Rädd för min egen pålle :(

[1887]

För ett par månader sen fick jag och min syster hem ett 9-årigt varmblod på foder, kom direkt från montébanan och var i full tävlingskondition. Han är världens snällaste att hålla på med, har aldrig ens lagt öronen bakåt. Första gången vi red ut på honom var han supersnäll och jättelugn, nu går det dock inte lika bra. Han flyger i luften för ingenting, tex. Vi har även lånat en annan häst i stallet och ridit ut tillsammans ibland, och han lyckas alltid skrämma upp henne så att hon stegrar o har sig.
Igår blev dom rädda för en bil och sprang ut mitt i vägen, jag som trodde att han var trafiksäker
Jag känner mig rädd varje gång jag rider. Ändå älskar jag min pålle jättemycket! Jag vet inte vad jag ska göra, jag vill ju inte lämna tillbaka honom men jag vill inte vara rädd jämt heller... Jag vet att jag är en fegis men jag kan inte rå för det Någon som har varit med om typ samma sak? Hur löste du det?

 

[Masse]

Sv: Rädd för min egen pålle

Efter som han var snäll från början trots att han var tävlingsform, så skulle jag vilja veta vad han får för foder och hur mycket ni rider/tränar honom resp hur mycket han får vara ute?
Kan helt enkelt vara så att han får fel foder/motionsmängd och får överskotts energi.

 

[TheStar]

Sv: Rädd för min egen pålle

Hej!

Jag var med om exakt samma sak när jag fick mitt varmblod.

Jag var 13-14år och visste faktiskt att jag inte klarade av henne sen provridningen men "fick" henne endå. En bitterljuv känsla.

Hon kom direkt från hårdträning (travet) skulle starta löp men ägaren dog och frugan sålde därför av hästarna. Min häst var sutten på sadel och träns, men de hade bara ridit på samma vägar de körde, och hästarna visste exakt vart det var skritt och vart det var trav.

Nåväl när vi fick hem henne var hon precis som din världens snällaste att hantera inte ett ont i henne problemen började när man ledde ut henne och skulle sitta upp, hon kunde explodera i full trav eller galopp innan man var halvvägs upp, trots att ngn höll i henne, hon var ju van att få köra ut med allt färdigt direkt från stallet.

Hur mycket foder får din häst? antar att den fått ganska mycket kraftfoder eftersom den gått hårt?

Ett tips är att ta bort nästan allt kraftfoder, kanske bara ge lite havre, betfor eller vad hästen nu får och istället öka på grovfodret, hö, ensilage eller vad som nu är aktuellt. Sen tycker jag det kan vra en bra idé att gå tillbaka lite, även om hästen kanske är välskolad så känner inte ni varandra, så prova att longera ett par dagar, be någon annan longera medans du rider, tömköra o.s.v så du vet vilka knappar du ska trycka på för att få hästen att lyssna.

Det värsta när man blir rädd är att det oftast blir en ond cirkel, först blir hästen rädd för ngt, nästa gång man rider förbi förväntar man sig att hästen ska bli rädd o.s.v

Sen är det alltid bra att rida för någon som kan hjälpa dig. Själv hade jag en kompis som var mycket tuffare än jag som red min häst, och jag red hennes häst för att bygga upp mitt självförtroende.

har nu haft min bängbula i 10 år

svarade jag på allt? fråga gärna mer om du vill...

lycka till!

 

[1887]

Sv: Rädd för min egen pålle

Han får 9 kg ensilage, två fulla krafftmått (sånadär vita nivet) med hackat strå, plus ett halvt mått betfor och några morötter om dagen. Från början åt han havre men det tog vi bort. Min syster har räknat ut foderstaten efter analysen på ensilaget, dock tror jag att han får för mycket energi, så man kanske ska ta bort betforen helt?
Han är ute från runt kl 8 till runt kl 5 på dagarna och vi rider ungefär 40 minuter varje dag.


