Nybliven fullblodsägare, hjälp!

[Jaana]

Hej!
Har under se senaste 10 åren ridit western. I vintras gjorde jag en "vild chansning" när jag valde att köpa ett engelskt fullblod för att skola om. Fullt frisk, ua, igenomgången osv osv. Utprovad sadel, you name it. Sagt och gjort så kördes han i korall, och jag satt så småningom upp och påbörjade resan.

Men. Det är ett fullblod. Jag tror jag tog mig vatten över huvudet. Jag hatar fördomar och slog bort alla meningar som folk sa att "tänk på att det är ett fullblod." eller "Ett fullblod är ett fullblod.." "Ett fullblod kräver mycket". Jag har börjat förstå detta nu. Det är ett fullblod och går inte att jämföra med mina andra hästar jag har haft. Denna energi gör mig galen och rädd framför allt. Han trippar omkring och spänner sig, backar gärna ner i diken och jag har aldrig varit med om liknande så jag blir ju såklart skiträdd! Trafiksäker till 100% men ändå joxar han såhär. Han stegrar inte, och han sticker aldrig! Men jag får ingen kontakt med djuret och det är det som gör mig rädd. Jag känner mig ju så utelämnad..

Han ligger ute till försäljning och en mycket duktig tjej provred idag och sa precis min tanke: Han är mycket snäll, frisk och härlig. Men han behöver ridas MER! Jobba med hjärnan, behöver inte ut och rejsa för han kommer inte bli trött. Jag har gjort helt tvärt om..ridit mindre..för jag känner mig väldigt osäker och vi stirrar upp varandra.

Han är som ett lamm vissa dagar. Andra dagar kan han inte stå inne ensam. Men i paddocken finns det inte en enda tendens till framåtbjudning öht. Och ut vill jag inte, inte ensam.

Hon sa att den här hästen hade kunnat gå en timme på ridbanan (minst) iaf 5 dagar i veckan. Tycker det låter mycket..? Och att han får jobba med huvudet. Men hur skulle det gå till när det inte finns någon bjudning?!

Jag får inte ihop det, stissig som fasen typ i stallet, men så kommer vi ut i paddocken så segar han ihop som sirap..?! Vad ska jag göra med honom ?! Han är snäll och jag har honom ute till försäljning just för att jag inte får kläm på honom. Jag klandrar inte hästen, jag vet att det hänger på mig och jag vet att någon hade kunnat få honom så himla fin! Men jag blir så..frustrerad och hade gärna velat bolla dessa tankar med någon ändå..

Jag vet inte om det är överskottsenergi eller om han fortfarande testar mig efter 9 månader... Vad ska jag göra med honom? :/

 

[MalanMjöl]

Har du provat att rida ut en kort runda efter att du ridit 20-30 min på ridbanan? Hur är han med sällskap ute?

Många fullblod som kommer direkt från banan blir antingen väldigt "glada"/pigga när de kommer på ridbanan och bara ska då runt eller så blir de som du beskriver otroligt slöa för de förstår inte vad de ska göra där och har inte några associationer med banan som säger "kul". Han är garanterat lugnare där än inne i stallet för då kommer han ut och kan se andra hästar i hagarna (?) eller iaf ha koll på läget och inte vara instängd på samma sätt.

Man måste "väcka" dom, aktivera dom, göra det kul och spännande att gå på ridbanan! På min egen hjälper det med mycket tempoväxlingar, trav-halt- trav och liknande saker där hon ska vara på alerten hela tiden i kombination med massa beröm. Gillar han att galoppera så låt han göra det i lugn takt på banan, det brukar ge lite extra bjudning.

1 timme /dag låter mycket om han inte är van vid banridning tidigare, min blir trött efter 20-30 min sen får vi hitta på något annat som att skritta ut en runda eller liknande.

På ett fullblod är det nästan alltid viktigast att tänka framåt och rida framåt, man kan sällan bromsa sig ur ett problem. Men det är svårt när man har blivit rädd och blir passiv och omedvetet kommer till att hänga lite i tyglarna och bromsa med hela kroppen!
Om han trippar- försök låtsas som det regnar, prata med han och evt. trava istället. Om han backar är det FRAM som gäller, de lyssnar ofta mycket på rösten så att "ryta" till med djup röst kan hjälpa ifall de inte svarar på skänklarna.

