Ja det är lurigt! Det du nämner att han reagerar på är alltihop sånt som går fort, blir han kanske överrumplad? Är det alltid eller bara när de kommer från ett speciellt håll (jag tänker bakifrån)? Bara på nära håll eller också på långt håll? Och hur började det? Jag tänker att om man blir skrämd av cyklar som kommer snabbt bakifrån för att man inte var beredd, så behövs det inte så många gånger att generalisera det till cyklar som kommer från andra håll också. Och sen till elsparlcyklar, joggare, osv.Jag tror att beteendet grundar sig mest i osäkerhet och rädsla utifrån vad det är han reagerar på (cyklar, joggare, elsparkcyklar, osv).
I början var jag mer inne på frustration då det vara var hundar han reagerade på, att det handlade mer om att vilja komma fram och häsla än något annat. Men efter att det har ökat och tillkommit triggera är jag mer inne på osäkerhet och rädsla. Vilket även beteendenutredaren troddw utifrån min beskrivning. Svårt när ett beteenden kan betyda olika saker.
Jag skvallertränade båda mina hundar och det gav resultat för båda. Med den osäkra jobbade jag parallellt mycket med att få henne tryggare. Det lyckades hyfsat, och det märktes rätt tydligt när hon inte längre drevs av rädsla, hon gjorde fortfarande utfall men då var det liksom bara ett inlärt beteende, känslan bakom var borta. Svårt att förklara, men det var stor skillnad (för mig, mötande såg säkert ingen skillnad). När vi väl kommit dit gick det relativt snabbt att lära in bättre beteende. Hon krävde dock hela livet att man var uppmärksam och fångade upp henne, gick man och drömde för mycket så kunde hon göra halvhjärtade utfall.