Nattskräck

[anonymApril]

Vi har hamnat i en period då dottern verkar få fler episoder av nattskräck. Jag har svårt att hålla mig lugn, tycker att det är så obehagligt och vill bara gråta när det händer. Idag var längsta episoden, höll på närmre 15 min och under denna tid for dottern runt i sängen, vred sig och tryckte sig in mot väggen samtidigt som hon gjorde väldigt otäcka ljud. Till slut lyckades jag få upp henne i famnen o lugna henne varpå hon vaknade och var ledsen. Hon är ledsen varje gång efter och har lite svårt att somna om. Igår började hon krypa iväg i sömnen och jag är rädd att hon ska råka göra sig illa. Dessutom är jag livrädd att det ska trigga hennes affektanfall men hittills har det tack o lov inte hänt.

Har ni några tips? Lugnande ord? Börjar känna att varje natt blir ångestladdad pga detta

 

[Pengy]

Vår son har fått nattskräck två gånger, då fungerar det inte att prata med honom och inte heller att ta upp i famnen och trösta. Det som funkat för oss är frisk luft, ena gången bar vi ut honom i friska luften och han vaknade upp och slutade skrika direkt. Andra gången öppnade vi fönstret helt och då vaknade han till.
Tror man behöver göra något ganska drastiskt för att bryta beteendet, krama och prata lugnande fungerar inte så bra vid nattskräck.
Jag tyckte också det var helt fruktansvärt första gången, nu känner jag mig mer säker på vad vi ska göra om det händer igen. "Fördelen" med nattskräck är ju att barnen är ganska opåverkade när de vaknar, som om de inte riktigt fattar vad de gjort/vart med om. Så det försöker jag trösta mig lite med.

 

[Blyger]

Vi hade en diskussion på jobbet för en tid sedan, där flera upplevt att det hjälpt om barnen inte varit kissnödiga. Kissa sista innan sovdags och problemet löst. Kanske låter märkligt men jag hade inte tvekat på att prova

 

[anonymApril]

Vår son har fått nattskräck två gånger, då fungerar det inte att prata med honom och inte heller att ta upp i famnen och trösta. Det som funkat för oss är frisk luft, ena gången bar vi ut honom i friska luften och han vaknade upp och slutade skrika direkt. Andra gången öppnade vi fönstret helt och då vaknade han till.
Tror man behöver göra något ganska drastiskt för att bryta beteendet, krama och prata lugnande fungerar inte så bra vid nattskräck.
Jag tyckte också det var helt fruktansvärt första gången, nu känner jag mig mer säker på vad vi ska göra om det händer igen. "Fördelen" med nattskräck är ju att barnen är ganska opåverkade när de vaknar, som om de inte riktigt fattar vad de gjort/vart med om. Så det försöker jag trösta mig lite med.

Provade att ta ut henne idag, men det blev bara värre tyvärr önskar att det hade funkat! Skönt att det inte har hänt mer för er.

 

[anonymApril]

Vi hade en diskussion på jobbet för en tid sedan, där flera upplevt att det hjälpt om barnen inte varit kissnödiga. Kissa sista innan sovdags och problemet löst. Kanske låter märkligt men jag hade inte tvekat på att prova

Dottern har fortfarande blöja så jag vet inte riktigt om det kan hjälpa även då? Jag upplever dock att hon är i en väldigt orolig period just nu, rädd för många saker. Så jag tror att det kanske är lite kopplat till sådant dessvärre, men det är givetvis bara en teori.

 

[Kilauea]

Har läst att man ska kolla lite om det infaller ungefär samma tid/efter att hon sovit en viss tid. I så fall kan det fungera att halvt väcka barnet lite innan.
Hoppas det lugnar sig för er.

Sonen har haft en natt när han var hysterisk i 10-15 min, han svarade dock på tilltal (även om allt var nej), så är inte säker på det var nattskräck. Men ville inte ha närhet och gick inte att trösta. Kände mig som världens sämsta mamma.

 

[Sofie.S]

Precis som ovan skriver, om det infaller samma tidpunkt på natten kan det vara en god idé att störa barnet i sin sömn, utan att väcka helt.

Vår dotter hade nattskräck en period och det var så otäckt, hon hade ögonen öppna fast hon sov och så skrek hon. Fick bara hålla om och försöka nynna/sjunga lugnande.

