Spinoff på Jobba hemifrån

[Snubbelfot]

För att yrkesvalet bör styras av arbetsinnehållet, inte av att man ska slippa vara på en arbetsplats. Tycker jag. Det ökar sannolikheten att man söker sig till ett jobb som är tillräckligt stimulerande för att man ska ha trevligt på jobbet ett helt yrkesliv.

Kan man inte lika gärna vända på det och säga att yrkesvalet bör styras av arbetsinnehållet, inte av att man måste vara på en specifik arbetsplats...?

 

[Mineur]

Jag tror att det här med att jobba hemifrån glorifieras lite för mycket på många håll. Det är många som tror att det är enbart bekvämt, att man kommer undan med att göra mindre, att man får tid att göra en massa andra saker i hemmet, att det inte är en "riktig" arbetsdag (vad nu det är)... Min upplevelse är snarare tvärtom; de dagar jag jobbar hemifrån (i snitt kanske 1-2 dagar i månaden) får jag gjort betydligt mer. Mycket för att jag känner större skyldighet - jag är väldigt tacksam för att jag har möjligheten att jobba hemma och vill bevisa att jag kan hantera det, så att säga.

När jag jobbar hemma upplever jag också att det är mycket lättare att fastna i det jag gör - det finns inga kollegor som "väcker" mig genom att gå på lunch, göra en kopp kaffe eller packa ihop och gå hem. När jag jobbar hemma händer det att jag skippar lunchen och sitter till efter 18; på kontoret tar jag en timmes lunch och går hem klockan 17. Det här går hand i hand med något jag läste för ett par månader sedan om att folk som jobbar hemma jobbar mer övertid jämfört med de som sitter på kontor. Ska försöka hitta artikeln/studien!

Jag tycker också att jag jobbar bättre när jag är hemma eftersom jag oftast är så himla glad över att jag kan göra just det. Jag börjar liksom dagen på gott humör och utan stress, vilket tenderar att leda till ökad energi och motivation.

Alltså: för mig är det fantastiskt att ha möjligheten att jobba hemma, och jag har inga problem alls med att det eftersöks (OBS eftersöks - inte krävs) samt erbjuds i större utsträckning. Leder det dessutom till att fler kan komma ut i arbetslivet, som några varit inne på tidigare, gör ju det bara saken ännu bättre.

Med det sagt tycker jag att det känns som att man kanske begränsar sig själv lite onödigt mycket genom att ha möjligheten att jobba hemma som krav när man söker jobb. Men har man "råd" att ha det, så ser jag inte problemet.

 

[mandalaki]

Kan man inte lika gärna vända på det och säga att yrkesvalet bör styras av arbetsinnehållet, inte av att man måste vara på en specifik arbetsplats...?

Haha, sant. Men i frågor på temat "I vilka yrken kan man jobba hemifrån?" handlar det ju inte om det. Utan då handlar det just om att man vill kunna jobba hemma.

 

[fejt]

För att yrkesvalet bör styras av arbetsinnehållet, inte av att man ska slippa vara på en arbetsplats. Tycker jag. Det ökar sannolikheten att man söker sig till ett jobb som är tillräckligt stimulerande för att man ska ha trevligt på jobbet ett helt yrkesliv.

Men väldigt många byter ju yrke/inriktning under ett arbetsliv. Ofta på grund av att de inte trivs med innehållet.
Jag tror att man behöver vetenskapliga belägg för att hävda att arbetsinnehåll som kriterium framför andra vid yrkesval leder till ett lyckligare arbetsliv för majoriteten.

Vissa vill t ex ha ett yrke som man kan släppa när man går hem. Det handlar inte heller om innehåll.

 

[stjarnhimmel]

Jag tror att det här med att jobba hemifrån glorifieras lite för mycket på många håll. Det är många som tror att det är enbart bekvämt, att man kommer undan med att göra mindre, att man får tid att göra en massa andra saker i hemmet, att det inte är en "riktig" arbetsdag (vad nu det är)... Min upplevelse är snarare tvärtom; de dagar jag jobbar hemifrån (i snitt kanske 1-2 dagar i månaden) får jag gjort betydligt mer. Mycket för att jag känner större skyldighet - jag är väldigt tacksam för att jag har möjligheten att jobba hemma och vill bevisa att jag kan hantera det, så att säga.

