör det tror jag inte lider på något sätt bara för att dom itne får springa så fort som dom vill.
Det händer ju även med hästar utomhus ibland, exempel som är vanligt är på fält, hästen vill springa fort och lydnaden blir kompromissad av detta. Hästen kanske då slutar att lyssna på ryttarens signaler i sitsen, och man är tvungen att antingen sitta av eller ta i munnen/göra en volt/halt (och förhoppningsvis lyssnar hästen då). Om hästen har dåligare lydnad i detta moment så är valen mellan att sitta av snabbt eller ta lite hårdare. Jag gilalr inte alls att använda bettet för att stanna men hästen i en sån här situation lämnar inte mycket val. Det går inte träna bort sånt här betende på banan hemma, om hästen redan är välriden där. Jag har träffat på många välridna hästar som aldrig rids ute, och då lyssnar dom betydligt sämre tyvärr, och det tar ett litet tag av att behöva ta lite hårdare (och då kan vissa individer försöka komma ifrån det genom att slå uppåt såklart) tills dom helt enklelt förstår att det är samma regler ute som i paddocken.
Det är synd och som sagt jag förespråkar verkligen inte att sitta och slita i munnen, det är inte vad jag talar om, och de flesta hästar räcker med ett lite fastare tygeltag än vanligt,men en del slår och då är en martingal för mig, en bra säkerhets spärr tills hästen blivit lydig nog inom situationen så att jag kan lita på att den inte slår och ändå lyder rimligt mycket.
Det här kanske lät fel, men man kan ju faktiskt inte låta hästar bara springa som en galning fort för att man iten vill ta lite hårdare i bettet om det skulle behövas, tills hästen är mer lydig i tex. uteritt eller hoppning. Och om hästen då slår uppåt så vill jag personligen itne skada mig.
Och jag menar inte att man måste jämt rida i nån slags dressyr samlad galopp eller nåt, jag tycker det är jätet trevligt att bara ha en skön 'släpp loss' galopp över ett fält (gjorde det så sent som igår och det vart riktigt fort) men det ska då vara för att ryttaren bestämmt det inte för att hästen inte lyder och sticker iväg.
Jag ber om ursäkt för dålig formulering i svar, men jag är lite...seg idag (fest igår kväll hihi)
Mvh. Moa
Varför riskera något övh?
Om man lever med tanken att man inte vill riskera att bli knockad, då skulle jag inte heller rida. Mitt förra hbl knäckte näsbenet på mig riktigt illa, rakt upp i skallen. Någon cm till och jag skulle inte sitta här idag. Inte band jag fast honom när jag tränsade och borstade ansiktet.
Han knockade mig i hoppningen också, men vi gjorde helt enkelt så att vi sakta men säkert började om, låga hinder och fin form fram till hindret, lugnt tempo och inte låta honom bli uppjagad och "hinderkåt" helt enkelt. Men så var mitt hbl en av sin sort och det fungerade på honom, men kanske inte på någon annan. Vad vet jag? När han fick tas bort så slutade jag med allt som har med stora bruna att göra.
Blir hästen såpass stressad kanske det inte är värt att tvinga den till att vara hopphäst. Det finns andra alternativ om man vill att hästen skall få hoppa, tex löshoppning osv. Och om den är helt frisk, vad är det som har kollats upp? Nu är jag iofs inte någon som förespråkar att hästen MÅSTE ha ont för att den drar upp huvudet, det är något som endast ryttaren kan säga eftersom ingen av oss här har sett hästen hoppa. Vissa hästar är hoppglada, men är det så att man vet att hästen blir stressad av det, oavsett av glädje eller rädsla, då borde man överväga att inte hoppa den mer. På samma sätt som man inte kastar pinne med en hund som bara ser pinnen och blir helt tokig.. Hur man tränar bort det? Jadu, det gör man ju som kroppen och själen säger.
