Hoppas det stabiliserar sig lite med tiden...Här har hela tillvaron vänts upp och ner i om fröken ankomst
Första veckan var en dröm, bebis bubbla och allt det där.
Sen smällde koliken till och det har varit riktigt jobbiga veckor.
Nu börjar det lätta något, men kan inte lägga mig ifrån henne alls och är ingen nöjd bebis/enkel bebis.
Provat alla trick men får det inte och funka på henne.
Har henne 00-18 varje dag och känner att jag blir så sjukt trött på allt ibland att jag bara har lust lämna allt och dra bara för att få vara i fred 5 minuter utan gnäll/skrik.
Längtar bara tills hon är större nu, och känns som hela bebis tiden har varit en mardröm hitills
burit babyn nästan hela dagen så nu har jag mjölksyra i ryggmusklerna 
Gillar inte febern men egentid och massage låter härligt!Min lilla fick 3 månaders vaccinet igår. Trött och febrig nu
tidigare i veckan lämnade jag babyn hos mina föräldrar och gick på massage! Så himla skönt! Babyn sov sött när jag kom tillbaka och de verkade ha haft det trevligt
Ja är väl bara hålla ut som gäller ❤Låter väldigt likt våran lilla. Endast bärsele funkade. Kombinerade med att gunga på pilatesbollen för att slippa gå runt hela tiden. Våga be om hjälp med det äldre syskonet
Ja, visst känns det som ett hån när nån säger att det blir bättre. Eller ännu värre ”passa på att njut”.
Skönt att storebror är lite äldre och sköter sig själv Jag tror att de helt enkelt har glömt bort hur det är. Min mamma som har fyra barn började också med lite såna kommentarer men sen kom hon på sig själv och sa att hon nog inte minns hur det är att ha en bebis.
Så är det nog. Och mycket rön har ändrats. Önskar kanske mest att man kunde vara lite ödmjuk inför det då. Men det är nog också så att jag bär på en del osäkerhet sen första barnet, som jag fixar att hantera hemma men det kommer liksom fram bland andra. Och så har mamma och jag kanske inte världens bästa relation och det blir också tydligt när jag ser henne med mina barn...
Ja verkligen. Det är svårt att inte ta åt sig ibland, speciellt när man verkligen gör sitt allra bästa och det man tror är bäst för sitt barn och sin familj, och så blir man ifrågasatt.
vilka trista typer
eller är de vara sugna på att kommentera underverket?vad tråkigt
Jag tror det från mammas sida är tänkt som någon sorts klumpigt stöd. Typ "jobbigt för er att bebis skriker sig genomsvettig i bilen/äter var tredje timme på natten/etc, så ska det ju INTE behöva vara!" Och sen kommer det ut någon groda för att det inte riktigt går att prata om känslor eller jobbiga saker...vilka trista typer
vad tråkigt
När en situation som borde kunnat stötta dig gör dig mera osäker! De får ju skärpa sig.
Klart babyn ska få äta och sova när babyn behöver! Allt annat känns ju vansinnigt.
Just nu sover min baby bara borta om han får ligga och snutta samtidigt. Jag har inga principer så det är klart han får!
Ja, visst känns det som ett hån när nån säger att det blir bättre. Eller ännu värre ”passa på att njut”.
Det ligger säkert något i det! Som tur ärÅh vad jobbigt
Du får försöka ignorera, känns som det ändras hela tiden men nya råd och rön osv men förr i tiden kanske råden var mer krav`?
Så upplevde mormor det berättade hon och gjorde man annorlunda var man knäpp/hemskt mot barnet osv.
bor vi en bit ifrån varandra, nu tror jag inte vi kommer ses förrän till jul De rekommenderar väl att hålla förskolebarn hemma nu om man har bebis pga RS?
Jo, det är rekommendationen. Men med tanke på hur han och vi föräldrar mådde efter 3 månaders sommarlov är det inte aktuellt.
