Stallhjälp, som inte är så mycket hjälp.

[Kristall10]

Har ett litet dilemma.
I maj hörde en mamma till en av sonens klasskompis av sig. De bor i närheten men vi har inte haft någon kontakt tidigare.
Hon skrev att hon hört att jag har hästar och att hon och hennes dotter är hästintresserade och undrade om de fick komma och hjälpa till hos mig.
Vill egentligen inte ha någon här varje vecka men samtidigt är det ju perfekt med någon som bor nära i fall jag vill/behöver åka bort eller är sjuk osv. Bor så till att det inte är så lätt att få hästvakt.

Frågade vad de tänkte sig att de skulle hjälpa till med och fick svaret att hon ville att dottern skulle lära sig mer än vad de får lära sig på travskolan hon går på, samt bara mysa med hästar. Hon skrev att de hade ridit lite båda två tidigare.
Jag svarade att de gärna får komma och pyssla med gammeltanten som kommer lite i andra hand samt hjälpa till att mocka hagar, packa hö osv. Men att det inte kommer att bli tal om någon ridning då valacken är för reaktiv och tanten är pensionär som inte ska ridas. Det var helt okej.

Nu har de varit några gånger under sommaren och de är jätte gulliga, men tyvärr ingen hjälp alls utan det tar bara massor med energi från mig att ha dom i stallet.
De kan knappt sätta på eller ta av en grimma, skulle inte våga låta dom leda ens snälla gammeltanten själv runt skogsvägen som går runt gården. Ännu mindre våga låta dom hantera valacken. De kan absolut inte vara själva i stallet.
Bad de fylla vatten åt hästarna en av de första gångerna de var här. Sa att de skulle tömma och diska ur baljan och fylla upp nytt vatten. De tog vattenbaljan och ställde mitt på gården, diskade ur och fyllde upp där den stod. Sedan åkte de hem. Så vattenbaljan stod alltså mitt på gården full med vatten, inte ens i närheten av hagen.
Mamman vill att jag ska lära dottern massor om hästar och utrustning mm då hon tycker det är för lite av det på travskolan.
Jag har inte orken eller ens lust att vara en gratis hästskola.
Mamman skriver varje vecka och frågar när de får komma igen och efter varje gång de varit så skriver hon och tackar och lägger ut på FB att de varit ”hos bästa grannen” och myst med fina hästarna och massor med hjärtan. Hon vill jag ska komma förbi på fika och umgås. Men även om hon är trevlig och snäll så klickar jag inte och det blir liksom ansträngt att umgås. Jag gillar en lättsam jargong och skämtar mycket osv. Men hon är mer allvarlig och svår att skämta med.
Nu skrev hon igår att de vill komma i helgen. Och att hon faktiskt är sugen på att rida!
Jag vet inte vad jag ska svara ang ridningen. Jag vill inte att hon ska bestämma om hon ska rida eller inte. Okej om jag frågar henne om hon vill skritta något varv efter att jag ridit. Men jag orkar sällan rida utan jobbar mest för hand. Så ska hon rida så blir det att göra iordning hästen enbart för hennes skull mest troligt.
Sist de var här så sa hon till dottern när vi var ute på en kort promenad med hästarna att ”vi får köpa en vagn så du kan köra N”.
Jag trodde först hon skämtade men det gjorde hon inte och jag var tvungen att upplysa henne om att hästen är 24 år och har aldrig dragit en vagn i hela sitt liv. Hon är dessutom pensionerad sedan flera år tillbaka och ska inte motioneras mer än promenader och gå i hage.
Kunskapen är verkligen på lägsta nivå så det är svårt att låta dom göra något alls på egen hand.
Hon berättade för mig sist att hon har en bekant som har hästar som VÄGER höet åt hästarna varje dag… Eh, ja… det gör jag också när de inte går på bete…
Och tipsar om att Hööks har bra priser på hästgrejer och ofta har rea osv osv… Allt väl menat men jag orkar liksom inte och det ger mig ingenting att ha dom här. Förutom den lilla förhoppningen att kanske våga låta de vara hästvakt någon gång… i framtiden…
Vad hade ni gjort?
Är så svårt då hon är övertygad om att de är en hjälp och att jag tycker det är jättetrevligt att ha dom här.