Nån som har tips på hur man kan träna bort hans osäkerhet i trafiken?

 

[Amanda_F]

Sv: Rädd för min egen pålle

Jag skulle, som tidigare nämnts, ta bort så mycket av kraftfodret som det går. Trafiksäkerheten kan delvis sitta i att han har en massa överskottsenergi i och att han därför letar orsaker att bli rädd för. Så var den foderhästen jag hade när jag var yngre. Speciellt när jag inte hade tid att motionera honom så pass att han fick utlopp för all den energi han hade stått och samlat på sig...

 

[1887]

Sv: Rädd för min egen pålle

Jag tror också att det kan vara så, för han bli helt livrädd för att det prasslar lite i en buske, så det kan vara överskottsenergin som gör honom lite "på tårna"

 

[Snyggve]

Sv: Rädd för min egen pålle

9 kg ensilage är inte speciellt mycket till ett varmblod. Slopa allt kraftfoder och ge mer ensilage istället, det hade jag gjort. Med tanke på att han kommer direkt från banan så är 40 min ridning om dagen väldigt lite. Speciellt när han inte går ute i hagen längre heller Troligtvis har hästen en hel massa överskottsenergi och när ni sen har blivit osäkra på honom så blir han ju förstås ännu mer nervös.

 

[TheStar]

Sv: Rädd för min egen pålle

Håller med de andra även om foderstaten är uträknad så är det inte fel att ta bort mer kraftfoder, samt öka grovfodret. Många varmblod har lätt att "falla ur hull" så det är viktigt att ha en bra bas. Min 18 åriga dam står på 9kg hö ( vilket är bantning )och sen får hon bara några dl betfor, olja mineraler b-vitamin och biotin mest för att hon ska få hinkar när de andra får det. Då rider vi ca 40-50 min i skritt, trav bara 3 dar i veckan förtillfället. Inte sagt att det är en ultimat foderstat men bara för ngt att jämföra med.

Samma som redan blivit sagt om trafiken. Om hästen var trafik van förut så är det nog bara överskottsenergin som sätter nerverna på spänn, min blir likadan om hon är igång, sen aksnke får tappsko och står en vecka blir hon genast löjlig.

Hon är dessutom också en häst som får de flesta hästar att hetsa och spralla. Hon har ett väldigt "hårt" steg och kan flåsa ganska mycket, även om hon går lugnt.

Värst är hon att rida när man börjar få upp hennes kondition men man kan inte riktigt hårdträna ännu då har hon mest hyss för sig ( i hennes fall är allt läskigt eller så gör hon en volt innan man börjar galoppera ex.) Brukar då bara rida ut med sådana som är säkra på sin häst om vi ska mer än skritta.
Men för tillfället är hon lugn som en ko och även när hon är vältränad och rids därefter.

 

[Shaggy]

Sv: Rädd för min egen pålle

Jag är ganska säker på var felet ligger. Hästen var enligt dig i full kondition och motionerar man den inte ordentligt då så resulterar det tyvärr lätt i de problem du har. Troligen har din häst så mycket överskottsenergi så den inte vet var den ska ta vägen den kommer då mer eller mindre leta efter saker att bli rädd för.
Mi häst var när jag köpte henne en extremt slö tjej idag när hon tränas och tävlas i distans så finns det helt plötsligt massor av energi. Går hon inte ordentligt så får jag ta de problem som uppstår hon är kontrollerbar men det behövs inte mycket för att hon ska explodera.
Om din häst är i full tävlingskondition så finns det två möjligheter som jag ser det. Ställ av hästen och låt den tappa konditionen (tar många månader) eller rid den mer och nu talar jag om att du ska ge dig ut och rida flera mil någon gång då och då. Varför inte börja med distans . Dessutom tycker jag att du ska ge den mer mat (grovfoder) så den blir lite mullig de flesta hästar blir slöare när de är lite runda (OBS! mullig inte fet)

 

[Liten]