När jag jobbar hemma upplever jag också att det är mycket lättare att fastna i det jag gör - det finns inga kollegor som "väcker" mig genom att gå på lunch, göra en kopp kaffe eller packa ihop och gå hem. När jag jobbar hemma händer det att jag skippar lunchen och sitter till efter 18; på kontoret tar jag en timmes lunch och går hem klockan 17. Det här går hand i hand med något jag läste för ett par månader sedan om att folk som jobbar hemma jobbar mer övertid jämfört med de som sitter på kontor. Ska försöka hitta artikeln/studien!

Jag tycker också att jag jobbar bättre när jag är hemma eftersom jag oftast är så himla glad över att jag kan göra just det. Jag börjar liksom dagen på gott humör och utan stress, vilket tenderar att leda till ökad energi och motivation.

Alltså: för mig är det fantastiskt att ha möjligheten att jobba hemma, och jag har inga problem alls med att det eftersöks (OBS eftersöks - inte krävs) samt erbjuds i större utsträckning. Leder det dessutom till att fler kan komma ut i arbetslivet, som några varit inne på tidigare, gör ju det bara saken ännu bättre.

Med det sagt tycker jag att det känns som att man kanske begränsar sig själv lite onödigt mycket genom att ha möjligheten att jobba hemma som krav när man söker jobb. Men har man "råd" att ha det, så ser jag inte problemet.

Håller med.
Sen stora utmaningen med att jobba hemma tycker jag snarare är att ta pauser och sluta jobba. För mig blir det lätt att fortsätta svara på mailen som kommer in sent iställt för att tänka att nu är jag klar.

 

[GoLightly]

Jag tycker att det är skönt att ha möjlighet att jobba hemifrån då och då, men jag hade inte velat ha det så varje dag. Företaget jag arbetar för har två kontor och det är svårt nog att hålla de två kontoren fokuserade och dra åt samma håll. Skulle alla sitta utspridda hemma så skulle det vara en omöjlighet.

Jag uppskattar även att prata med mina kollegor på kontoret, dels för att det är viktigt för min roll att ha bra relationer till alla funktioner i företaget och dels för att jag lär mig mycket hela tiden genom spontana samtal som sker här. Så även om jag på kort sikt skulle vara lika effektiv hemma, så skulle jag på lång sikt definitivt inte kunna göra ett lika bra jobb.

 

[mandalaki]

Jag tror att det här med att jobba hemifrån glorifieras lite för mycket på många håll. Det är många som tror att det är enbart bekvämt, att man kommer undan med att göra mindre, att man får tid att göra en massa andra saker i hemmet, att det inte är en "riktig" arbetsdag (vad nu det är)... Min upplevelse är snarare tvärtom; de dagar jag jobbar hemifrån (i snitt kanske 1-2 dagar i månaden) får jag gjort betydligt mer. Mycket för att jag känner större skyldighet - jag är väldigt tacksam för att jag har möjligheten att jobba hemma och vill bevisa att jag kan hantera det, så att säga.

När jag jobbar hemma upplever jag också att det är mycket lättare att fastna i det jag gör - det finns inga kollegor som "väcker" mig genom att gå på lunch, göra en kopp kaffe eller packa ihop och gå hem. När jag jobbar hemma händer det att jag skippar lunchen och sitter till efter 18; på kontoret tar jag en timmes lunch och går hem klockan 17. Det här går hand i hand med något jag läste för ett par månader sedan om att folk som jobbar hemma jobbar mer övertid jämfört med de som sitter på kontor. Ska försöka hitta artikeln/studien!

Jag tycker också att jag jobbar bättre när jag är hemma eftersom jag oftast är så himla glad över att jag kan göra just det. Jag börjar liksom dagen på gott humör och utan stress, vilket tenderar att leda till ökad energi och motivation.

Alltså: för mig är det fantastiskt att ha möjligheten att jobba hemma, och jag har inga problem alls med att det eftersöks (OBS eftersöks - inte krävs) samt erbjuds i större utsträckning. Leder det dessutom till att fler kan komma ut i arbetslivet, som några varit inne på tidigare, gör ju det bara saken ännu bättre.

Med det sagt tycker jag att det känns som att man kanske begränsar sig själv lite onödigt mycket genom att ha möjligheten att jobba hemma som krav när man söker jobb. Men har man "råd" att ha det, så ser jag inte problemet.

Ja, precis. Man begränsar sig onödigt mycket. Jag skulle också se möjligheten att jobba hemifrån ibland som en bonus och precis som du vara tacksam för den.

 

[stjarnhimmel]

Haha, sant. Men i frågor på temat "I vilka yrken kan man jobba hemifrån?" handlar det ju inte om det. Utan då handlar det just om att man vill kunna jobba hemma.

Fast är det någon som skrivit att de inte bryr sig om vilka arbetsuppgifter det är?

