mumrikan
Trådstartare
Det som tidigare var små skutt när något var jobbigt, har nu i takt med att Porthos blir starkare och smidigare, blivit till rena rodeouppvisningar.
När jag började rida honom för ett år sen, hade aldrig någon krävt något av honom (han var då 7 år). Han hoppades 90 cm på glappa tyglar och man kunde inte rida mindre volter än 20 meter i varken trav eller galopp. Självklart protesterade han när jag började kräva något av honom, men samtidigt har han ju hela tiden blivit allt finare, trots sina exteriöra brister. Han har verkligen blivit en annan häst och när han går som bäst är det verkligen så att folk vänder sig om för han han nu fått en annan utstrålning.
Det konstiga nu är att jag inte längre vet när han ska börja konstra och jag har därför svårare att sitta kvar. Han har tidigare protesterat när vi tex rider sluta för det tycker han är jättejobbigt. Jag brukar bara kräva ett par steg, men ofta börjar han bocka så fort han förstår vad jag vill göra och jag får då styra in honom på en liten volt och börja om igen. Efter ett antal försök kanske jag får honom att göra några steg och jag berömmer då massor och gör något annat han tycker är roligt.
Nu har han dock börjat bocka så fort han får en chans. I torsdags skulle vi galoppera över tre bommar på marken i lång-låg form och då fick han tokspel. Först drog han iväg som ett ånglok snabbare och snabbare så jag var rädd att gå omkull. Han satsade även mot ridhusdörren som är smal och utanför sluttar det ganska brant nedför med regnvåt asfalt
När jag tog i tyglarna för att stoppa honom började rodeon vars syfte tydligt var att få av mig. Och däför flög jag alltså av (för första gången på minst 15 år) Jag satt såklart upp igen men jag var ganska skakig efteråt och hade ganska ont i ryggen (tant som jag är). Fegred över bommarna en gång till och innan han fick upp farten saktade jag av till skritt och slutade rida.
Därefter har det varit rodeo varje dag. Jag har inte ramlat av fler gånger (ta i trä) men det är nära. Har bockar inte när jag har honom samlad, men så fort jag ger efter lite börjas det... Det kan vara då jag ger efter på yttertygeln för att rida in på en volt, då jag ger en eftergift i en galoppfattning, då jag gör en ökning, så fort jag släpper efter lite bockar han rejält. Är han relativt samlad kan jag plocka upp honom igen och ta rejält i ena tygeln för då kommer han ingen vart, men jag känner att jag måste få detta att sluta för det börjar bli ganska otäckt.
Min tränare säger att jag ska släppa fram honom mer och låta honom gå i en friare form, men jag känner att det är då han bockar som mest. Jag kan dock rida fram i skritt och trav (men inte i galopp) på halvlånga tyglar innan jag börjar kräva något utan att han drar iväg. Min syrra säger att jag måste vara lite hård mot honom, men jag känner att jag inte vet hur jag ska göra det på rätt sätt. Är inte för att slå hästar, men jag vet samtidigt att det blir farligt när hästar utnyttjar sin styrka och storlek.
När jag började rida honom för ett år sen, hade aldrig någon krävt något av honom (han var då 7 år). Han hoppades 90 cm på glappa tyglar och man kunde inte rida mindre volter än 20 meter i varken trav eller galopp. Självklart protesterade han när jag började kräva något av honom, men samtidigt har han ju hela tiden blivit allt finare, trots sina exteriöra brister. Han har verkligen blivit en annan häst och när han går som bäst är det verkligen så att folk vänder sig om för han han nu fått en annan utstrålning.
Det konstiga nu är att jag inte längre vet när han ska börja konstra och jag har därför svårare att sitta kvar. Han har tidigare protesterat när vi tex rider sluta för det tycker han är jättejobbigt. Jag brukar bara kräva ett par steg, men ofta börjar han bocka så fort han förstår vad jag vill göra och jag får då styra in honom på en liten volt och börja om igen. Efter ett antal försök kanske jag får honom att göra några steg och jag berömmer då massor och gör något annat han tycker är roligt.
Nu har han dock börjat bocka så fort han får en chans. I torsdags skulle vi galoppera över tre bommar på marken i lång-låg form och då fick han tokspel. Först drog han iväg som ett ånglok snabbare och snabbare så jag var rädd att gå omkull. Han satsade även mot ridhusdörren som är smal och utanför sluttar det ganska brant nedför med regnvåt asfalt
När jag tog i tyglarna för att stoppa honom började rodeon vars syfte tydligt var att få av mig. Och däför flög jag alltså av (för första gången på minst 15 år) Jag satt såklart upp igen men jag var ganska skakig efteråt och hade ganska ont i ryggen (tant som jag är). Fegred över bommarna en gång till och innan han fick upp farten saktade jag av till skritt och slutade rida.
Därefter har det varit rodeo varje dag. Jag har inte ramlat av fler gånger (ta i trä) men det är nära. Har bockar inte när jag har honom samlad, men så fort jag ger efter lite börjas det... Det kan vara då jag ger efter på yttertygeln för att rida in på en volt, då jag ger en eftergift i en galoppfattning, då jag gör en ökning, så fort jag släpper efter lite bockar han rejält. Är han relativt samlad kan jag plocka upp honom igen och ta rejält i ena tygeln för då kommer han ingen vart, men jag känner att jag måste få detta att sluta för det börjar bli ganska otäckt.
Min tränare säger att jag ska släppa fram honom mer och låta honom gå i en friare form, men jag känner att det är då han bockar som mest. Jag kan dock rida fram i skritt och trav (men inte i galopp) på halvlånga tyglar innan jag börjar kräva något utan att han drar iväg. Min syrra säger att jag måste vara lite hård mot honom, men jag känner att jag inte vet hur jag ska göra det på rätt sätt. Är inte för att slå hästar, men jag vet samtidigt att det blir farligt när hästar utnyttjar sin styrka och storlek.
Senast ändrad: