Ridkonstens mål

dressyrtant

Trådstartare
Stackars Antti, har du det jättetråkigt? :crazy: Då ska jag starta denhär tråden bara för dig! Är jag inte oerhört snäll???
Nej, allvarligt! Vad anser ni vara ridkonstens mål? Är målet för ridkonst ett annat än målet för tävlingsridning? Finns det flera mål, så att en del av målen är samma, och en del olika?
Måste en ridkonstintresserad tävla för att kunna hävda sin rätt till existens? Är tävling den enda måttstocken på god ridning? (Ja, ja, jag vet, men jag är bara intresserad av att diskutera detta, kan inte låta bli...)
Varför måste det jämt bli situationen med tävlingsridning kontra ridkonst? Måste man jämföra? Kan man inte bara vara lycklig och ridkonsta för sig själv? Måste det finnnas måttstockar, varför och hur fastslår man sådana normer? Vad är det som gör en norm en norm?
Ja, lite dylikt kan vi ju ventilera för att bryta segheten... ;)
 
A

Antti

Sv: Ridkonstens mål

Ridkonst, en konstruktion.
Tävling, en konstruktion.
Utan nån att visa för fanns inte tävlingen eller ridkonsten. Man vore nöjd bara med att göra det lite bättre för sig och sin häst.
Kanske därför som dom bästa hästkarlarna är så okänd.
Men lägger du in ytterligare aspekter så förändras bilden mer till att bli verklighetstrogen, pengar, ära, berömmelse. Mänskliga egenskaper, dom dåliga, avundsjuka, egoism, stöld, mm. Och som grädde på moset, Jantelagen.

Nä, inte tråkigt, bara massor av stormfälld skog att ta hand om.
 
Senast ändrad av en moderator:
M

Mata-Hari

Sv: Ridkonstens mål

Jag tycker inte att det finns någon anledning att jämföra Ridkonst eller Tävling mot varann. Man får väl välja hursom och vad man vill. Tycker helt klart att om man nu vill tävla så gär man det och vill man ridkonsta hemma så gör man det. Enkelt.

Sen kanske man vill hålla på att jämföra för och nackdelar gentemot varje ridform men det är ju inte nödvändigt. Det räcker ju att bara lära sig acceptera olikheter.

Jag tror inte heller nödvändigtvis att de bästa häst/rid människorna är de som inte är berömda. Det är svårt att bli berömd om du inte har några som gjort dig berömd. Svårt att börja lancera sig själv utan något o bagaget. Visst måste jag erkänna att det finns de som idag framhäver sig själva som duktiga hit och dit men kan inte mycket alls. Där handlar det en del om pengar, berömmelse med mera och många är duktiga på att bygga sandslott.

Jag, tycker nog att alla de som stora namn som verkar för ridningens utveckling har helt klart gjort sig förtjänta av den berömmelse och de eventuella pengar de drar in på sitt arbete men det kan de gott tycker jag för alla har de slitit i många år för att komma dit de är idag. Så helt rätt tycker jag inte att du har Antti, men jag förstår vad du menar.

Måttstockar som bevis på kunskap är ju något som människan själv har skapat och vill man vara med i leken får man leken tåla. Men vill man bryta mönsteret så får man väl låta bli att ställa upp på olika former av måttstockar i så fall. Man kan ju rida tävling för sin egen skull bara som en koll att man är på rätt väg till sitt mål, vad man nu har för mål?

Nåja, det blev väl bara en del knäppa svammel tankar det här! :D
 
Sv: Ridkonstens mål

Konst måste inte vara offentlig för att vara konst. Konst kan även vara introvert, utan åskådare. En hel del konstnärer upptäcks inte förrän efter sin död. De har aldrig haft någon åskådare. Deras produktion är ändå konst.

Måttstock... Det är lättare att läsa dressyrprotokoll än att läsa vad som står i hästens ögon och att läsa hur musklerna ser ut och känns... Det är lättare att förstå siffor än liv.
 
M

Mata-Hari

Sv: Ridkonstens mål

:banana:

Just det så skulle jag också vilja sagt det! :bump:

Svea :bow: :bow: :bow:
 
T

twinstar

Sv: Ridkonstens mål

Målet måste väl vara en hållbar häst?
 
