Problem om det.. och det.. och det..

[lil-sis]

Min ponny går ute dygnet runt, fri tillgång på käk, snälla kompisar och en rätt schysst matte som mest sysslar med promenader i skogen, inga bett ens.

Men lik- gör hon illa sig...

Och hon tillhör nog de mest välundersökta kusarna på buke Hon har tom blivit kompis med veterinären

Bästa kompisen i hagen är uppfödd enligt konstens alla regler men inte är hon helare för det, åkte på problem som föl. Kanske håller som ridhäst, endast tiden kan utvisa det.

Så ibland hjälper det liksom inte VAD man gör. Våra hästar går otäckade(om de inte skulle behöva förstås) och oskyddade, har lada att gå in i när de vill och träd att gnaga på osv.

Att du har lite problem är ju rena drömmen, vissa klarar sig ju bättre än andra, även om de är lika noggranna. Första ponnyn är idag 30 och frisk och hans väninna snart 23.

 

[svea]

"Sen finns det lyckliga rackare som har ganska få bekymmer ändå"

Du missade den raden va, Palle?

 

[oidipus]

Lite av probemen som uppstår (typ sår, vissa hältor och sånt), kan ju bli mer eller mindre beroende på hur man har sin häst uppstallad.
Hade för några år sedan min häst uppstallad hos dressyrryttare som var super pedant, hästarna gick en och en i sina hagar som var utan både sten och ris, hela stallet var i super ordning det fanns ingenting hästarna kunde skada sig på. Min häst hade inte ett sår/skråma på tre år.
Nu går han med kompisar i en större hage och visserligen har lite sår då och då, men jag har en mycket gladare häst som går mycket bättre på träningar, tävlingar.
Föredrar att ha en häst som kanske ibland har någon ytlig åkomma men som ialla fall är friska och glad i sinnet.

 

[palle]

Och du och alla andra missade tydligen raderna:
Visst rena SKADOR kanman aldrig förutse, men felhantering kan man alltid genom kunskap förhindra.

Jag har också kompisar som har häst på häst som går sönder pga olika skador varje gång. Men vad jag har funnit, är att det finns en viss gemensam nämnare i all dessa fall, >20st.
Alla dessa hästar har stått i stall där dom sköts minutiöst.
Dom går en och en i hagarna, dom lindas och täckas, dom får en massa olika fodertillskott och rids nästan bara en och en i ridhus.

Jag har själv haft två olika hästar uppstallade på två olika stall som sköts enliga ovan nämda principer.
Den första blev folkislken och gick till attack mot allt och alla.
Den andra sjönk in i sej själv och blev som en zombie.

"Zombien" är nu mera en pigg och glad åldring som inte bangar för en busgalopp.
Och att hästen får bulor och småsår får jag acceptera, eftersom hästen är pigg och glad av att få gå ute i stora hagar hela dagarna med andra hästkompisar.

Och efter alla PM jag fått har jag förstått att det finns massor med hästägare som står i ovan nämda typer av stall, och många har undrat varför just deras hästar får den ena konstiga skadan efter den andra.
Flera av dessa har rått att byta stall.
Och nu får jag glada mail från ryttare med glada och busiga hästar.
Men kanske inte alltid så rena och "hela".

Men som jag skrev i början, rena oförutsejbara olyckor antingen genom ren och skär otur eller genom att genetiken spelar oss och hästarna spratt kan man aldrig helgardera sej emot.
En av mina bästa kompisar fick 3 föl efter sitt sto.
Endast en uppnådde vuxen ålder.
T.o.m. stoet dog efter en mycket sen kastning av tvillingföl.
Ett föl hade en genetisk nerv defekt och det andra som dog, bröt benet i hagen.

Jag kan räkna upp många fler oförutsejbara olyckor. Men vad jag retar mej på är att många tycker att man inte ska få fråga när det är något som man tycker är fel eller konstigt.
För det är ju så att det inte är frågorna som man lär sej något av.
Utan svaren.

 

[artemis]

Det finns två motsatta poler i hästhållningen, och inom båda riskerar hästarna att skada sig. Man kan överbeskydda och få en häst som inte håller för ett gruskorn som ligger på fel håll, eller ändå blir naturligt sjuk. Och man kan släppa hästen fri under naturlighetens förtecken och få en lika naturligt skadad eller sjuk häst. Det finns många sätt att förebygga skador, men inget universalknep som löser alla problem.

Nu ska jag säga något kontroversiellt - men alla ni som radat upp alla era olyckor och undrat hur ni skulle kunnat förebygga dem. Det finns säkert olika saker man hade kunnat ändra på för att undvika vissa av skadorna / sjukdomarna. Om man vetat på förhand vad hästen skulle hitta på, och haft alla resurser i världen att tillgå för att skydda den från allt möjligt. T ex plockat bort alla pinnar, stenar och gropar i hagen, haft husveterinär som dagligen kollade upp minsta misstanke om minsta skada, eller så.

Problemet är ju att man inte på förhand vet vad hästen kommer att göra, och man kan inte rimligen förutse eller förebygga allt.

Jag försöker förebygga grejer så gott jag kan, genom att hålla ögon och öron öppna både för signaler från hästen, och för vetenskapliga fakta eller bara väl beprövade tips och råd från folk jag uppfattar som vettiga. Men det kan hända olyckor ändå, och det kommer säkert att finnas saker jag i efterhand kan se att jag kunde gjort annorlunda för att förebygga just den olyckan - men då vet man ju inte om något annat kunnat hända? Det går liksom inte att helgardera sig. Men man kan ju försöka lära sig av egna och andras erfarenheter och bli klokare med tiden.

Men jag kom på en sak, som det blir en ny tråd om: kan vi inte dela med oss av våra stora och små tips, sådant vi gör eller tänker på för att förebygga skador och sjukdomar?

 

[Alexandra_W]

Jo precis, jag HADE kunnat förebygga nästan alla skadorna med att stalla in dem 24 timmar per dygn. Aldrig släppa i hagen. fast det är enligt mig inget hästliv.

Jag släpper ut varje morgon med risken att de bryter benet under lek i hagen, och jag stallar in varje kväll med risken att de rullar fast i boxen och skadar sig. Bland annat.

Men viktigast för mig är GLADA hästar. Skaderisken kommer man som sagt aldrig ifrån (t ex när valacken skar sönder benet på skare, han hade benskydd och boots på sig då...).

Jag blir bara så matt när människor kommer och antyder att mycket skador är direkt kopplat till dålig hästhållning, för så är sällan fallet. Ödet är inte blitt, och oturen slår inte jämnt.

Jag har tagit sämre hand om mina hästar av ren okunskap förr om åren. De höll, och höll och höll. Men nu är det något extremt oturssvep, toppat med att jag MÄRKER saker bättre än förr. Men garderat mig inom rimliga gränser skulle jag aldrig kunnat. Och om jag så garderat mig mot dehär skadorna genom att aldrig släppa i hagen eller bara släppa i absolut plan hage utan en enda grej att göra sig illa på, så hade de lika gärna kunnat vurpa och bryta benet, fått tarmvred och dött eller vad som helst.

Livet är ett risktagande, så även med hästar, det enda man kan göra är att minimera de UPPENBARA riskerna, vilket jag gör och alltid har gjort. Uppenbarligen hjälper det inget vidare just nu, men..

 

[fio]

Jaha så här kommer det fram, även hästar som går ute jämt i stora kuperade hagar skadar sig även om "ägarna" alltid annars brukar svära sig fria från dessa skador och bara relatera till att det är tävlingshästar som skadar sig, som inte får gå i hage osv som har täcken och annat onaturligt.

Där ser man

 

[Alexandra_W]

Haha, nästan ALLA skador mina fått är just av att gå ute i stora, kuperade hagar =)

 

[crazy]

Samma här!

...visst händer det att hästar skadar sej i kuperade hagar...men å andra sidan så lär de sej vart de ska sätta benen. Det är bara att hoppas att man aldrig får en riktig olyckskorp till häst att släppa i hagen.

Men när det gäller hästar som får skador i hagen så handlar det oftast om yttre verkan...dvs de slår emot något eller river sej....eller kanske går omkull.

Vad det gäller tävlingshästar och hållbahet...så har det mer med att göra om hästarna ej får röra sej i vettiga hagar så det påverkar hästens hållbarhet....dvs det handlar mer om skador på senor/muskler och skelett som uppstår då hästarna inte har tillräcklligt naturlig styrka...styrka ifrån hästens naturliga sätt att röra sej är ett måste som man ej kan komma ifrån.

Hur går det med din frusna tös Alexandra? Hoppas hon fortfarande är på bättringsvägen...håller tummarna i varje fall!

 

[Mia_R]

Nu hoppar jag nog glatt omkring på en massa ömma tår med mina hårda träskor!

Jag tolkar din frågeställning lite mer allmänt och inte så mycket skaderelaterat? Jag tror rent generellt, obs tror, att väldigt många som skaffat häst har gått på ridskola och lärt sig rida väldigt bra men missat mycket av det praktiska när det gäller hantering. Gäller inte alla!

Hade folk fått lära sig mer om djur generellt och hästar speciellt innan de skaffade dem, av duktiga människor som respekterar djuren, hade kanske inte så många hanteringsproblem och kaninkramare funnits?! Sen att det går troll i hästeriet för en del är ofrånkomligt. Vissa gör allt rätt och ändå så blir allt så fel. Andra har knappt en aning om vad de sysslar med men det går vägen ändå, med just den hästen iaf. :smirk:

Majorieteten tror jag dock vill lära sig och utvecklas, med kraven kommer problemen men förhoppningsvis även insikten. De flesta som sysslar med hästar har inte alltid problem och inte jämt, däremot så är buke jättebra att hämta inspiration från, få dela med sig av sina erfarenheter och möjligheten att få hjälp och hjälpa andra.

 

[Alexandra_W]

Vill du låna mina olyckskorpar? Så kan du kolla hur säker hagen är? Hittills har de gjort illa sig på SNÖ (skarsnö), PINNAR (liiten pinne som man mosar rakt in i hoven på feeel ställe) och stenar, som man kan slå sönder benen med. Sen kan man plocka upp några fästingar så man kan få erlichios med

Av alla skador jag haft genom åren så är det TVÅ som inte har varit relaterade till hagvistelse (och jag HAR bra hagar, bra stängsel etc. men jag har inte platta hagar fria från allt utom gräs..).

Den frusna damen har lallat runt ute i regnet i en vecka nu och kommit invarm varenda kväll. Inte en skakning på en dryg vcka =) Jag fattar ingenting men tackar och tar emot.

Däremot - olyckskorpar var det - så har hon en akuttid för röntgen imorgon. Fått någon form av läskig benpålagring över kronan. Så vi ska röntga imorgon och se hur illa det är. Jag hoppas jag kommer hem med en fölis också...=/ Antagligen så slog hon sig mer än vad som märktes när hon i haaagen *s* rammade lite stenar för en månad sen. Men imorgon kväll har jag svar om det är illa utav bara fan eller inget att bry sig om och bara ytterligare ett skönhetsfel. Vet kunde tyvärr inte lugna mig alls på telefon, det kan vara åt helvete, och de tryckte in henne på en akuttid såfort det gick, de ville helst ha in henne samma dag..

Men som sagt, imorgon kväll har jag svar. Tummar mottages tacksamt.

/Alexandra - som faktiskt mer än en gång funderat på vadderade boxar och aldrig mer släppa ut kräken

 

[Lydia]

alla problem folk har här på Buke, är ju utspritt på rätt många personer.

 

[lil-sis]

I platta hagar ramlar man och gör illa sig ändå.

 

[Alexandra_W]

Ja annars kan man halka. Och få en gaffelbandsskada till exempel. Det har Vision också provat på =)

Nåja, han har kul nästan jämt den lilla herren =)

 

[Lydia]

jag tror att många överlag inte ser att hästen har problem. De som skriver här, har sett problemen. (självklart finns det välmående hästar också, men jag menar att det finns hästar "där ute" som har ägare som inte ser problemen osv)

En häst i stallet tex, står på fel foderstat. Men såfort jag säger något om foder, så heter det att hästen är sån, typ. (hästen ifråga har proteinbrist, plus brist på motion just nu)

 

[Lydia]

såg inte ditt svar innan jag skrev mitt..
Precis så menar jag!

 

[Nafayette]

ojoj...

Fast fång och gaffelbandsskador bör väl finnas med i en oplanerad "hästberäkning"
Måste säga att du är mer oturlig än oss trots att vi halva året har 20 gånger mer häst...

Kanske är du född den trettonde??

AM

 

[Alexandra_W]

Re: ojoj...

Hur menar du med "oplanerad hästberäkning"? *förvirrad*

Tja, jag måste ha retat skiten ur någon däruppe. pappa hade ponnyer i 30 år, två vetbesök. Jag hade ponnyer i (om man räknar sen jag föddes, så eg var det pappa men skitsamma) i 20 år, förutom åldersrelaterad kolik hos 30+ åringen så hade jag TVÅ vetbesök (en kolik och ett fånganfall).

Jag hade kallblodstravare i 8 år. Ett vetbesök för kolik, ett för någon skum infektion som visade sig vara atypisk livmoderinflammation, och så fyra för fång på slutet när hon var gammal. Aldrig en sårskada eller liknande.

Sen skaffade jag araben. Det retade tydligen någon för sen bröt helvetet lös och jag åker jojo in och ut till veterinären. Min smala lycka är faktiskt att det varit rena OLYCKSFALL, dvs inte sönderridning eller dylikt. Så skaffade jag ett hbl. Friskt och sunt såvitt alla kunde bedömma. Utom att hon visst var en tickande bomb och hade medfödd autoimmun sjukdom då..

vad gör Alex då, jooo vi föder upp ett föl. Finfint, så kan jag övervaka utfodring etc och verkligen bygga en BRA grund att stå på. ho ho ho..om jag inte råkat begåvas med fölet som är mer otursförföljt än valacken då..*sucka*

Undrar om någon däruppe försöker tala om för mig att det är dags att pausa hästeriet nu?

En sak är iaf säkert, finns Gud så inte fan är han god...

Nåja, vi får väl se imorgon om det vänder nu eller om det är spiken i kistan..

 

[Gunther]

Vänta du bara.... Din tur kommer nog.