 

[animalasia]

Har ett litet dilemma.
I maj hörde en mamma till en av sonens klasskompis av sig. De bor i närheten men vi har inte haft någon kontakt tidigare.
Hon skrev att hon hört att jag har hästar och att hon och hennes dotter är hästintresserade och undrade om de fick komma och hjälpa till hos mig.
Vill egentligen inte ha någon här varje vecka men samtidigt är det ju perfekt med någon som bor nära i fall jag vill/behöver åka bort eller är sjuk osv. Bor så till att det inte är så lätt att få hästvakt.

Frågade vad de tänkte sig att de skulle hjälpa till med och fick svaret att hon ville att dottern skulle lära sig mer än vad de får lära sig på travskolan hon går på, samt bara mysa med hästar. Hon skrev att de hade ridit lite båda två tidigare.
Jag svarade att de gärna får komma och pyssla med gammeltanten som kommer lite i andra hand samt hjälpa till att mocka hagar, packa hö osv. Men att det inte kommer att bli tal om någon ridning då valacken är för reaktiv och tanten är pensionär som inte ska ridas. Det var helt okej.

Nu har de varit några gånger under sommaren och de är jätte gulliga, men tyvärr ingen hjälp alls utan det tar bara massor med energi från mig att ha dom i stallet.
De kan knappt sätta på eller ta av en grimma, skulle inte våga låta dom leda ens snälla gammeltanten själv runt skogsvägen som går runt gården. Ännu mindre våga låta dom hantera valacken. De kan absolut inte vara själva i stallet.
Bad de fylla vatten åt hästarna en av de första gångerna de var här. Sa att de skulle tömma och diska ur baljan och fylla upp nytt vatten. De tog vattenbaljan och ställde mitt på gården, diskade ur och fyllde upp där den stod. Sedan åkte de hem. Så vattenbaljan stod alltså mitt på gården full med vatten, inte ens i närheten av hagen.
Mamman vill att jag ska lära dottern massor om hästar och utrustning mm då hon tycker det är för lite av det på travskolan.
Jag har inte orken eller ens lust att vara en gratis hästskola.
Mamman skriver varje vecka och frågar när de får komma igen och efter varje gång de varit så skriver hon och tackar och lägger ut på FB att de varit ”hos bästa grannen” och myst med fina hästarna och massor med hjärtan. Hon vill jag ska komma förbi på fika och umgås. Men även om hon är trevlig och snäll så klickar jag inte och det blir liksom ansträngt att umgås. Jag gillar en lättsam jargong och skämtar mycket osv. Men hon är mer allvarlig och svår att skämta med.
Nu skrev hon igår att de vill komma i helgen. Och att hon faktiskt är sugen på att rida!
Jag vet inte vad jag ska svara ang ridningen. Jag vill inte att hon ska bestämma om hon ska rida eller inte. Okej om jag frågar henne om hon vill skritta något varv efter att jag ridit. Men jag orkar sällan rida utan jobbar mest för hand. Så ska hon rida så blir det att göra iordning hästen enbart för hennes skull mest troligt.
Sist de var här så sa hon till dottern när vi var ute på en kort promenad med hästarna att ”vi får köpa en vagn så du kan köra N”.
Jag trodde först hon skämtade men det gjorde hon inte och jag var tvungen att upplysa henne om att hästen är 24 år och har aldrig dragit en vagn i hela sitt liv. Hon är dessutom pensionerad sedan flera år tillbaka och ska inte motioneras mer än promenader och gå i hage.
Kunskapen är verkligen på lägsta nivå så det är svårt att låta dom göra något alls på egen hand.
Hon berättade för mig sist att hon har en bekant som har hästar som VÄGER höet åt hästarna varje dag… Eh, ja… det gör jag också när de inte går på bete…
Och tipsar om att Hööks har bra priser på hästgrejer och ofta har rea osv osv… Allt väl menat men jag orkar liksom inte och det ger mig ingenting att ha dom här. Förutom den lilla förhoppningen att kanske våga låta de vara hästvakt någon gång… i framtiden…
Vad hade ni gjort?
Är så svårt då hon är övertygad om att de är en hjälp och att jag tycker det är jättetrevligt att ha dom här.

