Spinoff på Jobba hemifrån

[kryddelydd]

Men varför underkänner du det som ett argument? Det är ju fortfarande ett argument till att det skulle kunna skapa bätrrr förutsättningar och färre sjukskrivningar för många, om än kanske inte för alla i alla branscher?

det jag underkände var egentligen att "livspusslet" ska vara skäl till sjukskrivning. Och just den åsikten har inte med "jobba hemma" eller inte att göra. Utan att livspusslet faktiskt inte handlar om sjukdom.

De med dålig arbetsmiljö: visst finns det förstås individer med jobb som skulle kunna göras hemifrån, som har en så dålig arbetsmiljö att de blir så sjuka att de behöver långtidssjukskrivningar.
Men med tanke på mönstret för långtidssjukskrivningar utifrån arbetsmiljö, är det inte helt giltigt som argument eftersom majoriteten av dem som sjukskrivs pga arbetsmiljö är individer som har sådana jobb som inte kan göras hemifrån.

 

[Houdinie]

intressant!
lust att utveckla?

Ekonomiskt:
Jag upplåter en del av mitt hem som arbetsplats utan någon ekonomisk ersättning från min arbetsgivare. Den extra elkostnaden faller också på mig. Företaget sparar massor med pengar på att slippa erbjuda mig en arbetsplats, medan jag får en ökad kostnad.

Socialt:
Jag har ingen social kontakt med mina tidigare kontorskamrater längre. Vi sitter nu utspridda över kommunen i våra hem istället för att mötas varje dag. Eventuella "kick-offer" erbjuds enbart till kontorsbaserad personal.

 

[kryddelydd]

Ekonomiskt:
Jag upplåter en del av mitt hem som arbetsplats utan någon ekonomisk ersättning från min arbetsgivare. Den extra elkostnaden faller också på mig. Företaget sparar massor med pengar på att slippa erbjuda mig en arbetsplats, medan jag får en ökad kostnad.

Socialt:
Jag har ingen social kontakt med mina tidigare kontorskamrater längre. Vi sitter nu utspridda över kommunen i våra hem istället för att mötas varje dag. Eventuella "kick-offer" erbjuds enbart till kontorsbaserad personal.

Tack.

 

[fejt]

Som jag redan svarat dig: med att ingå i vuxenlivet menar jag "Och jag menar fortfarande att för den absoluta majoriteten av oss så kommer vi att stöta på kravet att infinna oss på en arbetsplats när vi är vuxna." Vi kommer att stöta på det. De allra flesta jobb utförs fortfarande på en arbetsplats. Jag vet inte hur jag ska kunna uttrycka det på fler sätt.

Ok. Men då måste jag nog hålla med de andra i tråden som tycker att du står för en ålderdomlig syn på arbete. Möjligen stämmer det med fast arbetsplats för de flesta av mina generationskamrater (jag är 40+) men jag tror verkligen inte att det är något som kommer prägla våra barn och ungdomars arbetsliv. Alltså de som gör sitt första yrkesval nu.
I skolvärlden förbereder man sig på en framtid som är oviss och flexibel. Entreprenörskap är t ex ett centralt begrepp i läroplanen från 2011. Argument som jag tycker stödjer uppfattningen om att en fast arbetsplats håller på att förlora sin betydelse.

 

[mandalaki]

Ok. Men då måste jag nog hålla med de andra i tråden som tycker att du står för en ålderdomlig syn på arbete. Möjligen stämmer det med fast arbetsplats för de flesta av mina generationskamrater (jag är 40+) men jag tror verkligen inte att det är något som kommer prägla våra barn och ungdomars arbetsliv. Alltså de som gör sitt första yrkesval nu.
I skolvärlden förbereder man sig på en framtid som är oviss och flexibel. Entreprenörskap är t ex ett centralt begrepp i läroplanen från 2011. Argument som jag tycker stödjer uppfattningen om att en fast arbetsplats håller på att förlora sin betydelse.

Och jag är helt övertygad om att det även i framtiden kommer att finnas massor med jobb som kräver en fast arbetsplats. Du pratar verkligen om privilegierade yrken nu.

 

[stjarnhimmel]

Jag tänker snarare med lätt oro på kvinnor som då söker sig till jobb som går att utföra hemifrån, gärna på deltid, för att i evigheters evighet kunna finnas till hand för man och barn så stor del av tiden som någonsin är möjligt, samtidigt som hon drar in lite pengar.

Nu vet jag inte alls om det ser ut så. Men när barn och djur kommer upp som faktorer som sätter omfattande villkor för förälderns delaktighet i yrkeslivet och den vidhängande ekonomin, då oroar jag mig lite för kvinnorna.

