Skilsmässa, tonårsbarn, ny relation - hur ta hänsyn till alla?

[ameo]

lite halvt off topic, men...

Mina föräldrar separerade när jag var typ 11-12 år.
Båda träffade nya partners, mamma hade samma man i många år och pappa hade några olika kvinnor. Men båda förblev särbo med sina nya respektivar. Jag har faktiskt ingen aning om ifall det var genomtänkta val, eller om det bara blev så. Och båda är borta (sedan 3 resp 19 år) så jag kan inte fråga dem heller. Jag har nog egentligen aldrig funderat på varför det blev så, så jag fick en liten ahaupplevelse nu när jag tänkte efter.

 

[Korven]

@ameo Vi har förstått

 

[Roheryn]

Tack @farin för att du delade med dig av dina erfarenheter! Det stärker mig i mitt val och beslut kring hur jag skall göra. Dottern är prio 1 och hon skall inte känna sig undanskuffad. Punkt. Och i "icke känslosamma" situationer tycker min partner är rätt och att det helt självklart skall vara så. Vi har alldeles nyss haft en diskussion som går ut på att hon gillar läget som det ser ut just nu, och att vi planerar ihopflytt på längre sikt. Känns bra såhär långt!

 

[Wysiwyg]

Jag känner den här personen väl, vi har känt varandra i sju år, men inte varit ett par lika länge då förstås. Så jag känner mig rätt säker på vem det är jag blivit kär i och vad jag känner för personen.

Att man känt någon länge borgar inte för att man vet vad det är för person och hur denna beter sig i kärleksrelationer eller familjesituationer. Har sett hur mycket exempel som helst på folk som beter sig helt annorlunda i olika relationer och sammanhang, ja så annorlunda att de nästan verkar ha flera personligheter.

För att återgå till din ursprungsfråga; jag har erfarenhet av att förälder träffar ny partner under tonårstiden. Förälderns partner var som du beskriver din flickvän här; lite "obrydd" om barnfrågan och väldigt uppmärksamhetskrävande. Som osäker och vilsen tonåring var det skitjobbigt att känna partnerns svartsjuka gentemot mig. Det är nog jobbigt att vara tonåring ändå tänker jag; att dessutom ha en otrygg vuxen hemma som man saknar relation till måste vara förfärligt. (Jag hade nog tyckt det vore förfärligt nu också men som +25 kan jag ju välja själv vem jag ska bo med..)

Tillägg: Såg nu att ni inte kommer flytta ihop riktigt än! Det tror jag är ett klokt beslut och det hedrar dig verkligen att du sätter din dotter främst!

 

[Roheryn]

Tillägg: Såg nu att ni inte kommer flytta ihop riktigt än! Det tror jag är ett klokt beslut och det hedrar dig verkligen att du sätter din dotter främst!

Alltså - jag KAN INTE agera på något annat sätt än att sätta min dotter främst. Det skulle jag själv må alldeles för dåligt av! Det som känns bra nu är att min partner verkar ha accepterat det fullt ut :-)
Tack för att du delade med dig av dina erfarenheter - ni alla gör mig klokare!