Alltså jag tror du behöver dra av plåstret snabbt, även om det kommer kännas jobbigt. Risken är annars att du blir uppäten och utbränd. Stallet ska ju vara din frizon.

Jag hade skrivit något i stil med att det har varit trevligt men att de inte kan fortsätta att komma till dig. Jag hade skrivit att jag hoppas att de hittar ett annat stall att åka till. Självklart kommer de undra varför och då får du ju bestämma hur transparent du ska vara. Egentligen behövs ingen motivering utan ett nej är ett nej.

Rent krasst får de gratis utbildning hos dig men de är inte kunniga nog att inse det.

 

[Fiorano]

Jag är en hemsk människa i det läget och skjuter upp dagar de kan komma tills det rinner ut i sanden. Förstår verkligen exakt din känsla och jag har haft två medryttare som inte ens klarat tränsa/sadla. De är jättegulliga men noll hjälp och jag har inte orkat hantera det.

 

[Vinur]

Jag tror också att det enda du kan göra är att säga nej. Om ridning dessutom aldrig varit på tapeten kan du ju börja där om känns jobbigt att avsluta direkt.

 

[mysboll]

Det kommer krävas alldeles för mycket från din sida för att de ev skulle kunna vara hästvakt i framtiden. Dumpa!

 

[Kristall10]

Jag är en hemsk människa i det läget och skjuter upp dagar de kan komma tills det rinner ut i sanden. Förstår verkligen exakt din känsla och jag har haft två medryttare som inte ens klarat tränsa/sadla. De är jättegulliga men noll hjälp och jag har inte orkat hantera det.

Det är lite så jag gjort i sommar, skjutit på det och delvis skyllt på min sjukdom och delvis har det vissa gånger varit sant.
Men även om jag inte hört av mig på typ tre veckor så fortsätter hon att höra av sig och säga att dottern längtar så efter att få komma och mysa med hästarna och frågar om det passar den och den dagen.
Hade de bott en bit i från och inte dottern gått i samma klass som sonen och dessutom åker samma skoltaxi varje morgon så hade det varit så mycket enklare.

 

[Görel]

Går det att skriva något i stil med att din sjukdom/ mående gör att du inte kan binda dig för träffar på det sätt som hon önskar?

Det verkar vara ljusår mellan deras kunskaper och det som behövs för att vara hästvakt så de är inte rätt personer för det uppdraget. De verkar inte heller särskilt rörliga i huvudet om de inte ens begriper att en vattenbalja ska stå i hagen. Blir nyfiken på om du orkade fråga dem hur de tänkte och vad de svarade.

 

[Kristall10]

Jag tror också att det enda du kan göra är att säga nej. Om ridning dessutom aldrig varit på tapeten kan du ju börja där om känns jobbigt att avsluta direkt.

Ja jag blev så förvånad när hon skrev att hon vill rida då jag skrev från början att det inte kommer vara aktuellt.
Åh vad jag hatar sånt här!

 

[Skojamindoja]

Jag hade också sagt ifrån. Kanske utnyttja att hon börjat hinta om ridning och/eller körning och säga något i stil med "det verkar som att ni har helt andra intentioner med ert hästintresse än jag kan erbjuda, så det är nog bäst vi avslutar här". Envisas hon hade jag sagt ifrån att jag inte tycker det funkar, alternativt göra som @Fiorano och bara skjuta upp och skjuta upp det tills de tröttnar.