Hoppas att det lugnar sig för er snart!

 

[anonymApril]

Tack för era råd @hemlig och @Sofie.S . Dessvärre verkar det vara helt olika tidpunkter, senaste var precis innan hon vaknade från sin dagvila, innan det någon gång framåt 03-tiden o dessförinnan runt 22:30 på kvällen.. De tidigare minns jag tyvärr inte=\

Här skriks det åtminstone inte.. men vet inte om ljuden hon ger ifrån sig är trevligare iofs. Låter som typ en dinosaurie/exorsisten. Skitläskigt. Som att hon är någon blandning av arg och rädd. Hon kan låta likadant på dagtid när hon får raseriutbrott..

 

[et_flickan]

Vi har en dotter med nattskräck, i perioder har hon haft det varje natt, flera gånger i flera dagar. Det är otäckt och man känner sig väldigt otillräcklig.

Jag ligger bara bredvid och försöker rida ut stormen när det händer. Nu de senaste gångerna har jag kunnat prata med henne och stryka försiktigt över ryggen. Gjorde jag det förut blev det ännu värre.

Har även gett omega 3 och 6 eller rapsolja i vällingen en lång period och tyckte nog anfallen blev mildare. Om det är för det eller något annat är svårt att säga.

Min dotter är 3 år så det är troligen på väg att försvinna. Hon har haft det sen 7 månaders ålder.

 

[ainasoja]

Min son hade nattskräck när han var runt 1,5 år.

Enda sättet att få tyst på honom ( han grät så pass intensivt och med sådan ångest att jag fick besök av polisen mitt i nätterna ) var att lägga honom i vagnen och gå ut och gå.

Efter ca 1 timmes promenad somnade han om men sov ytligt så ofta blev promenaderna 2-3 timmar långa.

Det var en hemsk period i vårat liv då jag även var ensamstående. Tack och lov sjukskriven så jag hade inget jobb att sköta just då.

 

[cambodia]

Min son hade nattskräck när han var runt 1,5 år.

Enda sättet att få tyst på honom ( han grät så pass intensivt och med sådan ångest att jag fick besök av polisen mitt i nätterna ) var att lägga honom i vagnen och gå ut och gå.

Efter ca 1 timmes promenad somnade han om men sov ytligt så ofta blev promenaderna 2-3 timmar långa.

Det var en hemsk period i vårat liv då jag även var ensamstående. Tack och lov sjukskriven så jag hade inget jobb att sköta just då.

Men fy, så fruktansvärt

 

[ainasoja]

Men fy, så fruktansvärt

När jag var mitt uppe i det så såg kag inte hur pass jobbigt det var. Jag var som en robot.

Han sov tack och lov oftast 2-3 timmar efter lunchen och då passade även jag på att sova.

Nu är han 20 år och är fortfarande vaken hela nätterna

 

[anonymApril]

Tack för att ni har delat med er av era erfarenheter. Tyvärr verkar det kanske inte som att det är nattskräck utan i värsta fall någon typ av krampanfall eller så som dottern har råkat ut för.. Fick åka in akut o bli inlagda på sjukhus efter närmre en timmes ”anfall” igår i samband med att hon skulle vakna efter dagvilan. Läkarna är lite förbryllade.. Det har nu skett i både vaket och sovande/uppvaknanade tillstånd och liknar inget riktigt. Väldigt jobbigt EEG är gjort men resultatet kanske dröjer över helgen o ingen vet om det är farligt eller hur vi ska göra när hon hamnar i det där..

 

[cambodia]

Tack för att ni har delat med er av era erfarenheter. Tyvärr verkar det kanske inte som att det är nattskräck utan i värsta fall någon typ av krampanfall eller så som dottern har råkat ut för.. Fick åka in akut o bli inlagda på sjukhus efter närmre en timmes ”anfall” igår i samband med att hon skulle vakna efter dagvilan. Läkarna är lite förbryllade.. Det har nu skett i både vaket och sovande/uppvaknanade tillstånd och liknar inget riktigt. Väldigt jobbigt EEG är gjort men resultatet kanske dröjer över helgen o ingen vet om det är farligt eller hur vi ska göra när hon hamnar i det där..