A

Antti

Sv: Ridkonstens mål

Varför sa du inte det då istället för att hoppa groda?
Tänk själv.
Konst blir det för att nån säger att det är konst.
 
Sv: Ridkonstens mål

Konst blir det för att någon säger att det är konst. Visst. Det är en sanning som är lätt att säga. Det är också lätt att leka gossen i Kejsarens nya kläder. Vi vet att han är naken, vi har hört det rätt många gånger nu...

Det som är intressantare att diskutera är hur man höjer kvaliteten på ridkonsten. Och var de konstnärliga värdena egentligen ligger i ridningen. Att diskutera den yttre och inre estetiken i ridkonsten. Vem det är som ska uttrycka sig genom ridkonsten. Har en häst något behov av att uttrycka sig genom rörelse och samspel med människan? Varför har mäniskan så stort behov av att röra sig tillsammans med hästen? Hur mycket får människan inkräkta på hästen? Hur kan ridkonsten förhöjas genom interaktion med andra konstarter? Kan man tävla i konst?

Så. Ska kejsaren ha några kläder på sig, och hur ska de i så fall vara beskaffade?
 
V

Vaccan

Sv: Ridkonstens mål

Jag tror att tävlingar i grund och botten är sprunget ur något fult, oavsett på vilket nivå -man vill slå alla andra, man vill bevisa att "så här mycket kan jag, bara så att ni vet det" Tävlingar har alltid varit mitt stora hatobjekt i livet för det är då folk slutar kalla hästen för dess namn och hästen blir den - Alla intervjuer med alla elitfolk oavsett diciplin då det låter "ja det är en fin bana i dag som jag tror hästen kommer gilla, den har ju visat sej ..." blablabla ... helt själ-löst. Och de som byter ut häst efter prestation, den här hästen pallar inte msv därför säljer jag den och byter till den här hästen -helt kärlekslöst.

Hästen har man för att man älskar den, målet med att överhuvudtaget rida (för mej) är för att den ska hålla sej frisk, för att den ska få göra något som den tycker är roligt (aktivering) för att motionera både hästen och sej själv. Ridning ska vara roligt, inte jobbigt och svårt -visst att man stöter på fallgropar (som jag och min kropp) men det ska vara från glädje och inte av tvång som man sadlar sin häst.
 
Sv: Ridkonstens mål

du kan ju bli poet,jätte fint skrivet,man får sig en tankeställare. nog för att denna ridkonst ändrat mitt sätt att tänka gällande ryttare och häst,men varje dag kommer det upp ngt nytt.

jag anser det själv intressant att läsa av min häst hela tiden vad han känner och tycker,hur han har ändrats genom denna ridningen och blivit en annan personlighet,det är nog mycket också för att vi har lärt känna varandra såpass bra nu och litar på varandra,men man känner i hela kroppen och själen att under vissa stunder så är vi en helhet,vi är ett ihop.

när jag fick han var han deprimerad och väldigt orolig,stressa upp sig för minsta sak.
nu har han glimten i ögat som en busig 2 åring men ändå en skön lugnhet.

hästar har alltid varit min stora passion,och jag tittar på så mycket ekipage och tränare jag kan för att kunna snappa upp ngt intressant.
samtidigt kunna lära mig förstå hästen.

ge hästen frihet att arbeta och glädjas,ridning ska vara lätt och vackert och det ska synas på både häst och ryttare att dom gläds åt det.spelar ingen roll vilken ridkonst eller gren det är.
 
Sv: Ridkonstens mål

svea skrev:
Måttstock... Det är lättare att läsa dressyrprotokoll än att läsa vad som står i hästens ögon och att läsa hur musklerna ser ut och känns... Det är lättare att förstå siffor än liv.

Mitt i prick! Tackar och :bow:

Immer
 
A

Antti

Sv: Ridkonstens mål

Ungefär som majoriteten av alla inlägg medhållande, bara slöseri med tecken.
 