Sv: Rädd för min egen pålle

Jag köpte min vbl.travare i januari 2008, då knappt någon kondition alls och mycket lite muskler. I augusti red vi PP 30km distansritt, i slutet av september ställde jag av henne till december pga tryck i ryggen som behandlades och jag jagade ny sadel. När jag satte igång henne igen började helvetet.. Min underbara lilla häst var en oberäknelig krutdunk. Om vi red med andra exploderade hon om nån annan kastade med huvudet, och själva kunde vad som helst och ingenting utlösa. Och jo - jag blev rädd för henne.
Kastade ut en tråd på buke, och fick en massa pepp och lite morr. Lyckades trycka ner rädslan i skorna, bli arg och bara rida. Nu är Honey nästan sig själv, efter att ha gått i stort sett varje dag i en månad. Hon behöver röra på sig, annars blir hon hyper. Dessutom är hon arbetsvillig och älskar att träna.

Nu vet jag att hon var så pigg att hon bokstavligt talat klättrade ur skinnet, och jag kan tänka mig att det är samma sak med ditt vbl. Bort med kraftfodret och ersätt det med mer grovfoder.

Honey får, nu när hon rids ordentligt:
9kg hö (ej silage)
1kg kornkross
0,3-0,5kg betfor
0,3-0,6kg lucern hack (för att hon ska äta kraftfodret lugnare, annars kastar hon bara i sig maten)
1dl B-vitamin nu vid fällning
Morötter och äpplen, förstås

Tryck ner rädslan i skorna, drick beslutsamhet till frukost och ut i skogen och klättra ett par timmar! Stökar h*n så säg ifrån och driv på. Detta klarar ni! Jag hejar på er!

 

[Cornelia]

Sv: Rädd för min egen pålle

Du har fått bra och kloka svar här, men det fattas en del:
Hästen har kommit till en ny miljö med nya människor och hästar. Han vet inte vem/vilka han kan lita på och vem/vilka som är hans ledare som han kan vara trygg med.
Han behöver TID! Ta ut honom på lugna promenader utan ridning. Tillbringa tid i stallet med honom, rykta, pyssla, gosa. Lär känna varandra.
Visa honom att det är du som är hans ledare; gå före honom in och ut ur stall och box, låt honom inte gå förbi dig när du leder honom, led runt honom i paddocken och gör sådana enkla övningar som att stanna, stå stilla en stund och gå igen. Han får inte gå förbi dig och det är du som bestämmer när och var ni stannar och hur länge ni står stilla.
Det måste få ta tid. Han är inte trygg nu, men det kan han bli igen! Visa honom att du har koll på läget och kan kontrollera det som händer runt omkring er. Det gör du genom att göra så som jag skrev ovan. När han blir tryggare kommer bilrädslan minska.

 

[Toria]

Sv: Rädd för min egen pålle

TS Ja, håller med ovan. Och tänk inte att du e en fegis, det är du INTE som skaffar en sån häst. Sånt känner hästar ..Visualisera bort det. För att stärka ditt självförtroende, gör sånt som du vet du o hästen klarar av tills ni är helt säkra på varann.. Good Luck!

 

[yodadog]

Sv: Rädd för min egen pålle

Jag är den andra ägaren på hästen och tänkte hoppa in i tråden!
Han är ju underbar egentligen, i paddocken tycker jag att det går jättebra också.
Dock hade han ju inte tränats på ungefär en månad innan vi tog hem honom.

Han får aldrig gå före mig in i stallet och i boxen men när man leder honom till hagen kan han vara ganska taggad.

Jag tror också på att det är mycket överskottsenergi också.
Jag skulle vilja börja tömköra och gå ut i skogen och så men jag har inga grejer till det.

Hur som helst vill jag verkligen att det ska fungera!

 

[Luleå]

Sv: Rädd för min egen pålle

Jag är ganska säker på var felet ligger. Hästen var enligt dig i full kondition och motionerar man den inte ordentligt då så resulterar det tyvärr lätt i de problem du har. Troligen har din häst så mycket överskottsenergi så den inte vet var den ska ta vägen den kommer då mer eller mindre leta efter saker att bli rädd för.

