Stallhjälp, som inte är så mycket hjälp.

Bukefalos 30 år!

Vad är det värsta som kan hända om du säger att du inte vill ha dem där? Är det värre än att fortsätta stå ut med dem, för de tar ju uppenbart massa energi och du stör dig på dem? Med all rätt, mamman är ju helt jävla gränslös och ungen helt ointresserad.
 
Jag har försökt hela sommaren men hon fortsätter höra av sig och fråga om de kan komma den och den dagen och frågar hur det är och om de passar att de kommer osv.
Att dottern längtar så efter att få mysa med hästarna och alltid massor med hjärnan efter…
Min son och hennes dotter går i samma klass så vi träffas i det sammanhanget ibland. Dottern åker samma skoltaxi som min son och kliver på före sonen på morgonen och kliver av efter sonen på eftermiddagen. Så hon åker ju in på vår gård varje dag med taxin.
Ja vilket elände för dig, så svårt!
 
Vad är det värsta som kan hända om du säger att du inte vill ha dem där? Är det värre än att fortsätta stå ut med dem, för de tar ju uppenbart massa energi och du stör dig på dem? Med all rätt, mamman är ju helt jävla gränslös och ungen helt ointresserad.
Eftersom vi bor nära och har barn i samma klass och de är typ bästisar med mina närmsta grannar som jag gärna vill hålla mig på god fot med så vill jag inte göra mamma lch dotter arga på mig.
Men jag ska absolut söga ifrån och hoppas de respekterar det.
 
Det är min sjukdom som gör att jag inte har energi. Så jag tänker skylla på den och säga att jag helt enkelt inte orkar med fler besök än min närmsta familj. För det är ju sant. Även om det hade varit trevligt med en vän som bor nära. Men vi är för olika så det ger mig inget att vara vän med henne tyvärr.
Hade jag varit frisk hade det inte varit hela världen att umgås ett par timmar en gång i veckan. Men nu är min tid och ork dyrbar för mig att jag noga väljer vad jag lägger det på.

Fattar! Då gör du helt rätt I att stå fast vid det. Hoppas hon lyssnar nu, heja dig!!
 
Ett mellanalternativ är kanske att dra rejäla gränser kring deras förväntningar. ”Min läkare vill att jag skall vila extra mycket nu, och hålla mig till ett schema för att verkligen få min vila, så från och med idag vore det bäst för mig om ni kommer den första lördagen varje månad. Oftare än så fungerar inte, och sistaminuten-besök fungerar inte heller.”
 
Jag tänker att sjukdom är en rimlig och socialt accepterad anledning till att avsluta det hela snyggt.
"Jag hade hoppats att det skulle fungera att ha er här, men jag känner tyvärr att jag inte kan boka in några fler besök eftersom min sjukdom gör att jag inte orkar"

Gör det inte till en fråga om deras förmåga, beteende eller förväntningar, då öppnar du upp både för att de ska ta illa upp och för att de ska förvänta sig att kunna fortsätta komma om de bara ändrar lite på sig.
 
Åh fy vilken jobbig sits! Har varit i väldigt liknande och till slut blev det bara ångest för mig att komma till stallet när de var där. Stallet som ska vara min frizon!

Såna här människor måste man vara extremt tydlig mot. Tyvärr! Jag avskyr att inte vara alla till lags och har jättesvårt för att säga nej, men med de som var i mitt stall och som låter väldigt lika de du har hos dig nu, så räckte det verkligen inte med att ge hintar (även om det enligt mig var så tydliga hintar att jag kände mig otrevlig), de förstod verkligen inte ändå. De verkade se det som deras rättighet att komma till mig och rida precis hur de ville, ställa in egna hyllor och ändra i sadelkammaren, hoppa fastän jag sagt att de bara fick skritta, stå mitt i stalldörren och röka, ha hunden springande lös inne hos hästarna... Nej usch, vissa människor tänker på ett heeelt annat sätt (om ens alls) och man måste verkligen vara övertydlig.