 

[mandalaki]

Men väldigt många byter ju yrke/inriktning under ett arbetsliv. Ofta på grund av att de inte trivs med innehållet.
Jag tror att man behöver vetenskapliga belägg för att hävda att arbetsinnehåll som kriterium framför andra vid yrkesval leder till ett lyckligare arbetsliv för majoriteten.

Vissa vill t ex ha ett yrke som man kan släppa när man går hem. Det handlar inte heller om innehåll.

Jag skrev ju "tycker jag". Det behöver jag knappast vetenskapliga belägg för. Och jag har inte "hävdat" att arbetsinnehåll slår andra kriterier, bara att jag tycker att det slår kriteriet jobba hemma.

 

[Petruska]

Förstår det.
Min chef har den dåliga smaken att börja varje dag med ett möte 08.30. I övrigt identifierar jag mig också med tjejen.

8.30 är verkligen smärtgräns för att vara på jobbet vanemässigt.

 

[Mineur]

Det här går hand i hand med något jag läste för ett par månader sedan om att folk som jobbar hemma jobbar mer övertid jämfört med de som sitter på kontor. Ska försöka hitta artikeln/studien!

Här är artikeln jag läste: https://www.forbes.com/sites/learnv...more-done-heres-how-you-can-too/#7918afbb2640

Och här är länk till studien som avses: http://newsroom.wiley.com/press-release/new-technology/trends-benefits-and-costs-working-remotely

 

[sjoberga]

Fast många jobb kräver hyfsad hög närvaro för intensivt samarbete. Jag kan jobba någon annanstans ifrån med en liten delmängd av mina uppdrag. Resten kräver närvaro fysiskt med andra projektmedlemmar. Tekniken har gett vissa ytterligare möjligheter, men bara litegrann. Mötet mellan personer är fortfarande grymt viktigt för att få resultat i de kreativa processerna.

Det jag upplever med personer som jobbat hemma är att de ofta inte har tillräcklig disciplin för att vårda både sitt åtagande åt arbetsgivaren och vårda sin fritid. Pendeln svänger åt endera hållet. Och det är kasst för båda parter.

Då fungerar arbetsplatsförlagt arbete som en bra regulator.

 

[Petruska]

Jag tänker likadant. Förstår inte varför det skulle skava i ögonen, men jag gissar att det är för att det är något normbrytande att aktivt leta efter ett yrke som går att genomföra hemifrån. Och normbrytande skaver.

Jag tänker snarare med lätt oro på kvinnor som då söker sig till jobb som går att utföra hemifrån, gärna på deltid, för att i evigheters evighet kunna finnas till hand för man och barn så stor del av tiden som någonsin är möjligt, samtidigt som hon drar in lite pengar.

Nu vet jag inte alls om det ser ut så. Men när barn och djur kommer upp som faktorer som sätter omfattande villkor för förälderns delaktighet i yrkeslivet och den vidhängande ekonomin, då oroar jag mig lite för kvinnorna.

 

[Sezziyanen]

Jag skulle aldrig frivilligt byta jobb till en arbetsplats där jag inte kunde arbeta hemifrån. Det är så jag vill ha mitt liv, varje dag jag kan gå upp, gå en vända med hunden, komma in och sätta mig med datorn i min arbetshörna hemma med (gott) kaffe och min laptop är en dag jag upplever som 10 gånger bättre än när jag måste in på ett stökigt kontor och slösa tid helt i onödan. En lunch bestående av en promenad med hunden och antingen lunch utomhus eller hemmavid tar jag hellre än 1h med kollegorna på lokala lunchrestaurangen. Jag pratar i telefon med flera olika personer varje dag oavsett var jag befinner mig och kört runt med bilen på byggarbetsplatser då o då.

Nu vet jag inte hur det skulle vara om jag var tvungen att aldrig vara på kontoret, men som det är nu åker jag ju dit minst 2 dagar i veckan, samt ut på möten då o då 1-2 timmar eller så. Men de dagarna jag vill sitta hemifrån så gör jag det, jag frågar ingen om lov och förklarar inget för någon.

Det finns så väldigt många jobb som fungerar liknande mitt (för den som vill) idag, särskilt när man jobbat några år. Det är förstås inte riktigt rimligt att jobba precis på det sättet från dag 1, oftast måste man läras upp och komma in i jobbet..

 

[Fruentimber]

Jag skrev ju "tycker jag". Det behöver jag knappast vetenskapliga belägg för. Och jag har inte "hävdat" att arbetsinnehåll slår andra kriterier, bara att jag tycker att det slår kriteriet jobba hemma.