A och O är att förekomma dom, så att du når han innan han går in i det avstänga läget du beskriver. Vilket är lättare sagt än gjort för de är snabba när man inte är van vid dom. Vid en okontaktbar häst kan jag undgå framåt reglen och försöka få kontakt genom att först rida framåt för att sedan göra halt för att försöka få tillbaks uppmärksamheten. Men viktigast är att du försöker slappna av- sjung en sång, räkna eller gör något som får dig att tänka på annat!

Och till sist- all heder åt dig som såg bort från fördomarna och inte bara dömer hästen som "ett knäppt fullblod"!!!

 

[malacogott]

Hej!
Har under se senaste 10 åren ridit western. I vintras gjorde jag en "vild chansning" när jag valde att köpa ett engelskt fullblod för att skola om. Fullt frisk, ua, igenomgången osv osv. Utprovad sadel, you name it. Sagt och gjort så kördes han i korall, och jag satt så småningom upp och påbörjade resan.

Men. Det är ett fullblod. Jag tror jag tog mig vatten över huvudet. Jag hatar fördomar och slog bort alla meningar som folk sa att "tänk på att det är ett fullblod." eller "Ett fullblod är ett fullblod.." "Ett fullblod kräver mycket". Jag har börjat förstå detta nu. Det är ett fullblod och går inte att jämföra med mina andra hästar jag har haft. Denna energi gör mig galen och rädd framför allt. Han trippar omkring och spänner sig, backar gärna ner i diken och jag har aldrig varit med om liknande så jag blir ju såklart skiträdd! Trafiksäker till 100% men ändå joxar han såhär. Han stegrar inte, och han sticker aldrig! Men jag får ingen kontakt med djuret och det är det som gör mig rädd. Jag känner mig ju så utelämnad..

Han ligger ute till försäljning och en mycket duktig tjej provred idag och sa precis min tanke: Han är mycket snäll, frisk och härlig. Men han behöver ridas MER! Jobba med hjärnan, behöver inte ut och rejsa för han kommer inte bli trött. Jag har gjort helt tvärt om..ridit mindre..för jag känner mig väldigt osäker och vi stirrar upp varandra.

Han är som ett lamm vissa dagar. Andra dagar kan han inte stå inne ensam. Men i paddocken finns det inte en enda tendens till framåtbjudning öht. Och ut vill jag inte, inte ensam.

Hon sa att den här hästen hade kunnat gå en timme på ridbanan (minst) iaf 5 dagar i veckan. Tycker det låter mycket..? Och att han får jobba med huvudet. Men hur skulle det gå till när det inte finns någon bjudning?!

Jag får inte ihop det, stissig som fasen typ i stallet, men så kommer vi ut i paddocken så segar han ihop som sirap..?! Vad ska jag göra med honom ?! Han är snäll och jag har honom ute till försäljning just för att jag inte får kläm på honom. Jag klandrar inte hästen, jag vet att det hänger på mig och jag vet att någon hade kunnat få honom så himla fin! Men jag blir så..frustrerad och hade gärna velat bolla dessa tankar med någon ändå..

Jag vet inte om det är överskottsenergi eller om han fortfarande testar mig efter 9 månader... Vad ska jag göra med honom? :/

försök se det som något positivt att hästen är lätt och har mycket energi. i det klassiska ridsättet vill man ofta ha hästen avslappnad men inom en del ridsätt så vill man ha laddning och energi. jag har fullblod och känner igen energin. min ena är trippig, men det går att få fin kontakt och samarbete också under själva trippigheten-det är bara ett helt annat sätt än vad den vanliga ridnigen lär ut.

 

[malacogott]

den klassiska ridningen lär ut att hästen måste vara avslappad för att man ska kunna lära den något och för att kunna få kontakt och samarbete, men det går lika bra om hästen är ladda och har mycket energi. så rider iaf jag och upplever att hästen och jag kan forma hästen utan tygeltag på lös tygel med hjälp av enbart min hållning.

