Obekväm arbetstid inom djursjukvården (utbruten från Yrken med jourtvång?)

Kruxet är just nu att den instans som har det här ansvaret, Jordbruksverket, duckar under bordet fullständigt. På alla fronter. Det hade varit intressant att veta hur det hade blivit om Djurskyddsmyndigheten hade fått vara kvar. Det är ett enormt hopp nu från privat aktör upp till regeringsnivå i princip.

Om vi ska prata pengar (generellt nu, inte knutet till ditt inlägg) hörde jag igår på radion att ca 60% av de veterinärlegitimationer som togs ut förra året var av personer utbildade utomlands. Är det ok att Sverige snyltar så gravt på andra länders kostnader för utbildningen? Viss del betalar ju studenterna själva via högre tagna lån och viss del staten via bidragsdelen. Tror de delarna går att gå högre vid utlandsstudier. Det lär ju dock knappast täcka hela utbildningskostnaden som är en av de dyrare som finns.
Hur hade situationen sett ut om inte alla dessa svenskar valt att utbilda sig utomlands? (Riktigt alla är inte svenskar men merparten) Även för detta duckar SJV.
Vet inte om jag tycker det är så entydigt att SJV har ansvaret i den vida meningen.
Det är ett par principiella frågor i botten som i grunden är politiska.

Snarare så att det kommer vara en oavklarad situation så länge man inte sätter ner foten politiskt om hur konsekvenserna av några decenniers samhällsutveckling ska hanteras. Personligen tror jag inte att detta går att lösa med annat än en SOU och systemreform.
Men samtidigt så skulle det vara flera vägval där som skulle leda till omfattande missnöje bland stora grupper oavsett hur man valde. Så inte någon politiskt attraktiv nöt att hantera, och inte riktigt rätt era för den typen av reformer heller...

Så att SJV fortsätter att driva DV med vad man har av budget, befintlig struktur och direktiv tycker jag är ganska förståeligt. Mer genomgripande reformer måste initieras högre upp, och mindre genomgripande reformer kommer inte innebära någon lösning.
Antalet utbildningsplatser är definitivt inte deras bord att ordna.
 
Vet inte om jag tycker det är så entydigt att SJV har ansvaret i den vida meningen.
Det är ett par principiella frågor i botten som i grunden är politiska.

Snarare så att det kommer vara en oavklarad situation så länge man inte sätter ner foten politiskt om hur konsekvenserna av några decenniers samhällsutveckling ska hanteras. Personligen tror jag inte att detta går att lösa med annat än en SOU och systemreform.
Men samtidigt så skulle det vara flera vägval där som skulle leda till omfattande missnöje bland stora grupper oavsett hur man valde. Så inte någon politiskt attraktiv nöt att hantera, och inte riktigt rätt era för den typen av reformer heller...

Så att SJV fortsätter att driva DV med vad man har av budget, befintlig struktur och direktiv tycker jag är ganska förståeligt. Mer genomgripande reformer måste initieras högre upp, och mindre genomgripande reformer kommer inte innebära någon lösning.
Antalet utbildningsplatser är definitivt inte deras bord att ordna.
Jag räknar väl in Jordbruksverket i "politiken" då de jobbar rakt under regeringen och de politiska besluten och de som har fått det politiska ansvaret att hantera frågan i stort.

Sen kan väl vem som helst hoppa över det steget och lägga in en motion direkt till riksdagen. Det har väl till viss del redan skett genom åren när branschorganisationen tröttnat på SJV.
 
Jag har bara skummat igenom tråden men personalbristen kan enligt intervju i P1 för några dagar sedan enkelt skyllas på för få utbildningsplatser. Det finns massor med sökanden (14 resp 26 sökanden per veterinär resp djursjukvårdare om jag minns rätt), det finns massor med arbetstillfällen, men för få platser. Det håller tydligen på att diskuteras om det ska bli fler platser på befintlig ort eller om utbildningen ska förläggas på flera men klart är att staten behöver skjuta till pengar för att möjliggöra att fler kan utbilda sig. Problemet har påtalats länge men det är först nu som det blir kännbart på riktigt.
 
Jag räknar väl in Jordbruksverket i "politiken" då de jobbar rakt under regeringen och de politiska besluten och de som har fått det politiska ansvaret att hantera frågan i stort.

Sen kan väl vem som helst hoppa över det steget och lägga in en motion direkt till riksdagen. Det har väl till viss del redan skett genom åren när branschorganisationen tröttnat på SJV.
Och jag tänker att en myndighet inte får göra saker som är allt för politiska, de ska agera inom regleringsbrev och direktiv. Däremot kan de mycket väl lyfta behov av reformer, påtala komplikationer osv. Men det sker väl oftast underhand i kontakterna med departementet?
 
Jag har svårt att förstå det argumentet. De som bosatt sig för att vara nära någon viss service vet också att det handlar om privata företag som man inte kan räkna med som någon konstant som alltid kommer fortsätta erbjuda samma service?
Så klart det blir en omställning när serviceutbudet förändras, men vad skulle göra det mer motiverat att ha en förväntan om att saker ska vara oföränderliga beroende på var en bor?
Jag bor i storstad och räknar kallt med att ha tillgång till veterinär dygnet runt. Det är liksom så självklart. Jag räknar med att det ska vara oföränderligt/jag ska ha fortsatt tillgång till veterinär. På samma sätt räknar jag med att ha tillgång till nattöppna bensinstationer och att matbutikerna ska ha öppet på söndagar. Eller menar du att det hade känts helt normalt och förutsägbart för dig om Ica plötsligt bara hade öppet 2 dagar i veckan?
 
Och jag tänker att en myndighet inte får göra saker som är allt för politiska, de ska agera inom regleringsbrev och direktiv. Däremot kan de mycket väl lyfta behov av reformer, påtala komplikationer osv. Men det sker väl oftast underhand i kontakterna med departementet?
Jo men de kan ju trycka på uppåt vad som behöver göras så att de får handlingmöjligheter. Nu duckar de bara för att det är några problem, typ.
 
Jag har bara skummat igenom tråden men personalbristen kan enligt intervju i P1 för några dagar sedan enkelt skyllas på för få utbildningsplatser. Det finns massor med sökanden (14 resp 26 sökanden per veterinär resp djursjukvårdare om jag minns rätt), det finns massor med arbetstillfällen, men för få platser. Det håller tydligen på att diskuteras om det ska bli fler platser på befintlig ort eller om utbildningen ska förläggas på flera men klart är att staten behöver skjuta till pengar för att möjliggöra att fler kan utbilda sig. Problemet har påtalats länge men det är först nu som det blir kännbart på riktigt.
Det var i samma inslag som det togs upp om det är rimligt att 60% av de svenska vet.leg som tas ut är av personer med utländsk utbildning. (De flesta svenskar som utbildat sig utomlands pga platsbrist i Sverige).
 
Om vi ska prata pengar (generellt nu, inte knutet till ditt inlägg) hörde jag igår på radion att ca 60% av de veterinärlegitimationer som togs ut förra året var av personer utbildade utomlands. Är det ok att Sverige snyltar så gravt på andra länders kostnader för utbildningen? Viss del betalar ju studenterna själva via högre tagna lån och viss del staten via bidragsdelen. Tror de delarna går att gå högre vid utlandsstudier. Det lär ju dock knappast täcka hela utbildningskostnaden som är en av de dyrare som finns.
Hur hade situationen sett ut om inte alla dessa svenskar valt att utbilda sig utomlands? (Riktigt alla är inte svenskar men merparten) Även för detta duckar SJV.
Det stämmer bara delvis att andra länder bidrar ekonomiskt till utbildning av svenska veterinärer. Många svenskar utbildar sig i länder med studieavgifter. Dessa studieavgifter bidrar till utbildningen av de inhemska studenterna (precis som utländska studenters avgifter bidrar till kostnaderna på svenska universitet).
Det går att låna från CSN till (delar av) studieavgiften. Det är inte säkert att de vanliga (förhöjda) lånen räcker till hela utbildningen eftersom utländska utbildningar kan ha längre studieår och därmed passeras maxgränsen för antal veckor som CSN ger lån/bidrag för. Uppgiften i radioinslaget att andra länder betalar för utbildning av svenska veterinärer stämmer därför inte riktigt, det är framförallt de blivande veterinärerna som betalar.
Tidigare har antalet utbildningsplatser i Sverige minskats med motiveringen att fler utbildade sig utomlands ...
 