Men du kan inte reflektera lite kritiskt kring varför du tycker som du gör? Dvs vad det faktiskt grundar sig i? Att prata om arbete i form av kreativitet och innehåll är ju väldigt privilegierat. Precis som @fejt påpekade så är det ju många som har andra kriterier, eller helt andra valmöjligheter.

 

[mandalaki]

Fast många jobb kräver hyfsad hög närvaro för intensivt samarbete. Jag kan jobba någon annanstans ifrån med en liten delmängd av mina uppdrag. Resten kräver närvaro fysiskt med andra projektmedlemmar. Tekniken har gett vissa ytterligare möjligheter, men bara litegrann. Mötet mellan personer är fortfarande grymt viktigt för att få resultat i de kreativa processerna.

Det jag upplever med personer som jobbat hemma är att de ofta inte har tillräcklig disciplin för att vårda både sitt åtagande åt arbetsgivaren och vårda sin fritid. Pendeln svänger åt endera hållet. Och det är kasst för båda parter.

Då fungerar arbetsplatsförlagt arbete som en bra regulator.

Du är också inne på samarbete och kreativitet ... När jag tänker bara på mitt eget jobb så är det verkligen så där också. De fysiska mötena gynnar både samarbete och kreativitet.

 

[kryddelydd]

Men att förskolelärare och dylikt inte kan jobba hemifrån - ska då andra anses vara infantila för att de faktiskt vill det? Ska det vara en anledning till att folk inte ska jobba hemifrån? "Förskolelärare och vårdpersonal kan ju faktiskt inte jobba hemifrån, så då borde inte du heller få göra det". Där är det väl verkligen upp till individen om något, alltså kan jag inte se något som helst problem med att man faktiskt kikar efter under vilka omständigheter det är möjligt att utföra sitt arbete.

Någon som inte jobbar effektivt lär väl få höra det, oavsett om denne befinner sig på en fysisk arbetsplats eller ej, så jag ser verkligen inte vad det har med saken att göra. "Livspusslet" kan faktiskt bestå av saker som individen inte alls kan göra särskilt många val om - när dagis stänger, kollektivtrafik, pendling, etc. Någon diskussion om provision på det arbete man gör är jag inte särskilt intresserad av att föra, så du får hitta någon annan som nappar på det.

Det där med vård, skola, omsorg var ju utifrån din tanke på arbetsorsakade sjukfall.
De personer som löper störst risk, är ju sådana där "jobba hemifrån" inte är ett alternativ.

Argumentet "minska ohälsan" känns därmed inte helt giltigt.

 

[Fruentimber]

Jag tänker snarare med lätt oro på kvinnor som då söker sig till jobb som går att utföra hemifrån, gärna på deltid, för att i evigheters evighet kunna finnas till hand för man och barn så stor del av tiden som någonsin är möjligt, samtidigt som hon drar in lite pengar.

Nu vet jag inte alls om det ser ut så. Men när barn och djur kommer upp som faktorer som sätter omfattande villkor för förälderns delaktighet i yrkeslivet och den vidhängande ekonomin, då oroar jag mig lite för kvinnorna.

Jag har ingen statistik på att kvinnor skulle vara de som mest jobbar hemifrån, så jag vet inte vad du grundar din oro på. I tråden finns det ju exempel på man som jobbar hemifrån där kvinnan slipper vab, @Sezziyanen är mig veterligen man och har hund och vill arbeta hemifrån, osv.

 

[Fruentimber]

Det där med vård, skola, omsorg var ju utifrån din tanke på arbetsorsakade sjukfall.
De personer som löper störst risk, är ju sådana där "jobba hemifrån" inte är ett alternativ.

Argumentet "minska ohälsan" känns därmed inte helt giltigt.

Man kan inte må dåligt på en kontorsarbetsplats, menar du? Eller menar du att bara förskolelärare och dylikt är de som sjukskriver sig? Givetvis är det inte så. Alltså är argumentet helt giltigt.

 

[kolblakkur]

Jobba hemifrån har börjat bli något man funderar på att använda som lockbete för att attrahera folk att söka jobb inom mitt område, där personalbristen är stor.

Jag hade lätt nappat på det! Kunna vara hemma med hundarna och kanske tom lägga upp arbetet själv - vilken dröm!

Inom mitt område är det dessutom ofta stor brist på lokaler, så det löser även praktiska problem. Om alla 150 medarbetare på en avdelning skulle vara inne och jobba och behöva ett skrivbord så är det kört - det finns inte datorer och skrivbord till alla!