 

[Grazing]

Denna energi gör mig galen och rädd framför allt. Han trippar omkring och spänner sig, backar gärna ner i diken och jag har aldrig varit med om liknande så jag blir ju såklart skiträdd!

Kan det vara så kanske att hästen har ett högre grundtempo du bara inte är van vid och att när du försöker minska tempot så blir det stress och frustration och hästen börjar backa och ha sig? Hur är han om du låter honom skritta och gå på i det tempot som han vill? Du kanske rider lite med bromsen i utan att tänka på det?

Sen är ju det här med framåtbjudning mycket någonting man lär hästen. Hästen kan ju vara hur pigg som helst men behöver inte vara framme för skänklarna ändå och det är ofta då dom blir smått istadiga. Tycker annars det låter lite som att det hör ihop lite allting, han är inte framme för skänkeln vilket gör att det blir problem utomhus då han i sin överskottsenergi/inte får gå i tempot han vill blir istadig och eftersom hästen inte är framme för skänkeln så börjar han konstra. Sen på banan tycker han det förmodligen inte är hysteriskt roligt och blir istället lat och seg och lyssnar inte heller där på framåtdrivande.

Du måste få hästen helt enkelt att tänka framåt.

 

[mackan]

Ts: är hästen direkt från löpet ? Jag får inte intryck av det utifrån det du skrivit men ser att andra gjort den tolkningen ?

 

[MalanMjöl]

Ts: är hästen direkt från löpet ? Jag får inte intryck av det utifrån det du skrivit men ser att andra gjort den tolkningen ?

Hon skriver att hästen är köpt för att "skola om", så även om den inte kommer direkt från banan lär den inte vara jättemycket ridhästriden. Mitt inlägg hade inte varit annorlunda ifall där hade stått att hästen var ridhästriden. Det hon beskriver kan lika gärna ses hos ett fullblod där är igång med omskolningen som ett som kommer direkt från banan så min råd blir detsamma oavsett.

 

[stjarnhimmel]

Har du tagit hjälp av tränare?
Jag tror du behöver en engagerad tränare dvs en som tillsammans med dig gör upp en plan. Hur du ska träna, tänka, rida.
Det låter som du hamnat i en ond cirkel. Blir du rädd spänner du dig och allt blir värre. Jag tror du behöver hjälp att ta dig ur den.

 

[mackan]

Hon skriver att hästen är köpt för att "skola om", så även om den inte kommer direkt från banan lär den inte vara jättemycket ridhästriden. Mitt inlägg hade inte varit annorlunda ifall där hade stått att hästen var ridhästriden. Det hon beskriver kan lika gärna ses hos ett fullblod där är igång med omskolningen som ett som kommer direkt från banan så min råd blir detsamma oavsett.

Nu var iof inte min fråga till dig men eftersom TS är ovan vid fullblod vad det verkar så nog skiljer det sig i fråga om hur pass mkt jobb det är att "skola om" den jmf med om den inte är direkt av banan för en orutinerad person som inte haft fullblod öht tidigare .

 

[Badger]

Men. Det är ett fullblod. Jag tror jag tog mig vatten över huvudet. Jag hatar fördomar och slog bort alla meningar som folk sa att "tänk på att det är ett fullblod." eller "Ett fullblod är ett fullblod.." "Ett fullblod kräver mycket". Jag har börjat förstå detta nu. Det är ett fullblod och går inte att jämföra med mina andra hästar jag har haft. Denna energi gör mig galen och rädd framför allt. Han trippar omkring och spänner sig, backar gärna ner i diken och jag har aldrig varit med om liknande så jag blir ju såklart skiträdd! Trafiksäker till 100% men ändå joxar han såhär. Han stegrar inte, och han sticker aldrig! Men jag får ingen kontakt med djuret och det är det som gör mig rädd. Jag känner mig ju så utelämnad..

Jag får inte ihop det, stissig som fasen typ i stallet, men så kommer vi ut i paddocken så segar han ihop som sirap..?! Vad ska jag göra med honom ?! Han är snäll och jag har honom ute till försäljning just för att jag inte får kläm på honom. Jag klandrar inte hästen, jag vet att det hänger på mig och jag vet att någon hade kunnat få honom så himla fin! Men jag blir så..frustrerad och hade gärna velat bolla dessa tankar med någon ändå..

