Öka chanserna till ett jobb?

[Milosari]

Jag har varit på anställningsintervju till ett jobb som jag verkligen, verkligen vill ha. Både nuvarande och eventuellt kommande arbetsuppgifter är precis det jag vill göra. Jag har ingen aning om hur många andra de har intervjuat mer än att det var tre till samma dag. Jag är kvalificerad för jobbet och har även kompetens inom ett område som de funderar på att starta upp verksamhet inom. Jag tyckte att intervjun gick okej men jag hade kanske kunnat prestera bättre. Det var min allra första riktiga intervju så jag var lite ute på djupt vatten ibland. MEN jag saknar både examen (ej krav) och arbetslivserfarenhet inom branschen. Så jag känner att det finns en stor risk för att de väljer någon annan. Finns det NÅGOT jag kan göra för att öka mina chanser? Bör jag följa upp med ett mail där jag berättar hur peppad jag är på jobbet? Eller verkar det för desperat?

 

[Alexandra_W]

Det är väldigt olika vad rekryterare tycker om sådan kontakt. Sen finns ju risken du verkar desperat med.

Det är verkligen jättesvårt men de gånger jag varit i samma sits - och fått jobben (tre ggr) - så har jag inte gjort annat än bitit på naglarna och haft ångest för att "säkert inte få det" pga småsaker jag inte uppfyllt.

Men - vill de ha dig väljer de dig ÄVEN om du inte skulle ha exakt allt de önskar!

Så mitt råd är andas och vänta just nu. Och jag håller tummarna för dig!

 

[Milosari]

Följdfråga; jag skulle jättegärna vilja ha feeback på min prestation på intervjun. Kan jag be om den även om jag inte får jobbet?

 

[Alexandra_W]

Följdfråga; jag skulle jättegärna vilja ha feeback på min prestation på intervjun. Kan jag be om den även om jag inte får jobbet?

Ja, om de inte uttryckligen betackat sig för det kan du absolut be om feedback.

 

[Alexandra_W]

Såg jag skrev småsaker jag inte uppfyllt. Kanske ska förtydliga att det (uppenbart) varit småsaker för rekryteraren. Inte för mig. T ex saknade jag i ett fall helt den utbildning som i annonsen angavs som krav. Det var över 350 sökande till fem platser. Jag fick jobb. De andra fyra hade utbildning och alla andra de anställde efter hade utbildning. Så inte så de släppte det kravet generellt. Men det jag hade var en erfarenhet de värderade högre och framförallt intrycket jag (tydligen) gav på intervjun.

Har de kallat på intervju är du intressant nog för anställning! Dvs du har tagit dig förbi ev saker du inte uppfyller på pappret. Och de vill få en känsla av vem du är som person inför att ev anställa dig. INGEN rekryterare kallar en person de bedömer inte är kvalificerad nog för anställning till intervju. Men det är så lätt att glömma det som arbetssökande - och även tro att "alla andra" de intervjuar säkert är rena drömkandidaterna. Men om alla andra var superkandidater jmf med dig hade du inte kallats.

Dvs du är med i matchen om du inte verkligen gjorde bort dig på intervjun - och det gjorde du inte!

 

[Ramona]

Finns det NÅGOT jag kan göra för att öka mina chanser? Bör jag följa upp med ett mail där jag berättar hur peppad jag är på jobbet? Eller verkar det för desperat?

Min erfarenhet av lite mer kvalificerade arbeten är att rekryterarna inte gillar att man "tjatar" på dem. De är tillräckligt stressade som de är och vill inte att folk ringer eller mailar i tid och otid. Däremot för mindre kvalificerade arbeten verkar det vara så att arbetsgivaren vill att man ska visa framfötterna och ringa och fråga hur det går.

Jag brukar alltid fråga om deadline för besked ifall de inte säger någonting självmant. Sen har jag lite is i magen och först efter deadline hör jag av mig och frågar. Det är också lite av en indikation på hur seriösa arbetsgivaren är, för jag tycker att man håller vad man lovar. Jag vill inte jobba för en arbetsgivare som har kass personalpolitik.

 

[Milosari]

Min erfarenhet av lite mer kvalificerade arbeten är att rekryterarna inte gillar att man "tjatar" på dem. De är tillräckligt stressade som de är och vill inte att folk ringer eller mailar i tid och otid. Däremot för mindre kvalificerade arbeten verkar det vara så att arbetsgivaren vill att man ska visa framfötterna och ringa och fråga hur det går.

Jag brukar alltid fråga om deadline för besked ifall de inte säger någonting självmant. Sen har jag lite is i magen och först efter deadline hör jag av mig och frågar. Det är också lite av en indikation på hur seriösa arbetsgivaren är, för jag tycker att man håller vad man lovar. Jag vill inte jobba för en arbetsgivare som har kass personalpolitik.

Hmm ja det är nog snäppet under ett kvalificerat arbete? Dvs ganska praktiskt och utan krav på examen men kraven var högskoleutbildning eller motsvarande KY. Jag har 4,5 år men saknar som sagt examen. Avdelningschefen satt med under hela intervjun och det kändes mycket positivt. De har varit tydliga med att om jag går vidare så blir jag kallad till en andra intervju där man ska genomgå någon sorts personlighetstest? Känns lite flummigt men är kanske vanligt? Det är en stor arbetsgivare med 100-tals anställda.

 

[Alexandra_W]

Personlighetstest och sånt är enormt vanligt idag, för alla typer av arbeten.

 

[Ramona]

De har varit tydliga med att om jag går vidare så blir jag kallad till en andra intervju där man ska genomgå någon sorts personlighetstest? Känns lite flummigt men är kanske vanligt?

Det är ganska så vanligt. Men då är det ju bara att vänta tills det beskedet kommer. Kommer du vidare till personlighetstestet kan vi börja någon anställ mig-kampanj, men innan dess är det ju ingen idé. Gillar de dig kommer du vidare till testerna, gillar de dig inte spelar det ju ingen roll vad du gör för då passar du ju inte in i vad de hade tänkt sig ändå.

Själv blir jag mer förbannad på ställen som låtsas som att man passar in i bilen, för att sen när allting är klart berätta att de tex letade efter en man för jämn könsfördelning och därför inte fick jobbet.

 

[a1agnlju]

De gånger jag sökt mina drömjobb och faktiskt fått dem också så har jag ringt någon vecka eller två efter första intervjun. Jag är säker på att dessa samtal har gjort att jag slutligen fått jobben. Så ring du, det behöver inte vara något tecken på desperation, det är också ett tecken på att man är motiverad och genuint intresserad av tjänsten vilket är klart positivt!