Precis.
Ni har fått en häst som är tränad att springa snabbt och som är i full kondition. Hästens liv har fram tills nu gått ut på att ta sig fram FORT och helst före alla andra hästar. Den är mycket riden (?) men inte skolad för "vanlig" ridning och man har haft andra krav på vilken nivån hästen till exempel ska svara på förhållningar.

Det är ingen lätt uppgift att skola om en montéhäst och jag har full förståelse för att det blir problem. Man kan dock utgå ifrån att hästen gör sitt bästa, den vet ju inget annat än vad den tidigare lärt sig.

Det ni behöver göra nu är att skola om hästen. Är det första gången ni tar er an ett sådant projekt kommer ni även behöva utbilda er själva i att utbilda hästen. Ta det bara lugnt, räkna med att det får ta den tid det tar och ta hjälp av en bra instruktör som förstår situationen.

Att tömköra är ingen dum idé alls. Se till att köpa in utrustning, eller varför inte hitta en instruktör som kan utbilda er i tömkörning (med sin utrusning tills vidare).

 

[Tari]

Sv: Rädd för min egen pålle

Ett tips om du är osäker/rädd för att rida ut din häst kan vara att tömköra/longrera ett tag o sen gå ut o gå en promenad. Eftersom ni skrev att han var snäll att leda endast lite taggad så kan det hjälpa dig att bygga upp självförtroendet mot trafik o andra monster som finns i skogen.
Om man vet att man har en häst som kommer hoppa till eller göra annat så sitter du o spänner dig hela tiden det känner hästen o undrar varför. Men om du går så använder du din kropp på ett annat vis o du har en annan sorts kontroll på din häst.
När ni har fått rätt på överskottsenergi o du känner dig säker så är det bara försöka rida ut igen!

Men som sagt det är inte ett lätt arbete att ta en monté häst till vanlig ridhäst så jobba på!

 

[Swedeheart]

Sv: Rädd för min egen pålle

Har inte läst alla svar men longera honom gärna ordentligt varje gång du rider, ialla fall för ett tag framöver. Helt klart har han för mkt energi och det måste komma ut. Ge mindre kraftfoder (behöver du det ens?) och mer ensilage..
Ta med honom på korta promenader och pyssla med annat på promenaden, vad nu det kan vara. Jag brukar plocka lite sten etc, men jag bor ju i Californien där vi inte har snö!

 

[yodadog]

Sv: Rädd för min egen pålle

Nu äter han inget kraftfoder alls.
Vi har lagt ner ridningen och började tömköra igår!
Det gick ganska bra, en gång började han backa och vände sig mot mig och stegrade och höll på så jag fick släppa tömmarna, men vi var i paddocken så han kom fram till grinden där jag stod så det var bara att ta fast honom.
Efter det ville han inte gå i vänstervarv alls, då började han backa
I övrigt gick det väl bra!

 

[skwaller]

Sv: Rädd för min egen pålle

Hej! Förstår ditt problem men hästen är inte rädd och inte knäpp heller. Och jag förstår också att hästen känns väldigt "läskig".

Den allra snällaste travare kan bli såhär när den håller på att "explodera" av överskottsenergi!

Enda sättet att få den "normal" igen är att få bort överskottsenergin.

Hur gör du då det?

Låta den gå nästan varje dag. Helst skulle varannan var tredje gång vara lite mer inriktad på "spring". Lite galoppträning, trava långa sträckor i både snabbare och långsammare tempo, pulsa på i snö eller sand i alla gångarter.

40 minuter "vanlig" ridning är för en travare det minsta man gör nästan. Den kan garanterat trava i 40 minuter konstant utan att ens bli flåsig (eftersom den nyss tävlat), det är nästan bara som en uppvärmning för den. Resten av energin får inget utlopp.

