Pepptråden 2013

[Riley]

Sv: Pepptråden 2013

kl

Okej, jag gör ett försök att hoppa in. (Så får vi se hur lång tid det tar innan jag tänker "nä men formulerar jag mig såhär kommer jag säkert att framstå som falsk istället för stöttande och ehhejdå", haha. Självförtroendet på topp här.)

Jag har verkligen inte för avsikt att det här inlägget ska bli en enda lång utläggning á la "SE MIG, HÖR MIG, MINA PROBLEM ÄR STÖRST!", och uppfattas det så ber jag genuint om ursäkt. Jag känner mest att det vore skönt att verkligen få skriva exakt hur saker är och varit för att slippa skriva bakgrundshistorier senare, och således undvika att få det att se ut som om varje inlägg handlar om att världen kretsar runt migmigmig.


Så.


Jag behöver för det första hitta tillbaka till en balans i mitt tillfälliga mående - vad jag antar är en depression - där jag de senaste veckorna inte gjort mycket mer än gråta, sova och överväga självmord. Hade en period där min fantastiska pappa och vänner tog hand om min häst för att jag inte tog mig utanför dörren, vilket jag dock åtminstone gör nu. Det är på rätt väg, jag har inte haft självmordstankar på åtminstone en och en halv vecka och sover nu även regelbundet och lagom länge. Men det är en lång väg kvar, och jag hoppas att jag kan ta mig fram på den, steg för steg.

Jag måste se till att få ordning på den ekonomiska självdisciplinen. Har satt köpstopp på kläder och skor, då jag köper för mycket och i övrigt har ett lån som ska betalas av. Jag tror/vet därtill att den här köphetsen är ett direkt resultat av mitt självhat och mitt förakt mot mitt utseende och min kropp; Jag tycker att jag är tjock, ful och äcklig i allt -> köper nya kläder för att försöka känna mig lite fin -> får ångest eftersom jag aldrig känner mig fin -> köper nya kläder -> osv. Har hittills bara brutit köpstoppet, men nu ska jag försöka hålla det till nyår.

Vill slutligen också ta tag i min vikt/maten - det är inte okej att trycka pizza, frallor med smör och ost, choklad och pasta på en och samma dag i fler veckors tid. Jag mår inte bra med min nuvarande kropp och vill gå ned till vikten jag hade när jag hade bra självförtroende, och då vara nöjd nog att stanna där. Utmaningen blir således att hitta en balans utan att tappa disciplinen och börja svulla igen eftersom "vad spelar det för roll när jag ändå är tjock", men inte heller gå tillbaka till stadiet där jag åt så lite och tränade så hårt att jag faktiskt eftersträvade att kollapsa efter träningspassen.

Känner även igen mig i det ni, LV och Matmissbrukaren, skrivit om ensamhet och att bli bortvald. Var utfryst och stundtals mobbad under samtliga av mina grundskoleår, och hade i tonåren en bästa "vän" som öppet sa till mig att hon skämdes för att visa sig med mig på grund av mitt utseende. Har som en konsekvens av den uppväxten alltid varit rädd för att skaffa vänner - jag utgår ifrån att alla tycker illa om mig och bara är snälla för att, tja, vara snälla - aldrig ordnat någon form av kalas/fester varken som barn eller vuxen, och i ett "inofficiellt" min sista vilja-dokument har jag bett om att ingen får arrangera en begravning eller minnesstund när jag dör. Just för att jag är rädd för att ingen ska vilja komma. Inte för att jag som död märker något av det, men tanken såhär på förhand gör mig ändå fylld av ångest.


Så det är väl det. Jag vet inte riktigt om jag är i form för att ta mig an allt på en och samma gång, problemet är att jag förmodligen behöver få ordning på samtliga av de här sakerna för att faktiskt ta mig ur depressionen. Men, vi får se. Och nu ska jag sluta översvämma tråden.

 

[MM]

Sv: Pepptråden 2013

Du framstår inte det minsta som att du suktar efter uppmärksamhet. Du har ju dina problem precis som alla andra och mäter vi inte styrkan i problemen utan alla är lika värda att få samma stöttning oavsett problematik.


Vad bra att du haft din pappa och vänner som kunnat ställa upp och hjälpa dig med hästen. Sånt är guld värt när man behöver hjälp. Så där har du några personer du kan lita på och som tycker om dig för den du är, annars hade dom inte hjälpt dig.