T

tyst

Sv: Ridkonstens mål

svea skrev:
Det som är intressantare att diskutera är hur man höjer kvaliteten på ridkonsten. Och var de konstnärliga värdena egentligen ligger i ridningen. Att diskutera den yttre och inre estetiken i ridkonsten. Vem det är som ska uttrycka sig genom ridkonsten. Har en häst något behov av att uttrycka sig genom rörelse och samspel med människan? Varför har mäniskan så stort behov av att röra sig tillsammans med hästen? Hur mycket får människan inkräkta på hästen? Hur kan ridkonsten förhöjas genom interaktion med andra konstarter? Kan man tävla i konst?

Så. Ska kejsaren ha några kläder på sig, och hur ska de i så fall vara beskaffade?

Ska man vara krass så har hästen i dagens samhälle endast ett existensberättigande som rid/dragdjur till människan. Vore de inte det skulle det inte finnas så många hästar. Då kan man nästan säga att hästen har ett behov av att röra sig och samspela med människan även om hästen inte ser det på det sättet. Vi kommer, oavsett vad vi gör, att inkräkta på hästen även om den bara dräller i en aldrig så stor hage. Vill vi inte inkräkta ska vi inte skaffa häst.

Men alla de unghästar jag träffat, oavsett om de inte haft knappt någon kontakt med männsikor alls eller om de blivit mycket hanterade (trevligt hanterade), har varit intresserade av att hitta på något med människan, och vill och försöker göra vad människan ber om. De fortsätter tycka att det är roligt om de får beröm och någon form av belöning för det. I slutänen vill då hästen röra sig och samspela med människan, eftersom de får något för det. Om de tär en duktig människa som håller på med dem kommer de att vilja det mer och vilja visa upp sig, bli stolta över vad de kan göra, dvs visa upp sig och showa.
Sen kan människan göra det mer eller mindre bra, från att få hästen att inte vilja ha något med tvåbeningarna att göra till att tycka om sin människa och göra lite för att få dem nöjda = belöning i någon form till hästen.

Sen vilka kläder som sitter på häst och ryttare är totalt ointressant. Antingen får du till det och har en häst som vill och bjuder själv på rörelserna (och då kan man få det lilla extra) eller så får ryttaren tvinga fram det (får aldrig det lilla extra).

Sen tillkommer en dinmension till, och det är att hästen inte är konstruerad att ha en tvåbent idiot på ryggen. Vi måste lära hästen att balansera sig och arbeta med kroppen på ett sätt som gör att den inte tar skada. Det är vårt förbannade ansvar att försöka se till att den gör så gott som möjligt och aldrig kompromissa med, oavsett kläder.
 
A

Antti

Sv: Ridkonstens mål

Den stora konsten kommer av sig själv.
Den mediokra skapas av dom som vill "vara".
Den stora filosofin kommer av sig själv.
Den mediokra upprepar bara andras.
 
A

Agrundvig

Sv: Ridkonstens mål

Vad anser ni vara ridkonstens mål?

Letthet og harmoni.

Anne G.
 
Sv: Ridkonstens mål

Hmm. Hur många av de största konstnärerna är autodidakter?

De flesta har en gedigen skolning, och skäms inte för att tala om var de fått sin utbildning och sina influenser...
 
L

loki

Sv: Ridkonstens mål

:bow: Personligen är jag helt nöjd med den konklusionen!
 

Liknande trådar

Kropp & Själ Konstig rubrik, men det är en fråga som gnagt i mig sedan en tid tillbaka. Hur ska en bära sig åt för att ge upp något som en inte själv...
5 6 7
Svar
120
· Visningar
13 861
Senast: sorbifolia
·
Träning Jag har en ponny som saknar framåtbjudning. Han är lat, och otroligt trög. Jag måste kämpa sk*ten ur mig för att få igång han när vi...
Svar
2
· Visningar
1 137
Senast: raggsock
·
Dressyr Nu har vi ju avhandlat var godkänt gränsen går och vart den faktiskt går (missförstå mig rätt ;)), det behöver vi inte fortsätta med i o...
3 4 5
Svar
82
· Visningar
11 335
Senast: Emelei
·
  • Låst
Ridning Hej! IngelaH, heter jag som många vet och är huvudmoderator på forumet Klassisk RidKONST. Ja för mig och många andra är ridningen en...
Svar
0
· Visningar
2 944
Senast: IngelaH
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

  • Dressyrsnack 15
  • Föl 2022
  • Ridskoleryttare 2022

Omröstningar

  • Soffa i skinn eller tyg
Upp