Skolelever måste sälja kakor!

[Raderad medlem 94602]

Jag är helt och hållet emot klassresor och givetvis all form av försäljning i samband med dessa. Inget av mina barn hade mer än kanske ett par vänner i sina klasser utan umgicks via sina hobbyer med andra jämnåriga barn i andra klasser. Att bli påtvingad att umgås med sina klasskamrater på sin fritid och dessutom behöva sälja massa skräp är galet. Förutom eländiga korvar, kakor och dyl så förväntades man vissa år att både baka kakorna som skulle säljas samt utföra allsköns arbeten bl annat spola skolans is en gång i veckan . Jodå, jag sa emot vid nåt tillfälle men blev då uppringd av läraren som var påstridig och påstod att så har vi alltid gjort.....

...sen ska man göra detsamma om barnet är med i någon förening, eller två. Och har man då mer en ett barn och dessutom är ensamstående, heltidsjobbande förälder så är det lätt att hålla sig för skratt.

Att det krävs visst ideellt arbete i föreningslivet kan jag köpa, men banne mig inte i skolan också.

 

[Javan]

Jultidningar är väl ändå en individuell grej som barnen väljer själva?

Rätt ok vinst sonen sålde utan större problem till högsta premie i byn ytterst få stödköp (stor by). Aldrig hört om ngn som sålt jultidningar för föreningar/skola.

I övrigt skolan SKA vara kostnadsfria utan omskrivningar föreningar som fotbollslag etc är svårare föredrar att betala själv

 

[ameo]

@Lena Furberg Menar du att ni har fått hem burkar som de släpar runt på för att bli av med?
Våra barn har sålt kakor en gång om året i mellanstadiet och då tagit upp beställningar hos grannarna (och på makens jobb + att jag kastat ut en fråga på fejjan, där jag har några stammisar som brukar köpa). Då har alla kunnat sälja efter förmåga och ingen exkluderas.

I år blev det lite jobbigt dock, när dottern som nu börjat 7an skulle sälja kakor veckan efter att mellanstadiesonen levererat sina. Hon försökte inte ens...
Vi har typ 10 hushåll i byn och alla hade nyss köpt.

 

[Messy]

Var det bara jag som tyckte det var kul å sälja B-) Visserligen sålde jag majblommor genom scouterna (bodde bredvid tågstationen, bingo... sålde sjukt bra).
Sen WWF och jultidningar... Premien var väl en freestyle å lite sådana saker.
Jag tyckte om att spara till saker å hade inga problem att knacka dörr...

Däremot så har jag sluppit sälja kakor å korv... vi hade bord i centrum när jag gick i typ lågstadiet och sålde hembakat... det gick ju fint....

En på jobbet, dens unge sålde knäckebröd, jag blev dock inte tillfrågad, men det såg sjukt gott ut (lite frön å sånt), det ska jag köpa nästa gång.
De måste ju sälja saker som folk faktiskt vill ha/behöver!!
Knäckebröd, de där sportkläderna? strumpor... toapapper

 

[MJLee]

Jag är myyyyycket äldre och jodå det fanns på min tid också. Iofs har jag för mig att vi mest gick och tiggde saker i affärer som vi sedan sålde på en loppmarknad där föräldrar, släkt och vänner de kunde locka/utpressa att vara med. Det blev väl något idiotiskt uppträdande och några mammor bakade saker som också såldes. Att vandra längs med Hornsgatan och tigga saker från butiker är fortfarande något som hemsöker mig.

Sedan var det den eländiga lottförsäljningen i samband med tävlingar och andra ridklubbsaktiviteter. Gå omkring och frysa om fötterna en lång tävlingsdag (bra eftersom man inte hann vara nervös då ) och av någon anledning kommer jag bara ihåg lera och frusna tår i ridstövlarna. Dessutom var jag usel på det. Förödmjukande som sjutton när alla andra sålde slut och jag hade min lilla ring av pappersrullar nästan full.

 

[Migo]

Då kan man ju lika gärna lägga pengar i klasskassa, anonymt.
Så får de som vill och ha råd lägga pengar. Vill ingen eller det finns dem med små medel, så får man rätta munnen efter matsäcken.

Lägg ner hela grejen med pengainsamlingar. Folk som inte har råd har tillräckligt mycket ångest ändå.