Du har inte funderat på att ta hjälp av psykvården?

Det är jättebra att du tar dig upp ur sängen och kan ta hand om hästen. Det värsta man kan göra när man är deprimerad är att lägga allt åt sidan. Man behöver något att hålla fast vid även om det är svårt. Jag vet själv hur svårt det är. Jag orkar inte ens laga mat till barnen när jag mår som dåligast men jag gör ju det ändå.


Vad det gäller shoppingen så är jag likadan. Jag köper kläder för att känna mig fin för inget jag har hemma passar., Sedan gör jag om proceduren någon vecka senare för då är jag ful i kläderna jag köpte veckan innan. Sen håller det på så och jag har så mycket kläder att jag knappt vet var jag ska göra av dom men känner ändå att det inte finns mer än några få plagg jag faktiskt passar i.
Det är jättebra med ett köpstopp. Jag kör samma nu så gott det går. Det är svårt att bryta ett sådant beteende på kort tid så ge inte upp om du åker dit någon gång. Återfall har man överallt oavsett "missbruk".
Jag tycker inte du ska sätta gränsen till nyår utan ha ett kortare mål som är mer realistiskt. Säg en månad framåt först och kör sedan på med en ny månad i taget, så lägger du inte för stora krav på dig själv.
Och tillåt dig köpa något ibland. Köpstopp innebär att man ska sluta shoppa ihjäl sig men att köpa en tröja nån gång, eller ett par skor en annan gång är inte fel. Jag sa i spartråden att jag som shoppingmissbrukare shoppar för 100% varje månad och en normal människa för 10%. Och det är dit jag vill nå. Så skulle jag köpa 2 plagg till mig själv på en månad så är det okej. 10 är däremot inte okej. Jag har kommit ner till runt 40% nu skulle jag tro. Kanske något till men det får tiden utvisa.
Sätt upp ett realistiskt shoppingmål. Vad får du köpa och när och för max vilken summa.
Tex, jag måste ha en resväska tills jag åker i augusti. Så tills dess måste jag hitta väskan jag vill ha och den får max kosta runt 1000 kr. Gärna mindre.
Så där har jag satt upp ett mål för min shopping.
Samma med hästprylarna jag behöver för tillfället. Jag väntar tills lite senare så jag inte gör något förhastat. Ibland tror man sig behöva saker man inte alls har någon nytta utav. Så vill du köpa något-avvakta några dagar och känn efter. många ggr avstår jag när jag fått tänka till en gång till.

Vi är flera här som kämpar på med maten på olika vis och jag är väl den som förstår dig i ditt sätt att se kring mat. Jag försöker också hitta balansen men det verkar hopplöst. Jag har några få kg jag skulle vilja bli av med men jag sitter fast i en spiral av svält och gödning för tillfället. Måste orka ta tag i det snart innan jag återgår till dåliga gamla vanor..
Jag känner att jag måste redovisa mitt ätande för någon så jag kan få ett "men varför åt du det här och varför hoppade du över detta målet mat". Det får jag av min behandlare men det har gått till den gränsen att jag numera ljuger för henne om vad jag äter för jag orkar inte höra vad jag gör för fel längre. Det är inte samma stöttning hos henne som det är här. Så vi får kämpa tillsammans Peppa varandra till att göra rätt val.

Det är så tråkigt att så många har blivit, och är mobbade i skolan. Sånt sätter sig i huvudet för livet sen
Jag förstår inte hur folk tänker när dom mobbar. Undrar hur dom skulle må om man som vuxen skulle konfrontera dom? Har god lust att skicka iväg ett brev till mina mobbare ibland och be dom skämmas. Jag är lite socialt störd så söka upp dom själv är inget jag skulle fixa.
Jag fattar bara inte hur dom tänker. Vad kan få en hel klass att gå emot EN person?

Nej, alla ska sträcka på ryggen och inte ta någon mer skit. Låt dom inte sätta sig i era huvuden, det är då dom vinner. Ägna dom inte en tanke.

Du behöver inte ta tag i allt på en gång. Ta en bit i taget av allt. Försök dig inte att fixa allt som en quick fix. Det går inte.

Och vi finns här som stöd

 

[Qelina]

Sv: Pepptråden 2013

Åh vad fin han är!!! Verkligen underbar Är det 2 år som han är eller kommer jag ihåg fel?