Jag vägrar ha medryttare av just den här anledningen. Hade det till shettisen ett tag och det gick jättebra, för att den mamman var helt normal och barnet också var väldigt trevlig och samarbetsvillig, men när hon växte ur shettisen har jag inte engagerat mig i någon ny. Inte en enda gång tjatade de om att få rida mer än jag erbjöd eller få göra saker med den större ponnyn, vilket hade fått mig att gå i taket.

Däremot hade tjejen kompisar med sig ett par gånger när hon var så pass varm i kläderna att hon kunde börja komma själv. Barnets farföräldrar bor i grannhuset så det fanns en närstående vuxen i närheten även om mamman inte var med. Först hade hon en kompis med sig där vi kände mamman lite, och som är släkt med flickan. Den tjejen är väldigt vuxen och ansvarstagande för sin ålder, de är lika gamla och var då 12-13 men hon kändes definitivt äldre. Så jag sa inget. Tills en annan kompis dök upp, som tyckte att hon var världsmästare på precis allting. Alla tre tjejerna var med den gången och den vuxna, ansvarstagande kom till slut springande och hämtade mig för att ponnyn hade släpat ner dem i ett dike och stod på medryttarens fot medan den andra ungen drog och slet i grimskaftet. När jag nästan röt "nu får det väl i alla fall vara bra" och drog upp häst + barn ur diket började ungen föreläsa om att jag gjorde fel...

Kan säga att det blev ett samtal till mamman direkt och den kompisen var sen portförbjuden. Detta vill jag inte vara med om igen. Summan av kardemumman är - säg till. Ditt intresse blir ju förstört för att du tycker att det är så jobbigt att ha dem där? Dessutom - om du tycker att de är så värdelösa så hade du ju aldrig lämnat hästarna med dem som hästvakt, så då fallerar ju även den baktanken och du har ingen nytta av dem överhuvudtaget?

 

[Kristall10]

Går det att skriva något i stil med att din sjukdom/ mående gör att du inte kan binda dig för träffar på det sätt som hon önskar?

Det verkar vara ljusår mellan deras kunskaper och det som behövs för att vara hästvakt så de är inte rätt personer för det uppdraget. De verkar inte heller särskilt rörliga i huvudet om de inte ens begriper att en vattenbalja ska stå i hagen. Blir nyfiken på om du orkade fråga dem hur de tänkte och vad de svarade.

Nä jag vågade inte fråga. Tänkte att de nog var nervösa första gången de var här och att det då blev lite tokigt.
Tänkte från början att de hade lite kunskaper och att jag kunde lära dom det viktigaste för att ev kunna vara hästvakt. Jag menar, till och med mina föräldrar och mina totalt ohästkunnaiga grannar (som inte gillar hästar) har varit hästvakt utan problem de gånger det behövts. Typ ge hö och fylla vatten och se till att de står på alla fyra benen.
Men ska mamman och dottern hit så kommer de ju vilja pyssla med hästarna också och det funkar inte som det är nu.

Jag har försökt förklara min sjukdom och att jag har svårt att bestämma dagar på förhand osv. Men hon har/är utmattad och har en del andra besvär så hon säger hela tiden att hon vet hur det är och förstår och att jag ska höra av mig när jag orkar. Och så går det ett par veckor så hör hon av sig igen med massor med hjärtan i meddelandet…
Men vi har inte samma sjukdom även om en del symptom påminner om varandra.
Dottern är absolut ingen hjälp alls. Hon borstar lite och sedan vill hon hem för att hon fryser eller är trött i benen och då går hon och sätter sig i bilen. Mamman tvingar henne att träna på att leda häst genom att gå runt med gammeltanten på ridbanan och är så nöjd över att det går så mycket bättre nu. Bara det att hästarna fick nytt bete dagen före de var här sist så de var mätta och belåtna och for inte efter gräs längst kanterna

 

[Görel]

Ja jag blev så förvånad när hon skrev att hon vill rida då jag skrev från början att det inte kommer vara aktuellt.
Åh vad jag hatar sånt här!