Ja den aspekten finns. Men- jag tror att de kvinnorna istället hade gått ner i arbetstid om de hade jobb där de måste vara på plats.
Att jobba hemma tänker jag kan vara ett sätt att kunna jobba i högre sysselsättningsgrad.

 

[kryddelydd]

Och jag är helt övertygad om att det även i framtiden kommer att finnas massor med jobb som kräver en fast arbetsplats. Du pratar verkligen om privilegierade yrken nu.

och @fejt

Inte bara privilegierade yrken.
Utan det verkar som om många unga "förväntas" slita och bli egenföretagare.
Jag skulle inte säga att livet som egen företagare verkar vara någon dans på rosor i de allra flesta fall.

Men helt sant att det även fortsättningsvis, förstås, kommer att finnas massor av människor som är knutna till en specifik arbetsplats.
Än en gång: handel, vård-skola-omsorg, tillverkningsindustri.
Serviceyrken, fast eventuellt med tydligare krav på längre och/eller konstigare öppettider för att få kunder (tankeexemplet i mitt huvud just nu är hårfrissa; risk att man begär att salongen ska vara öppet på konstiga tider för att de som har fast arbetsplats, eller de som helst är hemma i bostaden och jobbar på distans, ska hitta passande tid).

 

[fejt]

Och jag är helt övertygad om att det även i framtiden kommer att finnas massor med jobb som kräver en fast arbetsplats. Du pratar verkligen om privilegierade yrken nu.

Du skrev "den absoluta majoriteten" inte massvis.

Jag har inte använt mig av "klassperspektivet" på arbetslivet i min diskussion. Jag har med gillandeknappen instämt i flera inlägg som tar det spåret men inte byggt min egen argumentation på det.
Hur och om jag ska knyta "klass" till min diskussion måste jag fundera vidare över.

 

[mandalaki]

Du skrev "den absoluta majoriteten" inte massvis.

Jag har inte använt mig av "klassperspektivet" på arbetslivet i min diskussion. Jag har med gillandeknappen instämt i flera inlägg som tar det spåret men inte byggt min egen argumentation på det.
Hur och om jag ska knyta "klass" till min diskussion måste jag fundera vidare över.

Men jag kan byta ut massor mot den absoluta majoriteten.

 

[Viva]

För att yrkesvalet bör styras av arbetsinnehållet, inte av att man ska slippa vara på en arbetsplats. Tycker jag. Det ökar sannolikheten att man söker sig till ett jobb som är tillräckligt stimulerande för att man ska ha trevligt på jobbet ett helt yrkesliv.

Det ena utesluter inte det andra? Det är dessutom inte omöjligt att byta yrke under sin livstid om man önskar det. Och ja, en del ser säkert arbete som något man måste ha för att kunna ägna sig åt stimulerande aktiviteter på fritiden. Är det "sämre"?

det jag underkände var egentligen att "livspusslet" ska vara skäl till sjukskrivning. Och just den åsikten har inte med "jobba hemma" eller inte att göra. Utan att livspusslet faktiskt inte handlar om sjukdom.

Beror ju på vad man menar med "livspussel". Det kan vara så enkla saker som att orka laga mat, tvätta sin tvätt eller träffa vänner 1 ggr i veckan.

 

[fejt]

och @fejt

Inte bara privilegierade yrken.
Utan det verkar som om många unga "förväntas" slita och bli egenföretagare.
Jag skulle inte säga att livet som egen företagare verkar vara någon dans på rosor i de allra flesta fall.

Men helt sant att det även fortsättningsvis, förstås, kommer att finnas massor av människor som är knutna till en specifik arbetsplats.
Än en gång: handel, vård-skola-omsorg, tillverkningsindustri.
Serviceyrken, fast eventuellt med tydligare krav på längre och/eller konstigare öppettider för att få kunder (tankeexemplet i mitt huvud just nu är hårfrissa; risk att man begär att salongen ska vara öppet på konstiga tider för att de som har fast arbetsplats, eller de som helst är hemma i bostaden och jobbar på distans, ska hitta passande tid).

Många intressanta poänger som jag vid snabb läsning håller med om. Dock har jag inte ordentligt funderat över de perspektiven och ber att få återkomma om jag klarar att ta mig in i tråden (som jag gissar kommer att växa) när jag kommer tillbaka.

 

[fejt]

Men jag kan byta ut massor mot den absoluta majoriteten.

Ok men här måste jag nog ändå hävda vetenskap som motargument. Jag hinner inte leta källor nu men jag (när jag var lärare) har gått många kurser och läst flera rapporter om framtidens arbetsmarknad. Och den ser inte ut som du tror. Återkommer om det passar. Även om det visar sig att jag har fel.

 

[bettysmatte]

Jag skulle gärna göra en mix. En dag hemifrån hade varit skönt, men resten vill jag vara på mitt jobb. Det är ju där det händer saker ! Jag må vara tråkigt, men det mesta av mitt sociala liv finns faktiskt på jobbet.

Sedan tror jag att det finns ytterligare en stor fördel. Jag tror att det är lättare att få en bra balans mellan arbete och vila/fritid om man går till och från en arbetsplats. Det är lättare att lämna jobbet där, än om man sitter hemma och jobbar. Tror jag. Det har kanske någon redan nämnt. Jag har inte läst alla inläggen ännu.

 

[mandalaki]

Ok men här måste jag nog ändå hävda vetenskap som motargument. Jag hinner inte leta källor nu men jag (när jag var lärare) har gått många kurser och läst flera rapporter om framtidens arbetsmarknad. Och den ser inte ut som du tror. Återkommer om det passar. Även om det visar sig att jag har fel.

Men jag menar bara t ex det som @kryddelydd listade (och som du tyckte var intressant): Än en gång: handel, vård-skola-omsorg, tillverkningsindustri.

Det är väl fullständigt självklart att arbetsmarknaden är stadd i kraftig förändring, jag är inte bakom flötet och jag var inne på nya anställningsformer redan tidigt i tråden.
Det kan mycket bli så att fler än i dag inte har fasta arbetsplatser. Men att de någonsin kommer att bli fler än de som har det tror jag inte på.

 

[Pontevecchio]

Nej. Arbetsgivaren får mindre insyn i ens arbete om man jobbar hemma, menar jag givetvis.

jag vill inte ha insyn i mina anställdas arbete, jag vill att de levererar rätt saker i tid.
Om de gör det mellan 7-15 eller 11-18 skiter jag i. Jag förutsätter att de sköter sitt jobb, de är vuxna människor.

jag har aldrig varit morgonpigg, aldrig förstått meningen med att skava på kontorsstolen de tider jag är ineffektiv (morgon) när jag istället kunnat producera mycket mer kvällstid. Eftersom jag förväntas delta i möten utanför 8-17 förväntar jag mig samma flexibilitet tillbaka.

Jobba hemifrån innebär att kunna lämna/hämta barn senare/tidigare. Eller kunna rida på lunchen och få en kväll med familjen. Det gör mig mer välvilligt inställt till mitt jobb. För jag är 80talist med en attraktiv kunskap, jag behöver inte ta det jobb jag får utan kan välja.

 

[Pontevecchio]

Visst finns det sådana jobb. Men om alla ska räkna upp just sitt eget jobb som det lysande undantaget så blir det en svårhanterad diskussion. Eller i alla fall en jättelång tråd.

Grejen är att för dig är det ett lysande undantag, för många av oss är det en verklighet som realiseras mer och mer. Jobben förändras. därmed arbetslivet.

 

[Pontevecchio]

För att yrkesvalet bör styras av arbetsinnehållet, inte av att man ska slippa vara på en arbetsplats. Tycker jag. Det ökar sannolikheten att man söker sig till ett jobb som är tillräckligt stimulerande för att man ska ha trevligt på jobbet ett helt yrkesliv.

KL

Brukar arbetsgivare förresten vara tydliga redan i annonsen med att man kan jobba hemifrån? Annars känns det lite vanskligt med en arbetsintervju där sökanden förklarar att hen bara är intresserad om hen kan jobba hemifrån.

jag valde jobb utifrån flera parametrar typ
* ska vara inom område x
* chefstjänst
* skojig bransch
* centralt läge
* flexibel arbetsplats.

arbetsinnehåll är viktigt men inte om det innebär att min son ska vara först på dagis varje dag för min chef vill ha ett möte 8,30 bara för att.

 

[Fruentimber]

jag vill inte ha insyn i mina anställdas arbete, jag vill att de levererar rätt saker i tid.
Om de gör det mellan 7-15 eller 11-18 skiter jag i. Jag förutsätter att de sköter sitt jobb, de är vuxna människor.

Vi har ju också anställd, men eftersom sambon jobbar som elektriker och således har ett elföretag betyder det att han och den anställda naturligt befinner sig på olika jobb. Då blir det ju knappast möjligt för oss att hela tiden ha en insyn i våra anställdas arbete. Det är nog verkligheten för en stor mängd egenföretagare. Åtminstone gäller det för alla hantverkare vi känner, bortsett från de som jobbar på storproduktion.