Jag vet inte om det är överskottsenergi eller om han fortfarande testar mig efter 9 månader... Vad ska jag göra med honom? :/

Jag har inte ridit något fullblod som omskolas någon gång och som precis kommit från banan. Bara färdigomskolade eller hästar i träning som tävlar (och det var länge sedan). Frågan är om du överstyr lite? (jmf jasplanet som störtade som var så känsligt att piloten och systemet kom i otakt)

Dvs han går för snabbt och småjoggar istället för att skritta, du tar tag i tyglarna för att få honom att skritta, han höjer huvudet och småjoggar hårdare du tar i lite mer bestämt han börjar överväga att galoppera. Eller du tar bestämt i tyglarna han skrittar några steg och börjar småjogga igen lite mer irriterat. (min medryttarhäst fullblodsblandning gör så. Det bästa visar sig vara att ignorera och bara ta lite så att hon går ned i skritt och sedan släppa på långa tyglar igen (men inte bestämt utan lugnt och blasé) sitta rejält avslappnat och känna skrittstegen kanske nudda varannan skänkel. efter några ridturer så kan hon skritta hela tiden och inser att det är uppskattat (sedan startar vi om efter vila).

Så mer tänka som en filbunke på nånting rörligt. Hästen tittar alltid, vänder på öronen, kikar till går åt sidan. Men själv sitter man där med halvlång tygel och bara låter den hålla på så länge det bara är dess naturliga sätt att vara. (Fördelen med de jag ridit är att visst hon hoppar till för allt men då är man hemma hela tiden och på alerten. Medan vissa halvblod ser man bara plötsligt svansen på från marken trots att de var lugna som mossa nyss och man halvsov (trots att man inte borde).)

När det gäller bjudning på bana har jag ingen aning. Någon tidigare på buke har skrivit att de kan vara dåliga på att gå på små volter utan kräva lite större cirklar och friare form.

 

[MalanMjöl]

Nu var iof inte min fråga till dig men eftersom TS är ovan vid fullblod vad det verkar så nog skiljer det sig i fråga om hur pass mkt jobb det är att "skola om" den jmf med om den inte är direkt av banan för en orutinerad person som inte haft fullblod öht tidigare .

Självklart gör det det, men det är det väl heller inte någon som sagt att det inte är?

 

[Matilda]

Vårt fullblod är likadan, dock är vårt fullblod alltid lika pigg och glad och har tyvärr börjat stega nu, ska ta ut en kiropraktor som ska känna igenom honom och en sadelutprovare för att se så allt är okej, men tills vidare så får han gå i stora kuperade hagar med andra hästkompisar och träna med mig på backen (ledarskaps övningar).
Han är för övrigt köpt direkt från banan och han är 17 nu

 

[mackan]

Självklart gör det det, men det är det väl heller inte någon som sagt att det inte är?

Jag förstår inte varför du adresserat mig alls ? Jag har inte svarat dig som sagt utan undrat till TS vad det är för häst .
Du skriver att ditt svar inte varit annorlunda oavsett om hästen är en löphäst eller inte . Det tycker jag blir lustigt . Jag har läst TS som att denne helt enkelt inte är van vid hästar allmänt som är lite vakna och skuttiga i kropp och knopp och att TS utifrån det inte vet hur man förhåller sig till såna hästar/inte känner att det är en typ av häst som passar denne eventuellt dvs TS är rädd och osäker enligt egen utsago . Omskolningen är kanske till western eftersom TS enligt utsago sysslar med det och är van vid westernhästar som brukar ha ett väldigt mycket docilare temperament .

Rasen i sig är nog inte saken tänker jag . Och utifrån det så utan att veta om hästen öht kommer från banan så tycker jag svar om hur en löphäst osv fungerar eller inte kanske blir malplacerad /överkurs i sammanhanget .
Så tänker jag .

 

[Piek]

Fullblod är fullblod ja, helt fantastiska hästar när man lär känna dem! De är skarpa, smarta och ofta oerhört lättlärda och arbetsvilliga. Samtidigt som de har väldigt mycket vilja och kan vara fruktansvärt envisa. De känner direkt om de har en osäker ryttare på ryggen som de kan utnyttja.