Jag vägrade sälja saker, och åkte heller aldrig med på några som helst klassevenemang.

 

[Luff]

Men det är ju en svensk TRADITIooooON!!!
Att upphäva sin stämma på föräldramötena och protestera resulterar i att man får tomma zombieblickar. Ingen blir irriterad eller så, dom bara tittar tomt på en och sen fortsätter dom lägga upp taktiken för att få in alla dessa tiotusentals kronorna.
Jodå, vi firar skolavslutningen i kyrkan också, en kyrka där inte ens alla föräldrar får plats så att dom kan att se sina ungar få stipendier osv.

 

[Araminta]

Ugh, får rysningar bara av att läsa tråden. Tvingades själv sälja salami och löste det hela genom att betala hälften med egna pengar. Skämdes som en hund

 

[gul_zebra]

Alla dessa jävla försäljningar är fan satans påfund. Själv pallade jag inte alls och fick givetvis inget sålt annat än det föräldrarna köpte. Försökte inte ens, klarade inte av att gå och plinga på hos femtielva främlingar.

Föredrog helt klart när klassen exempelvis anordnade disco för lägre årskurser eller riggade ett bord på torget för försäljning av hembakt fikabröd. Det innebar att vi kunde bidra allihop, på olika sätt utefter egen förmåga. Poängen med en klassresa är väl dessutom att klassen ska umgås, då passar det ju ypperligt att man jobbar ihop pengarna tillsammans också

 

[athena_arabians]

Får ångest bara jag tänker på om någon hade tvingat mig sälja kakor med min tonårs- ångest.

Jag förstår inte varför det är så viktigt med klassresor. Ja det är kul, men, alltså. Kan man inte bara ha en väldigt trevlig utflykt en hel dag?

Nej, klassresor/dagutflykter är INTE kul om man är mobbad. Det är illa nog till vardags men åka iväg med plågoandarna? Nej tack. Mina föräldrar var smarta nog att låta mig vara hemma.

 

[athena_arabians]

Det togs upp ifjol och man menade att det var orättvist att de som samlat in pengar skulle finansiera de som inte samlat in..... Förutom kakförsäljning rörde det sig dessutom om städning av spritflaskor, ölburkar, spyor etc efter en rockfestival. (Ok, spyorna kanske dom inte behövde plocka upp, då... Men all annat bråte!)

Fy fan rent ut sagt. Vilket vidrigt sätt att stigmatisera de som inte har råd att stödköpa eller de som faktiskt inte klarar av att knacka dörr och sälja.

Skolan ska vara avgiftsfri och man ska inte tvingas till arbete utanför skoltid! Jag hade rivit upp himmel och jord (samt kontaktat media ).

 

[Snurrfian]

Jag skrev även en del i den förra tråden men i mina barns tidigare skolor har det varit så att klasserna har åkt på skolresa... Men där finns det aktiviteter som drar in pengar, åk 5 säljer alltid fika på föräldramöten, håller i ett motionslopp som går från skolan och har valfritt antal skoldiscon. På de tre aktivteterna drog dotterns klass in tillräckligt mycket pengar för att åka till Skara sommarland och sova över en natt. Men det kräver föräldrar som kan ställa upp, med dotterns klass var vi fem föräldrar som arbetade stenhårt, ett gäng som gjorde det vi sa åt dem och några som vi bjöd in men inte hade några förväntningar på av olika anledningar. Men vi gjorde ingen skillnad på barnen, alla var välkomna att följa med på resan, det var väldigt viktigt för oss alla, på samma sätt som vi valde att inte ta in pengar varje månad/vecka.
Sonen bytte vi skola till lagom när han började åk 5. Men det var av helt andra anledningar, skolan de går i nu finns det inget sånt överhuvudtaget. Där står elevrådet och säljer fika på evenemang, klasserna bakar på skolan till evenemangen och pengarna går till att göra något för hela skolan. Skolan tar dessutom med sig åk 8 på en övernattnings hajk och åk 9 sover ute två nätter på hajk. De yngre elverna gör dagsutflykter till olika ställen.

När det gäller jultidningar så har mina sålt två gånger, de ville prova och absolut, det får de göra. Men själva grejen med jultidningar tycker jag är eländigt!