Ja det är så lätt att veta logiskt vad man ska göra men känslomässigt är det en helt annan sak. Min terapeut pratar om att vara förnuftsstyrd eller känslostyrd och att det är när känslorna tar över som man har svårt att ta beslut grundade på vad som rent logiskt och långsiktigt är bäst för en. När man är i känslan vill man göra det som tar bort de jobbiga känslorna direkt, problemet är ju bara att det fungerar på kort sikt men inte på långsikt. För att man ska må bra måste man hitta en balans mellan förnuft och känsla och då hamnar man i något som kallas wisemind och det är då man tar de bästa besluten och agerar på ett sätt som leder framåt. Har du provat att gå i DBT någon gång? För mig är DBT, KBT, ACT och mindfulness den kombination av terapi som hjälper. Att bara sitta och prata om vad som är tungt leder mig ingen stans utan de 2 terapeuter jag haft som båda jobbat med den här kombinationen av terapi är de enda som någonsin kunnat hjälpa mig.

Jag försöker verkligen jobba på att agera efter förnuftet, det går inte perfekt och jag gör fel och lyssnar på ångesten men jag försöker se det som så att jag klarar det 100 ggr bättre nu än för bara några veckor sedan. Det är svårt att inte vara perfekt för jag vill klara allt till 100% men jag har insett att sjukdomen sitter så hårt så det är en omöjlighet. T.ex. så har det blivit så att när jag äter mer så har jag samtidigt mer än fördubblat mina promenader igen för att jag inte står ut annars

 

[Qelina]

Sv: Pepptråden 2013

Stormkast- Du är hjärtligt välkommen till tråden och jag håller med om allt som matmissbrukaren skrev till dig. Jag tycker du skrev en väldigt bra presentation och jag hoppas att du kan få stöttning och känna dig mindre ensam nu när du är med i världens bästa tråd

 

[Qelina]

Sv: Pepptråden 2013

Åh, jag skrev ett långt inlägg om saker som oroar mig och ger mig ångest men jag raderade det, jag är så rädd att jag ska påverka någon i tråden negativt eftersom många har en komplicerad relation till maten och kroppen.

Men jag försöker igen med en annan text och jag hoppas verkligen att det inte påverkar er andra och i så fall ber jag om ursäkt redan nu.

Jag ska egentligen inte promenera så mycket och helst inte alls men vi gjorde en kompromiss eftersom jag har hund så det blev max 40 minuter/dag. Men sen jag har gått upp så mycket i vikt och äter mer så har jag börjat röra mig mer pga ångesten. Jag har gått 60 minuter idag och kommer gå ca 20 minuter till. Är det alldeles för lite med 80 minuter? Är jag onormalt lat? Jag är så rädd för allt maten gör med min kropp och känner att jag måste röra mig för att stå ut. Men det blir kaos i huvudet när terapeuten säger en sak och att jag jämför mig med det tillståndet jag levt i så länge då mitt liv varit i stor och överhängande fara och att jag liksom mår bättre fysiskt nu och orkar mer. Men min terapeut säger ändå att jag är hemskt underviktig och fortfarande väldigt sjuk men det jag ser är ju någon som behöver promenera för att forma kroppen, att jag måste se till att röra på mig så allt jag äter inte blir till fett.

Hjälp! Är det onormalt lite att röra sig så som jag gör? Om jag ska hålla mig till 40-50 minuter som är planen, vad tror ni händer då?

 

[sockergryn]

Sv: Pepptråden 2013

Nej det är inte onormalt. Det är inte onormalt för dig, för mig eller någon annan. Vad som kommer hända om du gör som de säger? Du slipper dra ut på ditt lidande.

När jag var i din situation tyckte jag att jag gick upp för fort i vikt, inte alls i den takten som jag "ville". Men varför frågar jag mig nu i efterhand? Varför? Det enda jag gjorde var att dra ut på lidandet! Jag gjorde mig själv en stor otjänst genom att göra så. Snälla vännen, allt blir inte fett. Kom ihåg att försöka lita på dina behandlare! De är där för att göra dig frisk! En normalviktig person lider inte utav fetma. Normalviktig är inte desamma som överviktig.

Våga, försök våga och utmana! Sjukdomen har ju förstört tillräckligt, eller hur? Kämpa! Stor kram

 

[LindgrenV]

Sv: Pepptråden 2013

Tack fina du!

Ja, det är hemskt med mobbning och jag förstår faktiskt inte hur barn kan vara så elaka

Det blir en mycket kort studentmottagning efter flakåkningen, så att jag och förhoppningsvis några vänner får i oss lite mat innan det är dags för utgång.