Rider du western på fullblodet? Det jag tänker på där är att ridstilarna skiljer sig åt och kommandon är olika, då är frågan har hästen fått lära sig westernspråket i lugn och ro eller kan det vara så att den protesterar för att den inte förstår?

Att hästen behöver röra på sig minst en timme fem gånger i veckan kan alldeles säkert stämma, men inte enbart på ridbana om den inte är stärkt för att klara av det jobbet. Fullblod behöver få använda huvudet!
Det bästa är att skritta ut i skogen utanför stigarna. Så hästen får lyfta och kolla vart den sätter fötterna, vända runt träd etc. Riktig hjärngympa!
Sen hade jag sett till att variera så mycket som möjligt med tömkörning, arbete från marken, långa promenader och ridning. Gett hästen uppgifter den får fundera på men inte så svåra att det blir för mycket.
Mitt fullblod var en ängel när hon gick 30-90 min varierad träning sex dagar i veckan. Fick hon vila för mycket kunde ridturerna bli mycket spännande.

Kolla igenom det grundläggande också funkar det fodret du ger bra? Finns det något alternativ att prova?
Kan hästen ha ont? Har den blivit kollad av veterinär, et, massör eller liknande?

 

[LenaJ]

Vi köpte ett Eng Fullblod 4 år till vår 14åriga dotter. (Hon hade dessförinnan haft en Dponny välutbildad läromästare, samt att hon ridit sedan hon var 6år)
Vårt Fullblod var endast kvalad godkänd men långsam. Hade plockats bort fr Galoppen ett år innan vi köpte henne.
Visst har hon gett oss huvudbry. Hon är annorlunda, mer skör. jämt med andra raser, skav av boots, skav av ridstövlar, sår i mungipa, känsliga hovar, frusen, lite klumpig kliver på sig själv, balltramp osv.
Vi började jobba henne fr marken, promenader i skog, Tömkörning. Kiropraktor som räta till här o där, Eqviterapeuft Charlotta Lindgren Husaby, har fixat låsningar i manken.
Hästen är riden av min dotter, (av Instruktör ca 5ggr)
Tränas för Hopptränare och Dressyrtränare regelbundet.
Går idag LB Dressyr med 67.1%
Hopptävlan LC 2 faser felfri, samt LB unghäst felfri.
Vi har nu haft henne i 3år, det är en helt underbar häst.
Klok , lättfärd, rolig, nyfiken. Arbetsvillig, snäll,
Jag/Vi har hållit på med henne extremt mkt, hon är vår prinsessa.
Hon joggar med mig i skogen idag, skitduktig, gick inte fr början.
Hon går in i transporten själv idag gick inte från början, vi traggla 6 månader, höll på o ge upp precis när det löste sig.
Vi ångrar oss inte, men det har tagit tid och den tiden har hon fått.
Och vi skulle aldrig rett ut det utan min dotters hopp och dressyrtränare, kloka människor som träffat fullblod förr.
Hon kunde inte galoppfattning för vanlig ridhäst när vi började, det fick vi hjälp att lära henne av en mkt klok gammal hästmänniska som varit på galoppen ett tag i unga år.
Hon kunde inte backa osv.
men gud vad vi älskar denna Häst.

 

[TheRedLightning]

Jag håller med @stjarnhimmel med hjälp av en tränare kan du lära dig mycket. Du är själv medveten om att du och hästen stirrar upp varandra och du blir rädd. Det är du som måste slappna av och lita på hästen, så att den kan slappna av och lita på dig också. Det är du som är "ledaren" och talar om för hästen att det är lugnt.

Jag har själv märkt skillnad på hästar som haft en rädd ryttare vs en trygg ryttare, med den rädda ryttaren blir hästen rädd, men det trygga ryttaren talar om med sitt lugn att det hästen blev rädd för med den rädda ryttaren inte är farligt osv.
Det är dock en svår ond cirkel att bryta, men det är inte omöjligt.

