Flera av de, framförallt tjejer, som höll på med den typen av skit i högstadiet, utfrysning, skitsnack, osv, kom också från "finare" familjer, med föräldrar som städade upp efter dem. En av dem brukade skryta om hur hon gillade att "flyga" med pappas snordyra BMW på en specifik vägsträcka med skymd sikt och rejäla backar, därav att bilen lyfte när man kom upp i vissa hastigheter....
Minns att de gillade att tävla när de nyss tagit körkort.
En gång gick det "lite" för fort, ena bilen (en hyrbil, dessutom, som snälla pappa hade fixat åt henne...) åkte av vägen i en kurva, rena turen att ingen dog men medpassageraren fick några brutna revben. Bromsspåren hade enligt polisen inte riktigt överensstämt med den angivna hastigheten, om man säger så... Föraren klarade sig trots det undan i rätten genom att hävda att de väjde för ett rådjur (jag vet att hon ljög så det sjöng om det), mamma och pappa hade ordnat en bra advokat åt henne.
De var och (är fortfarande) risktagande individer som inte visar nån hänsyn mot andra och beter sig allmänt svinigt. Jag är än idag helt nojjig när jag sitter i passagerarsätet när jag tycker att någon kör för fort eller vårdslöst.
Jag har gått vidare i mitt liv men då jag har ett par av dem på facebook och har gemensamma bekanta från samma stad så hör man ändå på omvägar och löst prat i förbifarten emellanåt. Jag minns vissa av händelserna väl då jag rörde mig i utkanten av det gänget under ett par år och hade många gemensamma nämnare.
En av dem har jag dessutom stött på i jobbet. Jag kommer ihåg att jag avskydde henne i högstadiet. När vi träffades via jobb så visade hon intresse för att prata med mig, det var inte ömsesidigt.