Till alla i tråden: Jag ser er helt klart som mina vänner! Även om jag inte träffat er, så har jag lärt känna er på ett helt annat sätt än vad man gör med sina kompisar man har runt om sig och ser under dagarna. Här vet man liksom om ens "negativa" (dåligt mående etc) först, sådant som man gärna döljer för omvärlden eller åtminstone håller så mycket för sig själv som möjligt (iaf jag). Ni alla är ju underbara!

 

[LindgrenV]

Sv: Pepptråden 2013

Tycker inte alls att du uppfattas så! Den här tråden är till för att alla ska få ta plats och dela med sig av det de behöver, så att vi andra kan hjälpa till att peppa och komma med råd och tips utifrån ens egna erfarenheter! I egna "jagväljerattvaraanonymförjagharettproblem"-trådar slutar det allt som oftast med pajkastning, och det var det jag ville komma ifrån. Vi behöver peppas och då är det okej att ta plats! Inga problem är för små eller för stora, för ett litet problem kan påverka det stora och det som är stort för en själv kan påverka hela ens vardag. Att jämföra sina problem med någon annans för att komma fram till vems som är värst och om man "bör" vara tyst eller inte är fel - man bör endast jämföra om man kan ta hjälp av sitt egna problem för att hjälpa någon annan. Hoppas ni fattar vad jag menar

Balans är det bästa i allt tror jag - balans i ekonomin, matrutiner, sömnrutiner, träningsrutiner etc. Inte för mycket, inte för lite och inte kompensera en massa!

Jag får inte ställa diagnos, men det låter absolut som att det är en depression du har. Jag vågar nog säga så för att jag själv fick diagnosen för inte så länge sedan och jag vet hur jag kände då. Rutiner är det bästa, så att man inte ligger som en död sill och inte tar sig för någonting. Jag blev inte bättre av min sjukskrivning - men jag blev bättre när det blev strul inom vården vilket gjorde att jag helt enkelt fick klara mig själv, och inte hade något val annat än att gå till skolan. Och som tur var började då min fördjupning, vilket gjorde att jag dagligen var i stallet i sex veckor. Min terapi blev stallarbete, även om jag (precis som du) var otroligt negativ och kritisk mot mig själv och många gånger tänkte att jag skulle lägga ned skiten för att jag var så dålig (men det blev jag ju hindrad att göra iom att det var en obligatorisk skolkurs som jag inte kunde smita ifrån). Så mitt råd till dig är att göra någonting varje dag. Det behöver inte vara något stort - det kan vara att tvätta en maskin tvätt eller gå och köpa en frukt på Ica. Helst det sistnämnda om man har tvättmaskin hemma, så att man kommer UT ur lägenheten. Så att man tvingas klä på sig andra kläder än pyjamasen och ta emot lite solljus!

Frisk luft och solljus är också viktigt, för är man inne för mycket börjar så småningom väggarna klättra inpå en och ens trygga fristad blir otroligt jobbig att vara i.

Börja litet och bygg på! När det känns lätt med en sak om dagen kan du göra två saker - t.ex äta en bra frukost (gröt eller dyl.) och sedan gå och köpa en frukt.

Du har all rätt att svämma över tråden! Använd den så mycket du behöver!!

 

[LindgrenV]

Sv: Pepptråden 2013

Jag kan väl inte tala för de andra men för mig påverkar inte dina inlägg mig negativt. INGA inlägg här inne påverkar mig negativt, många inlägg är snarare "aha"-upplevelser eftersom vi alla har problem, och det är problemen vi behöver peppas till att ta oss ifrån. Därför skriver vi ju om just våra problem. Ett problem är just ett problem, det är inte normalt/bra/påverkar oss negativt. Att läsa om andras problem kan ge en perspektiv till ens egna, och ge en uppfattning om vad som faktiskt är problem. Jag har alltid sett mig som "problemfri", innan det plötsligt blev KAOS. Och ju mer jag skrivit om det och analyserat, så har jag ju lärt känna mig själv och tagit reda på VAD mina problem faktiskt är. Och när man läser om andras problem så är det inte något som påverkar mig negativt, utan många gånger är det "aha"-upplevelser om att man själv till en viss del faktiskt kan tänka/göra/känna så, utan att inse att det kanske inte är riktigt så det ska vara. Då inser man att det är ett beteende man kanske behöver vända - och det i sin tur kan påverka ett annat negativt beteende man har, till det bättre. Förstår du vad jag menar?

Gud vad konstigt det blev, flummar nog lite i huvudet känner jag Men det jag menar är helt enkelt; Varken dina eller någon annans inlägg påverkar mig negativt, på sin höjd kan det ge en ahaupplevelse om att problemet finns även hos mig men att jag inte insett att det är ett problem, eller igenkännande på så sätt att jag känner igen en del i eller hela problemet för att jag vet att det är liknande hos mig. Annars är det bara en intressant erfarenhet om hur en annan människa känner eller tänker, och man får försöka tänka ut ett bra sätt att tackla problemet ur sitt perspektiv. Men att det påverkar negativt på så sätt att man själv mår sämre - nej, det gör det inte. Man kanske kan känna med, få känslor över att saker är på ett visst sätt och att det är hemskt osv, men det spär inte på mina egna problem och påverkar mig inte långsiktigt.

Okej, min sammanfattning blev väl inte mycket bättre Dags att sluta skriva nu känner jag

 

[LindgrenV]

Sv: Pepptråden 2013

KL

Jag har ju varit borta från tråden ett par dagar. I fredags åkte jag till fd hemstaden och umgicks med en vän, vi åkte sedan till Örebro och shoppade lite i lördags (fick lite extra pengar denna, nya, månad så jag passade på att köpa lite sommarkläder som jag behöver). I natt sov jag hos mormor och i förmiddags tog jag bussen hem igen. Det var skönt med lite "semester", komma hemifrån och inte behöva tänka så mycket. Jag är mer taggad än någonsin på att äta rätt och må bra, så förhoppningsvis tar förnuftet plats lite grann den närmsta tiden (om jag får låna förklaring från dig Qelina ) så att känslorna slipper styra

 

[nexxa]

Sv: Pepptråden 2013

Vart bor ni alla? Om ni vill dela med er alltså. Tänk om vi kunnat utse en "mittpunkt" av vart var och en bor och kanske ses? Sitta på ett fik och låta timmarna rulla iväg. Jag bor i Halmstad

 

[MM]

Sv: Pepptråden 2013

Jag bor inte alltför långt bort från dig. Lätt att ta sig till H iaf. Enkel körväg. Kan mötas på en mittpunkt med

 

[MM]

Sv: Pepptråden 2013

Idag har jag tagit en promenad med hästen. Första gången ut i skogen. Vi har bara varit i paddocken tidigare eller gått lite längs vägen vid hagarna. Han var hur fin som helst och tyckte det var superroligt! Så jag fick en promenad på 20 min och nästa gång blir det längre
Ville inte gå alltför långt eftersom han aldrig varit ute tidigare.

Sedan har vi firat min svärgeska och morsdag idag. Med andra ord har det blivit tårta men det var ju en sån dag. Men imorgon börjar jag på mitt matschema igen och ska verkligen försöka att hålla det. Ska fixa middagar ikväll för några dagar framåt så det inte finns en ursäkt att inte äta middag och ta något annat istället.
Nu ska det inte vara något firande förens midsommar så det finns inga ursäkter att äta något fikabröd tills dess. Jag hoppas verkligen jag fixar det här nu.

 

[Lightzone]

Sv: Pepptråden 2013

Stormkast - fint att ha dig här inga problem är för små!

Själv åkte jag på Bandit-kryssning i fredags, riktigt roligt! Utom att jag headbangade så mycket att jag nu knappt kan vrida på huvudet...
Mindre trevligt med ångestattacken igår när jag kom hem och bara hade en atarax kvar. Paniktog 9st neurol över 6h, hjälpte inte ett dugg
Men hämtat ut nya imorse och vilat till ljudet av regn hela dagen, så nu känns det bättre iaf. Utom att den 'vuxna' delen av familjen nu vaknat och självklart börjar bråka direkt.

Men verkar som att jag ska iväg till en vän om någon timme, så förhoppningsvis blir kvällen fin den med.

 

[grodan21]

Sv: Pepptråden 2013

Jag bor ca 40 mil norr ut.

 

[Riley]

Sv: Pepptråden 2013

Halvt kl

Tack alla för era snälla och kloka ord! De värmer.
Jag har så dåliga erfarenheter av psykvården sedan tidigare, men pallrade mig faktiskt iväg till en psykolog tidigare i veckan. Dock slutade det tyvärr med en total missmatchning av personligheter, och jag blev bara irriterad och kände mig överkörd. Träffade dock en jättebra psykolog för ett par år sedan där allt stämde, men naturligtvis flyttade hon. Ska försöka ta mig i kragen och leta vidare i den takt som energin tillåter.

Qelina, jag känner, tror och tycker som LV, eller för att direktcitera:

Jag kan väl inte tala för de andra men för mig påverkar inte dina inlägg mig negativt. INGA inlägg här inne påverkar mig negativt, många inlägg är snarare "aha"-upplevelser eftersom vi alla har problem, och det är problemen vi behöver peppas till att ta oss ifrån. [...] Att läsa om andras problem kan ge en perspektiv till ens egna, och ge en uppfattning om vad som faktiskt är problem. [...] Och när man läser om andras problem så är det inte något som påverkar mig negativt, utan många gånger är det "aha"-upplevelser om att man själv till en viss del faktiskt kan tänka/göra/känna så, utan att inse att det kanske inte är riktigt så det ska vara. Då inser man att det är ett beteende man kanske behöver vända - och det i sin tur kan påverka ett annat negativt beteende man har, till det bättre.

Och det du skriver är inte onormalt, aldrig.


Matmissbrukaren, vad skönt att du verkar ha haft en så bra dag med hästen! Tycker personligen ofta att det känns lättare att ta tag i saker på en dag - eller bara timme, om det så är - då saker och ting faktiskt är stabila och okej. Så heja dig inför morgondagen och den nya veckan!

 

[Riley]

Sv: Pepptråden 2013

Låter underbart och välbehövligt, vad roligt! Och Lightzone, hoppas att du också fått en fin kväll med tid hemifrån och slippa tänka så mycket.

Jag är lite stärkt idag över att ha vågat njuta ett litet uns av sommaren och faktiskt varit ute på vift i korta shorts och linne. Kändes som en liten seger efter att ha gömt mig i oversize och noll bar hud så gott jag kunnat sedan förra sommaren, och jag känner mig lite, lite mer chill med viktnedgången; Målet kvarstår, men jag SKA kunna våga bära det jag vill även på resan dit. Hoppas nu att jag kan försöka hålla fast vid det så att resten av sommaren kan få bli fin och fri!

 

[grodan21]

Sv: Pepptråden 2013

Jag bodde sova sen en stund tillbaka...

 

[Lightzone]

Sv: Pepptråden 2013

Fin kväll var det, hoppas på upprepning ikväll

Mindre fint att jag nu tagit atarax även idag, bara för att det ska kunna kännas som att jag kan andas... Gissar att det är kursstart som spökar.
Inte så trevligt, hursomhelst.

Fin och fri låter som två ypperliga ledord för sommaren, Stormkast. Jag tror att även jag ska försöka ta till mig av dem.

 

[MM]

Sv: Pepptråden 2013

kl

Jag tror jag stötte på en tjej idag Fast hon började

Stod i kassan med en person framför mig som la upp sina få varor och medans han letade fram sina pengar för att betala så gav kassörskan mig ett leende och en blick som var mer än en vänlig blick. Jag log tillbaka.
Sedan när det var min tur så log hon åt mig igen och sa hej på ett blygsamt sätt samtidigt som hon log. Annars brukar dom ju mest le lite stelt och klämma fram ett snabb hej i en neutral ton tycker jag.
Ja, jag log ju tillbaka igen och kände någon form av attraktion från bådas håll. Betalade och packade ihop mina varor men tyckte mig känna hennes närvaro medans jag gjorde det så tittade mot henne och våra blickar möttes igen och jag fick fram ett litet leende igen och se vände jag på mig och gick med världens flin när jag vände mig om. Kunde känna hennes blickar i ryggen.

Shit alltså, det kan ju inte varit en onormalt trevligt människa för hon gjorde inte så mot någon annan. Höll jag på att bli uppraggad eller?
Haha, nu blev jag bisexuell en stund
Det var ungefär som när någon spanar in en på krogen och man står och ler mot varanda i varsitt hörn innan någon lägger in stöten.

Det har varit en bra dag hittills. Jobbet gick bra och sedan har jag varit och röntgat min axel idag men dom ringde innan för att meddela att dom glömde bort hälften så jag ska tillbaka imorgon igen och ta resten av bilderna.
Maten har gått bra. När jag väl anstränger mig så går det bra.