Däremot föreningslivet har varit en oändligt följd av "sälja saker" vissa saker har jag bara tvärvägrat, andra har jag köpt till mig själv men inte sålt till några andra. Plastpåsar är en sån sak som är helt suverän, speciellt att sälja ibörjan av oktober på landsbygden. Där ringde folk, "var det du som hade platspåsar man kunde köpa?" De går som smör i solsken runt älgjakten. Men i stan har jag svårt att se att det skulle gå att sälja på samma sätt.
Väl inarbetade saker som newbody fungerar hyfsat, men där har jag inte lagt ner så stort jobb, utan mest slängt ut på FB och fått lite sålt och varit nöjd med det. Ja jag, ungarna har fått sprungit över till närmsta grannen, sen har jag nog gjort det största arbetet.

 

[bollen__]

avskydde att sälja! liten ort så det gav ju inte så mycket att be pappa ta med på arbetet då typ allas föräldrar jobbade där. bodde dessutom utanför i en liten by. Inte många grannar att sälja till!
Jag minns inte vad mer vi gjorde men i 9an åkte vi till göteborg och i 6an till sundsvall. Den andra årskurs 6 åkte till england. så nog lär vi ha sålt en hel del som jag inte minns..

 

[mumin]

Jag har inte egna barn så har mindre uppfattning om hur det ser ut nu men verkar vara samma.
När jag var liten skulle klassen stå på nån marknad o sälja. Då förväntades föräldrar baka för försäljning o sen som mamma alltid sa, sen fick de ju köpa kakorna med sig hem igen för vem som inte känner barnen köper en påse muffins för en mindre förmögenhet?

När det var dags för klassresa i högstadiet så vägrade vi alla att sälja kakor, salami, strumpor o annat. Vi valde helt enkelt hellre att inte åka på klassresa (eller ja, jag tror vi var två dagar på Bornholm när andra klasser åkte en vecka till Spanien ). Eftersom vi var överens, förutom nån enstaka sur förälder, så var det inget problem.

Jag hade kunnat tycka att försäljning hade varit okej OM den hade varit frivillig och OM man hade kunnat sälja rimlig mängd. Det finns ju faktiskt de som gärna köper t ex knäckebrödet, men att prångla iväg hundratals lådor till folk som inte vill ha är ju aldrig okej.

 

[hoppsann]

Det här stör mig lite just nu. Ok, jag har inget alls emot barns försäljning av Majblommor om våren, det är en slags tradition till och med.

Men nu förväntas (måste) skolbarn även gå runt och sälja framförallt kakor för att samla in pengar till skolresor varje år. Yngre barn och nu även gymnasie-elever! Säljer man inte dvs får inte in pengar till skolresan, förväntas man heller inte följa med.

Ok, jag fattar att det behövs pengar för att en skolresa ska kunna bli av. Men dels tycker jag dessa kakor är rätt vidriga; fettbomber bakade med härdat fett och palmolja, sånt som jag aldrig själv skulle komma på tanken att köpa. Ett år fick ungdomarna sälja sportkläder (strumpor etc) av ett jättebra märke, men nu är det dessa gräsliga kakor (av diverse sort) som gäller. Och man måste. Måste dessutom sälja en viss mängd som inte är liten.

Att få en tonåring att knacka dörr och sälja kakor är inte det lättaste, OCH jag pratar själv ofta om att man inte ska falla för dörrförsäljare och slentrianmässigt köpa sånt man inte vill ha/behöver. Detta må vara för ett gott syfte, men ändå. Eftersom det är ett överskott av dörrsäljande barn och ungdomar just nu, vill ingen köpa utan familj, släkt och vänner förväntas ställa upp. Vi har ingen släkt i den här änden av landet utan sitter just nu med kakor för över 500 spänn som vi inte vill ha.

VARFÖR sitter man så slentrianmässigt fast vid just försäljning av kakor? TVÅ GÅNGER om året är det samma visa. Jag vill inte att mitt barn ska behöva traska runt i mörkret efter skolan och sälja sånt som vi själva inte ens vill ha. Och jag vill inte köpa skräpet själv heller.

Kunde eleverna inte få välja? Ordna ett Loppis t.ex. och sälja vid ett bord på Folkets Hus, en tillställning som äger rum varje månad där vi bor. Eller NÅT annat, bara inte dessa evinnerliga gräsliga kakor (chokladtoppar, oljiga flarn, godis med hemskt innehåll, etc etc.)