Då kan du använda att de verkar ha andra förväntningar på umgänget än vad du har erbjudit. Kan du svara att eftersom de vill rida och du gjort klart att det inte kommer att bli aktuellt så behöver de söka sig någon annanstans?

Lider med dig, har också haft personer genom åren som velat ”hjälpa till ” men som orsakat mig ännu mer besvär. Där har det hjälpt att sluta höra av sig.

 

[manda]

Jag tänker som @Görel. Säga något om att du trodde det skulle vara bra med lite hjälp och sällskap men din sjukdom säger ifrån och du kan tyvärr inte ta emot deras besök alls pga hälsan. Jag skulle inte gå in på deras kompetens eller hästarnas status osv, för där har de uppenbart en annan bedömning och önskan.

Knöligt såklart att hon tror hon förstår din sjukdom också men värt att poängtera att den funkar väldigt olikt utmattning.

 

[Kristall10]

Då kan du använda att de verkar ha andra förväntningar på umgänget än vad du har erbjudit. Kan du svara att eftersom de vill rida och du gjort klart att det inte kommer att bli aktuellt så behöver de söka sig någon annanstans?

Lider med dig, har också haft personer genom åren som velat ”hjälpa till ” men som orsakat mig ännu mer besvär. Där har det hjälpt att sluta höra av sig.

Hade vi inte bott så nära hade det nog funkat bättre att bara låta det rinna ut i sanden.

 

[Kristall10]

Jag tänker som @Görel. Säga något om att du trodde det skulle vara bra med lite hjälp och sällskap men din sjukdom säger ifrån och du kan tyvärr inte ta emot deras besök alls pga hälsan. Jag skulle inte gå in på deras kompetens eller hästarnas status osv, för där har de uppenbart en annan bedömning och önskan.

Knöligt såklart att hon tror hon förstår din sjukdom också men värt att poängtera att den funkar väldigt olikt utmattning.

Ja det där med att förklara sin sjukdom är så svårt. För jag ser ju frisk ut när dom ser mig. Men jag är heltidssjukskriven och hon jobbar tex. Och när jag säger att jag bara orkar göra en sak per dag, tex åka och handla och därmed inte orkar med att vara social flera timmar i stallet så säger hon att det är samma för henne, en sak i taget.
Det går liksom inte in.
Är sån stor skillnad att vara själv och pyssla på i min takt på gården och med hästarna. Göra det jag orkar för stunden och dagen och vila när jag behöver det och framförallt inte prata med och hålla reda på andra människor.
Men det är ju svårt att få tom läkare att förstå.

 

[manda]

Ja det där med att förklara sin sjukdom är så svårt. För jag ser ju frisk ut när dom ser mig. Men jag är heltidssjukskriven och hon jobbar tex. Och när jag säger att jag bara orkar göra en sak per dag, tex åka och handla och därmed inte orkar med att vara social flera timmar i stallet så säger hon att det är samma för henne, en sak i taget.
Det går liksom inte in.
Är sån stor skillnad att vara själv och pyssla på i min takt på gården och med hästarna. Göra det jag orkar för stunden och dagen och vila när jag behöver det och framförallt inte prata med och hålla reda på andra människor.
Men det är ju svårt att få tom läkare att förstå.

Jag har helt sjukt svårt att få mina värdar att förstå. Det går bara inte in att om jag tittat till hästarna i hagen en dag så måste jag vila resten av veckan. De är ganska tydliga med att de tror jag fejkar eller inte förstår mitt eget bästa. Som du säger; hur ska folk generellt kunna förstå när inte ens läkare gör det. Jag har sagt att jag vet att det är svårt att förstå för de allra flesta, ni behöver inte förstå, ni behöver bara tro på vad jag säger. Men även det verkar svårt.