Jag har bara skummat igenom tråden men personalbristen kan enligt intervju i P1 för några dagar sedan enkelt skyllas på för få utbildningsplatser. Det finns massor med sökanden (14 resp 26 sökanden per veterinär resp djursjukvårdare om jag minns rätt), det finns massor med arbetstillfällen, men för få platser. Det håller tydligen på att diskuteras om det ska bli fler platser på befintlig ort eller om utbildningen ska förläggas på flera men klart är att staten behöver skjuta till pengar för att möjliggöra att fler kan utbilda sig. Problemet har påtalats länge men det är först nu som det blir kännbart på riktigt.
Djursjukskötarutbildningen flyttades från Skara till Uppsala för ett antal år sedan. Nu säger man att de inte kan ta emot fler i Uppsala pga platsbrist.
 
Jag har bara skummat igenom tråden men personalbristen kan enligt intervju i P1 för några dagar sedan enkelt skyllas på för få utbildningsplatser. Det finns massor med sökanden (14 resp 26 sökanden per veterinär resp djursjukvårdare om jag minns rätt), det finns massor med arbetstillfällen, men för få platser. Det håller tydligen på att diskuteras om det ska bli fler platser på befintlig ort eller om utbildningen ska förläggas på flera men klart är att staten behöver skjuta till pengar för att möjliggöra att fler kan utbilda sig. Problemet har påtalats länge men det är först nu som det blir kännbart på riktigt.
Tror att det är en förenkling. Det behövs också högre löner och bättre arbetsvillkor för att veterinärer ska stanna i yrket med hälsan i behåll.
 
Tror att det är en förenkling. Det behövs också högre löner och bättre arbetsvillkor för att veterinärer ska stanna i yrket med hälsan i behåll.
Där har du en poäng. Stannar personalen inom yrket behöver man inte nyrekrytera lika många.
Det är mycket tuffare sen jag började i branschen för 25 år sedan. Ja det var stressigt och man jobbade häcken av sig då med, men med dagens klimat i sociala medier tex så är det ännu tuffare.
 
Tror att det är en förenkling. Det behövs också högre löner och bättre arbetsvillkor för att veterinärer ska stanna i yrket med hälsan i behåll.

Det är ju lättare att skapa bättre arbetsvillkor om det finns mer personal att tillgå. Då blir inte pressen på den personal som finns lika stor. Personalbristen är en viktig faktor.
 
Det stämmer bara delvis att andra länder bidrar ekonomiskt till utbildning av svenska veterinärer. Många svenskar utbildar sig i länder med studieavgifter. Dessa studieavgifter bidrar till utbildningen av de inhemska studenterna (precis som utländska studenters avgifter bidrar till kostnaderna på svenska universitet).
Det går att låna från CSN till (delar av) studieavgiften. Det är inte säkert att de vanliga (förhöjda) lånen räcker till hela utbildningen eftersom utländska utbildningar kan ha längre studieår och därmed passeras maxgränsen för antal veckor som CSN ger lån/bidrag för. Uppgiften i radioinslaget att andra länder betalar för utbildning av svenska veterinärer stämmer därför inte riktigt, det är framförallt de blivande veterinärerna som betalar.
Tidigare har antalet utbildningsplatser i Sverige minskats med motiveringen att fler utbildade sig utomlands ...
Jag skrev ju precis så.
Däremot har utbildningsplatser till veterinär aldrig dragits ner. Det skulle ju innebära att alla platser inte blir tillsatta och det har ju aldrig hänt, det är en av de utbildningar med högst söktryck. Därför söker svenskar utomlands för att ändå kunna utbilda sig till veterinär.
 
Tror att det är en förenkling. Det behövs också högre löner och bättre arbetsvillkor för att veterinärer ska stanna i yrket med hälsan i behåll.
Precis!

Det finns ungefär 3000 veterinärer i Sverige, med en total sysselsättningsgrad på 70% (ligger eg strax under) är det ca 2100 heltider.
förbättra arbetsförhållandena så att totala sysselsättningsgraden blir jämförbar med lärare (86%) så vips är det en ökning med 480 (!!!) heltider.

Det finns ingen anledning att pumpa ut massa mer veterinärer till ett system som inte fungerar arbetsmiljömässigt, personal är ingen förbrukningsvara.

(samma låga sysselsättningsgrad finns hos leg dss)
 
Precis!