Är jag en riktig Scrooge nu eller finns det fler som är less på att måsta stödköpa "kakor" som man verkligen inte vill ha?

Jag håller med till punkt och pricka. Jag vägrar något med palmolja eller något annat i. Dessutom är det många av kakorna som är importerade. Jag är benhård på närodlat och därefter svensktodlat/tillverkat.
Sportkläderna var ok tycker jag, för strumpor behövs ju alltid och känns inte som att slänga pengarna i sjön.
När det begav sig hade aktuell skola en bra policy, så vi slapp sälja något där.
Däremot anordnades loppis för viss klass i samband med lussefika, saker eleverna hade gjort under året. Då la man valfri summa för valfri sak i en skål.
På sommaravslutningen var det tårtkalas för hela skolan (föräldrar, fastrar, morbröder, kusiner, mor/farföräldrar osv.) och en årskurs höll i det.
Då fick man baka ett par tårtor och ta med sig och sedan fick de vuxna betala vad de ville/kunde. Barn gratis givetvis. Det tyckte jag var ett bra upplägg. Och var jättetrevligt för barn och vuxna! Det räckte för en trevlig utflykt.
Problemet uppstod när övriga aktiviteter skulle ha in sina pengar. Det var ju lotter till förbannelse. Det var bara att hosta upp 500 kr ett par gånger/år/lag och vackert skrapa. Pengarna i fotbollen var till A-laget?! Vårt lag var aldrig på någon cup eller dylikt som kostade pengar, och föräldrar tränade. Förstår inte riktigt logiken där...
Hade väl gått an om det bara hade varit en fritidsaktivitet. Så till slut vägrade jag. En aktivitet om året kunde få ett extra tillskott i form av en femhundring. Man stod ju i kiosken en gång i månaden någonstans dessutom, och bakade dit.
Jag är inte jätteledsen att det här har slutat!

 

[kryddelydd]

Det här stör mig lite just nu. Ok, jag har inget alls emot barns försäljning av Majblommor om våren, det är en slags tradition till och med.

Men nu förväntas (måste) skolbarn även gå runt och sälja framförallt kakor för att samla in pengar till skolresor varje år. Yngre barn och nu även gymnasie-elever! Säljer man inte dvs får inte in pengar till skolresan, förväntas man heller inte följa med.

Ok, jag fattar att det behövs pengar för att en skolresa ska kunna bli av. Men dels tycker jag dessa kakor är rätt vidriga; fettbomber bakade med härdat fett och palmolja, sånt som jag aldrig själv skulle komma på tanken att köpa. Ett år fick ungdomarna sälja sportkläder (strumpor etc) av ett jättebra märke, men nu är det dessa gräsliga kakor (av diverse sort) som gäller. Och man måste. Måste dessutom sälja en viss mängd som inte är liten.

Att få en tonåring att knacka dörr och sälja kakor är inte det lättaste, OCH jag pratar själv ofta om att man inte ska falla för dörrförsäljare och slentrianmässigt köpa sånt man inte vill ha/behöver. Detta må vara för ett gott syfte, men ändå. Eftersom det är ett överskott av dörrsäljande barn och ungdomar just nu, vill ingen köpa utan familj, släkt och vänner förväntas ställa upp. Vi har ingen släkt i den här änden av landet utan sitter just nu med kakor för över 500 spänn som vi inte vill ha.

VARFÖR sitter man så slentrianmässigt fast vid just försäljning av kakor? TVÅ GÅNGER om året är det samma visa. Jag vill inte att mitt barn ska behöva traska runt i mörkret efter skolan och sälja sånt som vi själva inte ens vill ha. Och jag vill inte köpa skräpet själv heller.

Kunde eleverna inte få välja? Ordna ett Loppis t.ex. och sälja vid ett bord på Folkets Hus, en tillställning som äger rum varje månad där vi bor. Eller NÅT annat, bara inte dessa evinnerliga gräsliga kakor (chokladtoppar, oljiga flarn, godis med hemskt innehåll, etc etc.)

Är jag en riktig Scrooge nu eller finns det fler som är less på att måsta stödköpa "kakor" som man verkligen inte vill ha?

Hehe.
Jag håller med om att det är dumt med kakor.
Men antagligen anses det vara lättsålt...