1 timme 5 dagar i veckan är inte mycket, sen att jobba med huvudet, det kan man göra under uteritt också. Jag brukar själv ibland göra saker på grusvägarna runt stallet (dvs inte så långt från stallet) oftast har hästen en bättre bjudning då. Har till och med ridit lite på stallplanen osv.
Gör man ridbanan till en positiv upplevelse för hästen och rolig kommer bjudningen automatisk tillslut.
Jag önskar dig lycka till oavsett om du fullföljer försäljningen eller behåller och tar hjälp av t ex tränare.

 

[Buck]

Min häst (halvblod) är också så, i alla fall då hon har stått mycket. Stissig och fjantar runt på uteritter och kastar sig så fort ngt händer utanför banan.

Hon behöver använda skallen, ett pass i högre tempo så som hoppning blir hon inte mentalt trött av, hon snarare blir ännu piggare , ett dressyr pass där hon får tänka, arbeta med hela kroppen och slappna av däremot blir hon helt slut av.

Jag blir lätt rädd för henne då hon är på sitt "fjant" humör, så hamnar lätt på banan och harvar fegar runt lite halvhjärtat. Och får jag inte igenom ngt arbete så blir hästen bara trög, sur och tycker jag är allmänt jobbig.
Om jag verkligen rider ordentligt och får igenom arbetet så kan vi dock skritta ut på lång tygel efteråt. Och på sikt rida ut mer och mer. Men hon måste få använda hjärnan. Hon måste få arbeta.
Nu har hon stått i flera veckor pga min feghet och lite behandlingar, vilket kommer göra uppsittningen sen otroligt intressant .

Men som alltid när jag blivit feg så är det bara att förtränga den och rida igenom tills man får den underbara känslan av att hästen är med en och lyssnar ^_^. Det är de stunderna man lever på och längtar efter som gör livet med knäpp hästen värt det ^_~

 

[DailyIsabella]

Jag hade samma problem med mitt fullblod när han kom till mig. Han var väldigt osäker de första månaderna och det krävdes lång tid för oss att lära känna varandra. Vissa dagar var han klockren, men majoriteten av dagarna var han som ett vilddjur rent ut sagt, kunde inte stå still i stallet, kunde absolut inte vara ensam och hade NOLL framåtbjudning på ridbanan, så ridpassen de första månaderna slutade ofta i att han surade ihop för att jag försökte få fram honom, summa summarum = bock och brall för att bli av med matte Efter några månader var jag vid bristningsgränsen och visste inte om jag villa ha kvar honom över huvud taget..

Men i våras hade jag ute en tränare som hjälpte mig med lastträning, i samband med detta lärde jag mig hur jag skulle arbeta med honom ifrån marken, få honom att förstå att jag är ledaren. Och OJ vilka framsteg som kom efter detta Fullbloden är oerhört kloka, är man inte 100% ärlig mot dom så funkar det inte. Numera är han den stabilaste och coolaste hästs jag haft, har sedan dess inte varit med om att han hoppat i luften eller varit tittig på något över huvud taget, coolaste hästen att åka iväg med, sköter sig klockrent på träningar och tävlingsplatser. Så mitt tips är egentligen att jobba stenhårt på er relation, får du ett fullblod att lita på dig så får du också en häst som går igenom eld för dig!

 

[ptr]

Håller med de som säger att en timme fem dar i veckan inte är mycket, möjligtvis om det är i paddocken som menas, men resten av träningen, lugnt och länge där är det timmar som räknas - per tillfälle.

 

[Mia_R]

Låter som en fullt normal häst, oavsett ras. Understimulerad och möjligen oförstående till vad du försöker göra. Att rida en timme om dagen tycker jag låter lite om det inte är ren träning för instruktör, men att sitta själv och harva runt på en ridbana fem dar i veckan är i min värld helt fel. Jag anser att man får harmoniska, glada och framförallt hållbara hästar genom varierat arbete på olika underlag och i varierat tempo, så jag skulle säga att håll dig till ett par tillfällen i veckan på ridbanan och rid ute mycket mer istället och låt den som andra redan sagt kliva runt bland stock och sten, klättra och se sig för.

Jag vet att alla inte har tillgång till bra ridvägare, men att sitta på en ridbana fem dar i veckan är en styggelse i mina ögon.