Det finns ungefär 3000 veterinärer i Sverige, med en total sysselsättningsgrad på 70% (ligger eg strax under) är det ca 2100 heltider.
förbättra arbetsförhållandena så att totala sysselsättningsgraden blir jämförbar med lärare (86%) så vips är det en ökning med 480 (!!!) heltider.

Det finns ingen anledning att pumpa ut massa mer veterinärer till ett system som inte fungerar arbetsmiljömässigt, personal är ingen förbrukningsvara.

(samma låga sysselsättningsgrad finns hos leg dss)
vore intressant att jämföra med läkare
 
Jag bor i storstad och räknar kallt med att ha tillgång till veterinär dygnet runt. Det är liksom så självklart. Jag räknar med att det ska vara oföränderligt/jag ska ha fortsatt tillgång till veterinär. På samma sätt räknar jag med att ha tillgång till nattöppna bensinstationer och att matbutikerna ska ha öppet på söndagar. Eller menar du att det hade känts helt normalt och förutsägbart för dig om Ica plötsligt bara hade öppet 2 dagar i veckan?
Jag menar att argument om vilken nivå av privat service som fanns innan har klen relevans för vilken nivå av service som "samhället" ska gå in med om den privata servicen faller bort.

Antingen är det viktigt för alla med nattöppna mackar och då ska man ha en liknande ambitionsnivå för alla, eller så är nattöppna mackar inte tillräckligt angeläget och så får ingen det stödet - oavsett vad som fanns innan.
 
Precis!

Det finns ungefär 3000 veterinärer i Sverige, med en total sysselsättningsgrad på 70% (ligger eg strax under) är det ca 2100 heltider.
förbättra arbetsförhållandena så att totala sysselsättningsgraden blir jämförbar med lärare (86%) så vips är det en ökning med 480 (!!!) heltider.

Det finns ingen anledning att pumpa ut massa mer veterinärer till ett system som inte fungerar arbetsmiljömässigt, personal är ingen förbrukningsvara.

(samma låga sysselsättningsgrad finns hos leg dss)
Den där studien var så deppig att läsa när den kom ut för ett tag sedan. Jag visste ju att det var illa (har själv varit sjukskriven pga jobbet och ibland funderat på att byta bana) men att få se det så svart på vitt...och då jämfördes det ändå med lärare, ett yrke som verkligen inte har det lätt heller!
 
Jag skrev ju precis så.
Däremot har utbildningsplatser till veterinär aldrig dragits ner. Det skulle ju innebära att alla platser inte blir tillsatta och det har ju aldrig hänt, det är en av de utbildningar med högst söktryck. Därför söker svenskar utomlands för att ändå kunna utbilda sig till veterinär.
ok, var kanske bara ett förslag. I något skede (10 år sedan?) beräknade man att en stor/större del av pensionsavgångarna kunde klaras med de utlandsexaminerade så någon (minns inte vem) ansåg att antalet platser kunde dras ner. Det hade inget med söktrycket att göra.
 
Den där studien var så deppig att läsa när den kom ut för ett tag sedan. Jag visste ju att det var illa (har själv varit sjukskriven pga jobbet och ibland funderat på att byta bana) men att få se det så svart på vitt...och då jämfördes det ändå med lärare, ett yrke som verkligen inte har det lätt heller!
Jag tyckte det var sjukt deppigt att läsa hur många som skulle valt att inte bli veterinär om de vetat det de vet idag. Tror det var något examensarbete som kollade det. Och hur oerhört mycket högre övertidsfrekvensen är jämfört med populationen i stort. Var typ 20% i stort och 70% hos veterinärer på frågan om de jobbar över någon gång varje vecka el något dyl. Minns inte exakt.
 
Jag tyckte det var sjukt deppigt att läsa hur många som skulle valt att inte bli veterinär om de vetat det de vet idag. Tror det var något examensarbete som kollade det. Och hur oerhört mycket högre övertidsfrekvensen är jämfört med populationen i stort.
Exakt det var det jag reagerade mest på. Framförallt eftersom det är svårt att byta bana till annat akademiskt yrke med tanke på kostnad och utbildningstid, så känns det så svårt och som att man är fast i yrket på något sätt.
Har själv varit inne på att byta till läkare men det kommer inte gå rent ekonomiskt, och bli en förlustaffär.
 

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp