Sv: Proteinöverskott, funderingar
Jag vet inte om jag är särskilt bra på att förklara men här är i alla fall ett försök.
För det första så har hästen egentligen inte ett behov av protein utan ett behov av essentiella aminosyror. Hästen kan inte ta upp protein från fodret utan foderproteinet måste först sönderdelas (spjälkas) till individuella aminosyror. Om man ger hästen fel slags protein, dvs. ett protein där det är brist på någon essentiell aminosyra så kan hästen endast tillgodogöra sig en mindre del av proteinet. Foderstaten kan innehålla ett överskott av protein men hästen kan ändå ha ett proteinunderskott. Ofta är aminosyran lysin den begränsande aminosyran vilket betyder att när lysinet tar slut så kan hästen inte tillverka mer protein. Resterande aminosyror måste hästen då göra sig av med. En del utsöndras i urinen och en del omvandlas till energi.
Tyvärr så vet man inte hästens behov av olika aminosyror. Det är egentligen endast behovet av lysin som har studerats i viss omfattning. En god regel är därför att se till så att både hästens behov av protein och lysin är tillgodosedda.
En annan sak som är viktig att känna till är att aminosyror tas upp i hästens tunntarm. Aminosyror kan inte tas upp i grovtarmen. Aminosyror som inte tas upp i tunntarmen utan kommer ner i grovtarmen fermenteras av mikrofloran i grovtarmen. Om stora mängder lättsmält protein/aminosyror kommer ner i grovtarmen ändras bakteriefloran varvid det sker en tillväxt av speciella bakterier (i Baron Gruffs fall clostridium perfringens) vilket kan leda till svåra diarréer (colitis). Man tror att den snabba förändringen av mikrofloran i grovtarmen producerar toxiner som skapar inflammation och skadar tarmväggen. Därmed bryts den barriär som tarmväggen normalt utgör.
Kvoten SmRp/ME har egentligen ingenting med Baron Gruff sjukan att göra. Kvoten kan vara extrem hög i gräs på våren utan att hästar för den skull riskerar att få Baron Gruff sjukan. Det man måste tänka på är att foderbyten måste ske successivt under en längre period eftersom det är snabba förändringar av bakteriefloran i hästens grovtarm som är det egentliga problemet.
Så länge som hästen kan ta upp aminosyrorna i tunntarmen finns det ingen som helst risk för Baron Gruff sjukan. Aminosyrorna som hästen tar upp i tunntarmen använder hästen till att bygga de proteiner den behöver. Tar hästen upp mer aminosyror än vad den behöver så omvandlas överskottet dels till urea som utsöndras i urinen, dels till energi som lagras i kroppen om den inte behövs omgående. Energin kan lagras både som glykogen och som fett (beroende på vilka aminosyror det finns överskott av samt hästens behov).
En häst med friska njurar har inget problem med att ta hand om ett överskott av aminosyror. Att ett proteinöverskott skulle leda till njurskador är en myt. Det finns inga som helst belägg för detta. Däremot bör man naturligtvis inte ge en häst med dåliga njurar stora proteinöverskott. Det ökar bara belastningen på njurarna.
Eftersom hästen inte kan lagra ett överskott av protein eller aminosyror i kroppen finns det ingen anledning till att ge ett överskott av protein/aminosyror i foderstaten.
Mikrofloran i hästens grovtarm är känslig för plötsliga förändringar i de foderfraktioner som kommer ner i tarmen. Socker, stärkelse och aminosyror tas normalt upp i hästen tunntarm och endast små mängder kommer då ner i grovtarmen. Om plötsligt stora mängder av dessa foderfraktioner kommer ner i grovtarmen kan det leda till olika störningar. Gemensamt för dessa störningar är att de leder till diarréer. Diarré är en symtom på en störning i grovtarmen. Den ska tas på allvar och orsaken utredas.
Hur mycket protein kan man ge sin häst utan risk för Baron Gruff sjukan? Efter det att Baron Gruff hade avlidit gjordes en utredning som kom fram till rekommendationen maximalt 100 g sojamjöl per 100 kg kroppsvikt och dag (man trodde att det var den stora mängd soja som hästen fick som var den primära orsaken till sjukdommen). Man ska dock ha i minnet att allt kraftfoder i stora mängder kan orsaka diarréer. Även stress kan orsaka diarré.
Rekommendationen har ingen vetenskaplig förankring och har nog satts medvetet låg. Dessutom har det betydelse hur man fördelar dagsransonen. Bäst är naturligtvis att dela upp dagsransonen i flera givor.
Använder man annan proteinkälla än sojamjöl kan man jämföra andelen protein i fodret och utifrån detta beräkna en maxgiva.
Jag vet inte om jag är särskilt bra på att förklara men här är i alla fall ett försök.
För det första så har hästen egentligen inte ett behov av protein utan ett behov av essentiella aminosyror. Hästen kan inte ta upp protein från fodret utan foderproteinet måste först sönderdelas (spjälkas) till individuella aminosyror. Om man ger hästen fel slags protein, dvs. ett protein där det är brist på någon essentiell aminosyra så kan hästen endast tillgodogöra sig en mindre del av proteinet. Foderstaten kan innehålla ett överskott av protein men hästen kan ändå ha ett proteinunderskott. Ofta är aminosyran lysin den begränsande aminosyran vilket betyder att när lysinet tar slut så kan hästen inte tillverka mer protein. Resterande aminosyror måste hästen då göra sig av med. En del utsöndras i urinen och en del omvandlas till energi.
Tyvärr så vet man inte hästens behov av olika aminosyror. Det är egentligen endast behovet av lysin som har studerats i viss omfattning. En god regel är därför att se till så att både hästens behov av protein och lysin är tillgodosedda.
En annan sak som är viktig att känna till är att aminosyror tas upp i hästens tunntarm. Aminosyror kan inte tas upp i grovtarmen. Aminosyror som inte tas upp i tunntarmen utan kommer ner i grovtarmen fermenteras av mikrofloran i grovtarmen. Om stora mängder lättsmält protein/aminosyror kommer ner i grovtarmen ändras bakteriefloran varvid det sker en tillväxt av speciella bakterier (i Baron Gruffs fall clostridium perfringens) vilket kan leda till svåra diarréer (colitis). Man tror att den snabba förändringen av mikrofloran i grovtarmen producerar toxiner som skapar inflammation och skadar tarmväggen. Därmed bryts den barriär som tarmväggen normalt utgör.
Kvoten SmRp/ME har egentligen ingenting med Baron Gruff sjukan att göra. Kvoten kan vara extrem hög i gräs på våren utan att hästar för den skull riskerar att få Baron Gruff sjukan. Det man måste tänka på är att foderbyten måste ske successivt under en längre period eftersom det är snabba förändringar av bakteriefloran i hästens grovtarm som är det egentliga problemet.
Så länge som hästen kan ta upp aminosyrorna i tunntarmen finns det ingen som helst risk för Baron Gruff sjukan. Aminosyrorna som hästen tar upp i tunntarmen använder hästen till att bygga de proteiner den behöver. Tar hästen upp mer aminosyror än vad den behöver så omvandlas överskottet dels till urea som utsöndras i urinen, dels till energi som lagras i kroppen om den inte behövs omgående. Energin kan lagras både som glykogen och som fett (beroende på vilka aminosyror det finns överskott av samt hästens behov).
En häst med friska njurar har inget problem med att ta hand om ett överskott av aminosyror. Att ett proteinöverskott skulle leda till njurskador är en myt. Det finns inga som helst belägg för detta. Däremot bör man naturligtvis inte ge en häst med dåliga njurar stora proteinöverskott. Det ökar bara belastningen på njurarna.
Eftersom hästen inte kan lagra ett överskott av protein eller aminosyror i kroppen finns det ingen anledning till att ge ett överskott av protein/aminosyror i foderstaten.
Mikrofloran i hästens grovtarm är känslig för plötsliga förändringar i de foderfraktioner som kommer ner i tarmen. Socker, stärkelse och aminosyror tas normalt upp i hästen tunntarm och endast små mängder kommer då ner i grovtarmen. Om plötsligt stora mängder av dessa foderfraktioner kommer ner i grovtarmen kan det leda till olika störningar. Gemensamt för dessa störningar är att de leder till diarréer. Diarré är en symtom på en störning i grovtarmen. Den ska tas på allvar och orsaken utredas.
Hur mycket protein kan man ge sin häst utan risk för Baron Gruff sjukan? Efter det att Baron Gruff hade avlidit gjordes en utredning som kom fram till rekommendationen maximalt 100 g sojamjöl per 100 kg kroppsvikt och dag (man trodde att det var den stora mängd soja som hästen fick som var den primära orsaken till sjukdommen). Man ska dock ha i minnet att allt kraftfoder i stora mängder kan orsaka diarréer. Även stress kan orsaka diarré.
Rekommendationen har ingen vetenskaplig förankring och har nog satts medvetet låg. Dessutom har det betydelse hur man fördelar dagsransonen. Bäst är naturligtvis att dela upp dagsransonen i flera givor.
Använder man annan proteinkälla än sojamjöl kan man jämföra andelen protein i fodret och utifrån detta beräkna en maxgiva.
Senast ändrad:
