Lektion i går och jag fick det bruna autopilotstoet.
Hon gick lektionen innan och såg väldigt seg ut. De hade bommar och grejer och jag kände att jag genast blev lite nervös. Men jag bestämde mig ganska snart för att försöka sluta vara nervös och bara rida dressyr och skita i att bommarna var där ungefär
de låg ju ändå på marken.
Satt upp och traskade iväg. Hon hade noll frambjudning så jag jobbade lite på att variera tempo, och på lång tygel försöka få henne att prata lite med bettet. Fick kämpa rätt mycket med frambjudningen, iom att hon gör allt lite på autopilot så går hon ju fram när man ber henne. Men det blir lite av en falsk bjudning framåt tror jag. Jag får känslan av att hon gör det med 0 entusiasm och sen bara harvar vidare i tempot man sätter henne i med fötterna släpande i marken. Tror många blir lurade att tänka att hon är framåt då?
Fick aldrig riktigt fram henne och måste erkänna att jag inte var 100% med henne eftersom hjärnan gång på gång gick över på bommarna. Lyckades dock slita mig tillbaka hela tiden, till här och nu och rida ordentligt. Hon var förutom lite seg, väldigt stel i vänster varv, så vi jobbade lite mjukgörande osv men jag hann inte riktigt "klart" tills vi skulle börja med övningen med bommarna.
Bommarna låg på volten i en solfjäder på öppna delen. Bara tre bommar. Övningen var att träna på att rida hästarna på olika delar av de randiga bommarna: Mittenvita, yttersta vita, och innersta vita. Här gällde det att hålla ihop hästarna, rida bra vägar, hålla om, och styra. Vi travade precis utanför först för att känna in böjningen och jag red bara dressyr, försökte få bra böjning och komma nära bommen och hitta en bra framåt trav. Allt för att inte tänka på bommarna som bommar
Sedan red vi på mittenvita. Inte supersvårt, men här taggade bruna stoet till. "Åh kul med bommar ju! eller hur?
" Medan jag typ satt där och "Vilka bommar? Vi rider ju dressyr?
" men oj vad det gjorde det enklare för mig att hon hade vaknat upp lite
Kunde lättare få henne att böja, och rama in med skänklarna utan att behöva just driva så mycket utan fick fokusera på just inramning och precisionen i att få henne att gå över bommarna på precis rätt ställe. Det var ju bara kanske 50cm att pricka in sig på.
Innervita var lite svårare, gällde att rama in inner så hon inte flöt iväg på sidan. Samma med ytter men där flöt hon ju antingen ut i ytter eller vinglade in på mitten av bommen.
Det gick ändå himla bra i höger varv. Jag kände mig superduktig och prickade för det mesta rätt. Det blev rätt när jag tänkte dressyr och att vi skulle pricka, fel när jag tänkte "Det är bommar, vi ska över bommen!"
Vänster varv var svårare, alla delar var svårare men hon var ju ochså stel där. Däremot lossnade hon ganska bra där och vi fick till det där härliga med mjuka halsen, trevliga stödet i bettet, hon lyssnade och det märktes att hon tyckte det var kul, och trampade in under sig.
Sedan var det dags för galoppen, med bommar. Min hjärna sa "du behöver inte!" men jag övertalade den om att vi ju rider dressyr
Ridläraren plockade bort bommen i mitten så det var bara två bommar. Hon ville att vi skulle fokusera på vägen och en jämn galopp, mer än att det var bommar där, och när vi kände att vi hade flyt skulle vi räkna galoppsteg och kände vi att vi ville kunde vi testa att öka eller minska ett galoppsteg mellan.
Vi galopperade över första gången, där glömde jag bort att rida så häststackarn undrade vad jag gjorde och saktade av till trav. Tog ett tag innan jag insåg att jag, eftersom jag ändå har en osäkerhet långt inne även om jag hade trängt undan den och kaxigt tänkt att jag bara rider dressyr, måste rida supernoga. Hästar är ju så himla underbara att de känner det där
Hon var dock bussig och rullade på över, jag styrde och böjde, skänklade till när jag kände att hon tvekade lite, och helt plötsligt var bommarna ingen big deal
Det blev till och med roligt! och när hon kände att jag tyckte det var kul bjöd hon på framåt och tog stora fina galoppsprång över bommarna. Jag började till och med räkna galoppsteg emellan. Minsta antal galoppsteg vi klarade mellan var 4, och flest blev 8. Är orimligt stolt. Började till och med i slutet att testa med att rida på yttersta och innersta vita. Gick hur bra som helst. Mitt största bekymmer just då var att hon krullade in nosen lite väl så jag fick påminna henne ofta genom att ge lite tygel och lyfta upp handen lite.
Är löjligt nöjd. Hon gick så himla fint! Lyssnade så himla bra! Jag som tycker att jag inte kan rida i galopp, och definitivt inte variera galoppen. Kan jag ju visst visade det sig.
Jag tycker ju inte heller att jag kan rida bommar så bra, de är läskiga och jag tappar koncentrationen. Pyttsan! Gick ju hur bra som helst till slut. Var ju till och med kul. Nästan så jag hade velat lägga upp någon bom på en sockerbit bara på kul, men det är bra att sluta på topp.
Hästen fick lite extra godis och klapp som tack för den fantastiska insatsen hon gjort