Jag har min genväg till lättare ridning, dvs mitt spö. Och faktiskt har jag medicinsk förklaring till det, (räcker med att säga problem med leder och förmågan att orka driva på när det verkligen behövs). Mer än så har jag ingen lust att gå in och diskutera min sjukdom![]()
Nej självklart finns det risk i allting, ovasett hästar eller inte, och om andra vill utsätta sig för ett knäckt näsben elelr värre är ju upp till dom att bestämma, det gör mig inget, men det är ju jämförbart till att vilja ha ridhjälm för att man itne vill ta den risken när man vet att den finns. Det är ju faktiskt en minst lika stor, om inte större risk att bli skadad i ansiktet av en häst som man VET slår upp än att skada huvudet av att falla av, deroende på lite vilken häst man rider och hur duktig man är.
Såklart det finns risk för båda sakerna under vissa omständigheter, men allt är ju relativt liksom.
Med fullt frisk menar jag en häst som som har blivit kollad av vet. genom hela kroppen, speciellt ben, hals, rygg och mun. Även en hästtandläkare såklart. Även en kunnig tränare och hästterapeut, och ev. röntgen av mistänkta områden. Även en kunnig och pålitlig sadelpassare och även att ha testat andra saker som tex. att rida utan sadel (se om det är någon ändring), med andra bett/ utan bett, rörelser utan ryttare såsom såsom longering och kanske löshoppning beroende på hästen och vad man mistänker och när problemet brukar vara.
Ang. stress så kan självklart en del hästar bli för stressade, men generellt om hästen älskar att hoppa så skulle jag absolut inte kalla det att man tvingar den till det, och isådana fall så är ju löshoppning lika illa om man tycker att den är tvingad.
Självklart ska en häst som inte gilalr att hoppa och blir stressad av det inte behöva vara hopphäst, men de som gör det tror jag inte lider på något sätt bara för att dom itne får springa så fort som dom vill.
Det händer ju även med hästar utomhus ibland, exempel som är vanligt är på fält, hästen vill springa fort och lydnaden blir kompromissad av detta. Hästen kanske då slutar att lyssna på ryttarens signaler i sitsen, och man är tvungen att antingen sitta av eller ta i munnen/göra en volt/halt (och förhoppningsvis lyssnar hästen då). Om hästen har dåligare lydnad i detta moment så är valen mellan att sitta av snabbt eller ta lite hårdare. Jag gilalr inte alls att använda bettet för att stanna men hästen i en sån här situation lämnar inte mycket val. Det går inte träna bort sånt här betende på banan hemma, om hästen redan är välriden där. Jag har träffat på många välridna hästar som aldrig rids ute, och då lyssnar dom betydligt sämre tyvärr, och det tar ett litet tag av att behöva ta lite hårdare (och då kan vissa individer försöka komma ifrån det genom att slå uppåt såklart) tills dom helt enklelt förstår att det är samma regler ute som i paddocken.
Det är synd och som sagt jag förespråkar verkligen inte att sitta och slita i munnen, det är inte vad jag talar om, och de flesta hästar räcker med ett lite fastare tygeltag än vanligt,men en del slår och då är en martingal för mig, en bra säkerhets spärr tills hästen blivit lydig nog inom situationen så att jag kan lita på att den inte slår och ändå lyder rimligt mycket.
Det här kanske lät fel, men man kan ju faktiskt inte låta hästar bara springa som en galning fort för att man iten vill ta lite hårdare i bettet om det skulle behövas, tills hästen är mer lydig i tex. uteritt eller hoppning. Och om hästen då slår uppåt så vill jag personligen itne skada mig.
Och jag menar inte att man måste jämt rida i nån slags dressyr samlad galopp eller nåt, jag tycker det är jätet trevligt att bara ha en skön 'släpp loss' galopp över ett fält (gjorde det så sent som igår och det vart riktigt fort) men det ska då vara för att ryttaren bestämmt det inte för att hästen inte lyder och sticker iväg.
Jag ber om ursäkt för dålig formulering i svar, men jag är lite...seg idag (fest igår kväll hihi)
Mvh. Moa