 

[Skojamindoja]

Hade vi inte bott så nära hade det nog funkat bättre att bara låta det rinna ut i sanden.

Fast skit i att de bor nära? Det har dykt upp barn hos mig som vill rida och jag har varit supertydlig med att det inte kommer vara aktuellt. Dessa barn bor i byn, föräldrarna bor kanske 300 meter från mina föräldrar. Jag vill inte vara någon fritidsgård och jag har inte skaffat häst för att någon annan ska hänga med dem. Vill de bli sura får de väl bli det. De verkar ju inte förankrade i verkligheten överhuvudtaget om de på fullt allvar tror att vattenbaljan skulle stå mitt på gårdsplanen.

 

[Silje]

Ja det där med att förklara sin sjukdom är så svårt. För jag ser ju frisk ut när dom ser mig. Men jag är heltidssjukskriven och hon jobbar tex. Och när jag säger att jag bara orkar göra en sak per dag, tex åka och handla och därmed inte orkar med att vara social flera timmar i stallet så säger hon att det är samma för henne, en sak i taget.
Det går liksom inte in.
Är sån stor skillnad att vara själv och pyssla på i min takt på gården och med hästarna. Göra det jag orkar för stunden och dagen och vila när jag behöver det och framförallt inte prata med och hålla reda på andra människor.
Men det är ju svårt att få tom läkare att förstå.

Jag tänker att de inte behöver förstå, utan att det räcker med att du förklarar att på grund av din sjukdom så funkar det inte att de kommer till stallet. Du behöver inte förklara mer och du kan säga det på en vänligt men bestämt sätt. Börjar de ifrågasätta så skulle jag bara vänligt fortsätta svara att tyvärr funkar det inte just nu. Lätt att säga för mig att säga hur du ska göra och svårt för dig att göra det i verkligheten, det förstår jag så klart.. Men viktigt för din hälsa att du får ett avslut på deras stallbesök.

 

[Dorinda]

”Det har varit väldigt trevligt att ni varit här, men just nu fungerar det inte för mig med min sjukdom att ha folk på gården.

Hoppas ni hittar en annan häst att umgås med!”

Din häst, dina kostnader och kan de så lite att de inte ens kan hästvakta ibland så känns det ju meningslöst.

 

[megasus]

”Det har varit väldigt trevligt att ni varit här, men just nu fungerar det inte för mig med min sjukdom att ha folk på gården.

Hoppas ni hittar en annan häst att umgås med!”

Din häst, dina kostnader och kan de så lite att de inte ens kan hästvakta ibland så känns det ju meningslöst.

Jättebra förslag tycker jag! Här skulle man ju kunna också kunna lägga till något om att med en annan häst så kanske de även kan få möjlighet att rida, vilket aldrig skulle bli aktuellt med dina.

Men med det sagt så förstår jag till 100% känslan och tycker sådant där är så jobbigt. Har så otroligt svårt att säga ifrån fastän det tar så mycket energi av mig att det känns som det äter upp mig helt.

 

[Kristall10]

Jättebra förslag tycker jag! Här skulle man ju kunna också kunna lägga till något om att med en annan häst så kanske de även kan få möjlighet att rida, vilket aldrig skulle bli aktuellt med dina.

Men med det sagt så förstår jag till 100% känslan och tycker sådant där är så jobbigt. Har så otroligt svårt att säga ifrån fastän det tar så mycket energi av mig att det känns som det äter upp mig helt.

Ja de är ju så glada och tacksamma att de får vara här och min dotter har fått lite glas och porslin av dom när de hörde att hon flyttat till lägenhet i stan och de har köpt med hästgodis och kommit med äpplen.
Men samtidigt så funkar ju inte det dom är här för så det blir alldeles för jobbigt för mig.