Jag tycker över huvud taget att det är ganska synd att barn och ungdomar ska sälja än det ena, än det andra för klassresor, idrottsklubbar och allt möjligt. Det är lotter, kakor, plastpåsar, underkläder (fast Newbody har bra kvalitet), och föräldrar tar med till arbetsplatser och det ingår då viss lojalitetskänsla.
Eller knackar på hos grannar som köper för att de är snälla och inte för att de vill ha grejerna.

Jag håller med om att ungdomarna borde få välja.
När jag gick på gymnasiet så samlades det till en resa. Vi var och planerade granplantor (inte kul alls), det bakades och såldes, och liknande.
Vill man ha en ordentlig klassresa så måste det förstås betalas av dem som ska följa med, det tycker jag också.
Och någonstans känns det mer "socialt rättvist" att det är försäljning eller egen arbetsinsats, i stället för att det ska läggas kontanter.
Fast det blir ju väldigt "socialt orättvist" mot barn/ungdomar som har liten släkt och/eller föräldrar som av olika skäl inte jobbar på en "vanlig" (helst kvinnodominerad, misstänker jag fördomsfullt) arbetsplats.

 

[kryddelydd]

Nu har jag visserligen hoppat runt så mycket mellan olika skolor, och gått på respektive så kort tid. Men jag kan ändå aldrig påminna mig om att jag/någon annan i klassen sålt någonting någon gång. Och olika former av "klass/skolresor" har skolan stått för, möjligen att man själv fått betala till några tior eller så, men inte mer. På skolans bekostnad har jag bara varit med om skidresa till Romme och en halv vecka i Berlin. Vi elever har inte behövt sälja eller göra något för att åka med på det.

Men det kanske är något nytt påfund det där med att sälja saker för att skramla ihop till resor?
För, om inte jag missuppfattat något brutalt, är ju inte TS dotter så himla mycket yngre än mig (3 år om jag räknat rätt). Så det måste vara något nytt påfund eller så. För jag har ändå gått i totalt 8 skolor, och det har inte förekommit någonstans... Hm...

Inte nytt påfynd. 1992 var jag på klassresa, vi sålde och jobbade ihop pengarna.

 

[Kiwifrukt]

Jag har bara åkt på skolresa i sjätte klass (tradition här eftersom man tidigare började på annat högstadie och klassen kanske skulle splittras), och jag HATADE att gå runt och sälja. Så pass att föräldrarna, mor- och farföräldrar och mostrarna köpte allt. Jag skickade till och med hellre ut min tioåriga lillebror att knacka dörr än sälja själv. Det var föräldrar, dock inte mina, som försökte köpa sig fria (vi betalar hellre än säljer skiten...), men det är ju alltid någon överdrivet entusiastisk förälder som tycker det är så bra att barnen får sälja.

 

[kryddelydd]

Förresten.
Några har skrivit om Majblomman.
Det är det enda "gåruntochsälja" jag gjort men det var ju i låg- och mellanstadiet. Där fick man ju som försäljare - på den tiden - inga pengar som belöning?
Det handlade mer om något slags självklarhet att man säljer majblomman och pengarna går till något bra. Den som sålde mest (den vars föräldrar hade störst kontaktnät) fick, om jag inte minns fel, en bukett med majblommor som belöning.
Men detta var ju "anno dazumal".

 

[Lena Furberg]

@Lena Furberg Menar du att ni har fått hem burkar som de släpar runt på för att bli av med?
Våra barn har sålt kakor en gång om året i mellanstadiet och då tagit upp beställningar hos grannarna (och på makens jobb + att jag kastat ut en fråga på fejjan, där jag har några stammisar som brukar köpa). Då har alla kunnat sälja efter förmåga och ingen exkluderas.

I år blev det lite jobbigt dock, när dottern som nu börjat 7an skulle sälja kakor veckan efter att mellanstadiesonen levererat sina. Hon försökte inte ens...
Vi har typ 10 hushåll i byn och alla hade nyss köpt.

Nej, de får hem burkarna sedan försäljningen är avklarad. Men varje elev måste sälja en minimiantal, dvs nå upp till en viss summa. Det är då vi t.ex. stödköpt och nu sitter här med en massa "kakor" som vi egentligen inte vill ha.