Visst kan man ställa av den i några månader för att få ner formen lite men jag lovar att efter 2 veckor är den i form igen och har ändå överskottsenergi.

Tips på "energiavtömning":
Uppvärmning i skritt trav och kortare galopper i 20-30 minuter om hästen ska få springa fortare sen.

*Tuff klättring upp och ner tills den inte är jättepigg nerför.
*Galopp uppför en rejäl uppförsbacke där man släpper på ordentligt mitt på. Skritt eller lugn trav ner och uppför likadant igen. Gör så många som behövs tills det känns lugnt och under kontroll nerför. Har han klarat 9 år på travet håller han för en ordentlig genomkörare. Skulle säkert klara 10-12 stycken beroende på backens brant och längd. Troligt är att 4-8 stycken kommer räcka.
*En långtur med blandat långa travsträckor, galopp där han kanske får sträcka ut i en backe, klättring mm.
* Galoppträning blandat med pass av trav på ett stort gärde där han kan sträcka ut lite om han skulle vilja. Ta god tid på dig, han vill ju bli av med sin energi.
*Det är jättemycket mer jobbigt att ex galoppera med sänkt huvud än med det rätt upp som jag skulle kunna tänka mig att han gärna vill. (Kanske lite "hjälp" behövs för detta i början så han inte blir så stark, men bara nu i början i så fall!)

Jag tror inte att han är minsta "rädd" för någonting egentligen så var inte rädd för att säga ifrån med rösten när han låtsas. Han vill ju bara få en anledning för att springa egentligen. En travare har ju varit bland bilar och traktorer sen den var i 1-årsåldern normalt sett.

Emellan de tuffare passen är det jättebra läge att forma hästen till det du vill. Mer mottaglig och tillfreds för det då. När du lärt känna honom ordentligt så vet du ju också hur mycket du behöver "rida tufft" för att hålla honom på en bra nivå. Tanken är ju också att det blir mer och mer som du vill ha det och mindre och mindre "tokspring".

Tänk på att rutiner är superbra. Stanna tex alltid på samma ställen när han ska få springa för då är han inställd på det även om han är superpigg. Var heller inte rädd för att släppa honom "utom kontroll" i exempelvis backarna, då är det lättare att ta tag och få honom att sakta av på slutet. Använd rösten mycket för den hjälper ofta mer än bara tygeltag.

Det ordnar sig säkert. Tänk som att du ska, på lång sikt, byta ut springbehovet mot "vanlig" ridning och var inte så ledsen för att det inte fungerar direkt. Bit för bit kommer det och jag är säker på att ni får jättekul när ni väl lärt känna varandra mer och vet vad ni behöver för att fungera.

 

[skwaller]

Sv: Rädd för min egen pålle

Förutom det jag skrev sist så är det inte omöjligt att han är stel och kantig till tusen. Ländryggen är supertränad på travare (stabiliserar kroppen i höga farter i trav) och blir ofta mycket stel. Ibland är det mycket låsningar i kroppen. De brukar inte få så mycket träning i att gå på volt heller. Kanske han inte kan gå i vänstervarv alls för det gör ont? Få honom att lossna genom att kliva i skogen, klättra och galoppera och kolla honom sen med en equiterapeut så ni vet vad det är. Bättre att mjuka upp honom lite innan han blir kollad för då får det större effekt, kanske han inte behöver kollas heller utan blir mer och mer mjuk och fin. Slapp ni betala de sköna slantarna. Hästen är ju ingen duvunge direkt eftersom han klarat tufft trav så länge.

Ja jag hoppas det går bra med allt. Var inte rädd bara...

 

[yodadog]

Sv: Rädd för min egen pålle

Tack för tipsen!
Galoppträning är väl inte aktuellt eftersom han inte kan galoppera än
Jag skulle gärna rida ut mer men vill inte rida ut själv...
Och sen så har vi ingen sadel som passar heller, den gör väl mer skada än nytta!
Idag blir det nog tömkörning igen i alla fall!