 

[Lena Furberg]

Jag funderar alltid lite när frågan om att jobba hemifrån kommer upp. Ofta ställd som "I vilka yrken kan man jobba hemifrån?"

För mig ingår det liksom i vuxenlivet att behöva vara på en arbetsplats, att samarbeta/skava med arbetskamrater osv. Jag betraktar jobba hemifrån som något en viss arbetsgivare kan gå med på under vissa omständigheter, inget som är förknippat med vissa yrken.

Är inte det här med att jobba hemifrån en konstig utgångspunkt för ens yrkesval? Alltså att utgångspunkten är att man ska undvika att vara på en arbetsplats? Har man djur, som många här har, så förstår jag verkligen att det är bekvämt att jobba hemifrån. Men jag tycker nog inte att det ska vara utgångspunkten för ens medverkan i arbetslivet.

Jag funderar på om det kan vara curling som ligger bakom att jag tycker mig se önskemål om att jobba hemifrån allt oftare. Alltså att allting ska vara som man vill och med minsta möjliga motstånd. (Därmed inte sagt att alla som jobbar hemifrån är curlade)

Det beror ju på vilket slags jobb man har. För min del finns där ingen arbetsplats med kolleger; skulle jag kontakta Förlaget och be om en plats hos dem, skulle de antagligen förklara att det var omöjligt, om jag inte hyrde in mig och betalade för platsen. Jag har aldrig haft någon arbetsplats utanför hemmet - både mitt tecknande och skrivande har jag utfört hemifrån - och jag älskar det. Det passar mig utmärkt. Jag skulle bli galet stressad om folk stod omkring mig medan jag skrev eller tecknade.

Samtidigt fungerar det på ett finfint sätt också genom att jag kan bo var jag vill, jag har jobbet med mig och har bott i flera olika länder - både i husvagn, husbil, lägenhet och hus - och den sociala biten har därmed varit riktigt spännande. För jag kan ju, dessutom, själv avgöra mina arbetstider.

Å andra sidan krävs det en hel del av den som arbetar hemifrån; jag måste ha en rejäl portion disciplin för att få saker gjorda så är man curlad och smålat (eller jättelat) fungerar det garanterat inte.

Och sen beror det ju på ens personlighet - jag vet de som skulle bli galna av att jobba hemifrån utan arbetskamrater omkring sig. Och tvärtom. Och jag har en vän som nog har 4 - 5 företag, samtliga utförda hemifrån, och hen är nog den socialaste person jag känner, träffar fler intressanta människor i sitt galet varierande dagliga arbetsliv än de flesta.

 

[Daff]

och @fejt

Inte bara privilegierade yrken.
Utan det verkar som om många unga "förväntas" slita och bli egenföretagare.
Jag skulle inte säga att livet som egen företagare verkar vara någon dans på rosor i de allra flesta fall.

Men helt sant att det även fortsättningsvis, förstås, kommer att finnas massor av människor som är knutna till en specifik arbetsplats.
Än en gång: handel, vård-skola-omsorg, tillverkningsindustri.
Serviceyrken, fast eventuellt med tydligare krav på längre och/eller konstigare öppettider för att få kunder (tankeexemplet i mitt huvud just nu är hårfrissa; risk att man begär att salongen ska vara öppet på konstiga tider för att de som har fast arbetsplats, eller de som helst är hemma i bostaden och jobbar på distans, ska hitta passande tid).

Industri och till viss del vård är väl yrken man tror kommer att minska iom det ökande användandet av robotar.

Jag håller med de som skriver att du låter bakåtsträvande, att ha en arbetsplats att gå till är inte det centrala i att arbeta för många (vuxna) människor. Det finns både för- och nackdelar med att arbeta hemifrån men möjligheten till, och även kravet på, att arbeta hemifrån kommer garanterat att öka. Att tro något annat i den digitalisering som pågår är bara dumt.

Att kunna stämma krav på att få arbeta hemifrån är en annan sak, självklart kommer en del yrken alltid måsta befinna sig på en arbetsplats och vill man arbeta innom dessa yrken kan man inte välja att arbeta hemifrån. Att vara en person som arbetar bäst hemma och därför söka ett arbete där man kan göra det är väl jättebra? Vad skulle bli bättre av att personen gick till en arbetsplats varje dag och otrivdes?

Jag blev verkligen förvånad när jag läste tråden, ser det som självklart att välja karriär/yrke utifrån många olika parametrar varav arbetsplats kan vara en.