Åh, önskar er lycka till. Fy, vd jobbigt

 

[anonymApril]

Åh, önskar er lycka till. Fy, vd jobbigt

Tack.. Ja det känns verkligen skitjobbigt. Hade varit skönt att veta att det inte var något farligt, då kan man ju hålla sig lugn o stå ut men nu vet de ju ingenting och inte vi heller Vet inte vad jag ska ta mig till om vi hamnar i en sådan lång episod igen.

Har iaf fått kramplösande utskrivet utifall hon skulle hamna i ett mer typiskt epileptiskt anfall, så då har vi lite backup åtminstone..

 

[anonymApril]

Tänkte att jag uppdaterar här lite för min egen skull men även om någon kanske är intresserad av att veta.. Läkaren ringde idag och berättade att EEG redan analyserats och var utan anmärkning, väldigt positivt alltså Sedan sa läkaren även att de inte trodde att anfallen som de ser ut i dagsläget är farliga på det sätt att de är livshotande, som ju epilepsi kan vara i värsta fall. Så det var mycket ångest och oro som lättade där, samt att vi fick en tidsram så vi vet efter hur lång tid vi bör kontakta 112.

Inget mer anfall idag, väldigt skönt. Håller tummarna för att vi slipper fler nu. Har tid för fortsatt utredning redan nästa vecka hos barnläkarna, jättebra att de kunde skramla fram en tid så snabbt. För oavsett om det är farligt eller ej verkar det tyvärr påverka dottern psykiskt. Bara de senaste dagarna har hon blivit mer o mer rädd och orolig

 

[Linn-Nora]

Tänkte att jag uppdaterar här lite för min egen skull men även om någon kanske är intresserad av att veta.. Läkaren ringde idag och berättade att EEG redan analyserats och var utan anmärkning, väldigt positivt alltså Sedan sa läkaren även att de inte trodde att anfallen som de ser ut i dagsläget är farliga på det sätt att de är livshotande, som ju epilepsi kan vara i värsta fall. Så det var mycket ångest och oro som lättade där, samt att vi fick en tidsram så vi vet efter hur lång tid vi bör kontakta 112.

Inget mer anfall idag, väldigt skönt. Håller tummarna för att vi slipper fler nu. Har tid för fortsatt utredning redan nästa vecka hos barnläkarna, jättebra att de kunde skramla fram en tid så snabbt. För oavsett om det är farligt eller ej verkar det tyvärr påverka dottern psykiskt. Bara de senaste dagarna har hon blivit mer o mer rädd och orolig

Vad skönt att EEG var bra och att läkarna gav lugnande besked.
Men fy vad otäckt! Förstår ångesten
Tänker på er och hoppas nästa veckas besök kan reda ut frågetecken!

 

[cambodia]

Tänkte att jag uppdaterar här lite för min egen skull men även om någon kanske är intresserad av att veta.. Läkaren ringde idag och berättade att EEG redan analyserats och var utan anmärkning, väldigt positivt alltså Sedan sa läkaren även att de inte trodde att anfallen som de ser ut i dagsläget är farliga på det sätt att de är livshotande, som ju epilepsi kan vara i värsta fall. Så det var mycket ångest och oro som lättade där, samt att vi fick en tidsram så vi vet efter hur lång tid vi bör kontakta 112.

Inget mer anfall idag, väldigt skönt. Håller tummarna för att vi slipper fler nu. Har tid för fortsatt utredning redan nästa vecka hos barnläkarna, jättebra att de kunde skramla fram en tid så snabbt. För oavsett om det är farligt eller ej verkar det tyvärr påverka dottern psykiskt. Bara de senaste dagarna har hon blivit mer o mer rädd och orolig

Tänker också på er, tack för uppdateringen Och skönt att ni får snabb utredning!

 

[anonymApril]

Vad skönt att EEG var bra och att läkarna gav lugnande besked.
Men fy vad otäckt! Förstår ångesten ❤
Tänker på er och hoppas nästa veckas besök kan reda ut frågetecken!

Ja usch alltså.. när något händer ens barn är det ju verkligen outhärdligt!

 

[anonymApril]

Tänker också på er, tack för uppdateringen Och skönt att ni får snabb utredning!

Tack för omtanke ja verkligen skönt att de kunde fixa en tid så fort!