Även i mitt fall måste jag ha fortsatt kontakt med familjen i ett annat sammanhang så det var verkligen jättejobbigt att säga ifrån. Det är jobbigt varje gång jag träffar dem. Men det kom till den punkten att det hade varit ännu jobbigare att INTE säga ifrån tydligt och därmed behöva ha dem kvar. Är efter det otroligt försiktig med vilka jag släpper in i mitt stall.
 
Åh fy vilken jobbig sits! Har varit i väldigt liknande och till slut blev det bara ångest för mig att komma till stallet när de var där. Stallet som ska vara min frizon!

Såna här människor måste man vara extremt tydlig mot. Tyvärr! Jag avskyr att inte vara alla till lags och har jättesvårt för att säga nej, men med de som var i mitt stall och som låter väldigt lika de du har hos dig nu, så räckte det verkligen inte med att ge hintar (även om det enligt mig var så tydliga hintar att jag kände mig otrevlig), de förstod verkligen inte ändå. De verkade se det som deras rättighet att komma till mig och rida precis hur de ville, ställa in egna hyllor och ändra i sadelkammaren, hoppa fastän jag sagt att de bara fick skritta, stå mitt i stalldörren och röka, ha hunden springande lös inne hos hästarna... Nej usch, vissa människor tänker på ett heeelt annat sätt (om ens alls) och man måste verkligen vara övertydlig.

Även i mitt fall måste jag ha fortsatt kontakt med familjen i ett annat sammanhang så det var verkligen jättejobbigt att säga ifrån. Det är jobbigt varje gång jag träffar dem. Men det kom till den punkten att det hade varit ännu jobbigare att INTE säga ifrån tydligt och därmed behöva ha dem kvar. Är efter det otroligt försiktig med vilka jag släpper in i mitt stall.
Skönt att du vågade säga ifrån tillslut.
Jag vet ju själv hur lycklig jag var när jag var yngre och fick hjälpa till i stall innan jag hade egen häst. Men samtidigt så lägger man ner så mycket pengar och engagemang i sina hästar så det ska verkligen vara rätt person om man ska ha någon som hjälper till.
Jag har dom ju för min skull, inte för någon annans skull.
Valacken har kostat mig ca 150” i veterinärbesök detta år och jag var så nära på att förlora honom så jag skulle aldrig förlåta mig själv om jag lät någon oerfaren hantera honom och det händer en olycka. Han är min allra bästa vän.
 
Nu har jag inte läst hela tråden, men har även jag en sjukdom som gör att jag inte orkar socialisera med andra/svårt att planera in saker osv. Jag hade nog skyllt på sjukdomen om jag var i samma situation som dig och sagt ungefär ”jag är ledsen men pga min sjukdom orkar jag inte planera in saker eller ha andra människor runt mig/i stallet, det är min frizon och då vill jag bara vara själv med mina hästar” kort och gott ❤️‍🩹
 
Säg bara som det är att du inte behöver hjälp med hästarna mer :)
Ja det kanske är skitjobbigt en kväll men sen släpper du det och nej du är inte taskig du är för snäll.
Grannar eller ej hur ofta stöter man egentligen ihop?
 
Skönt att du vågade säga ifrån tillslut.
Jag vet ju själv hur lycklig jag var när jag var yngre och fick hjälpa till i stall innan jag hade egen häst. Men samtidigt så lägger man ner så mycket pengar och engagemang i sina hästar så det ska verkligen vara rätt person om man ska ha någon som hjälper till.
Jag har dom ju för min skull, inte för någon annans skull.
Valacken har kostat mig ca 150” i veterinärbesök detta år och jag var så nära på att förlora honom så jag skulle aldrig förlåta mig själv om jag lät någon oerfaren hantera honom och det händer en olycka. Han är min allra bästa vän.
Fast den här typen av människor du beskriver kommer med lätthet hitta någon annan i bekantskapskretsen som har stall dom kan åka till :)
 
Skönt att du vågade säga ifrån tillslut.
Jag vet ju själv hur lycklig jag var när jag var yngre och fick hjälpa till i stall innan jag hade egen häst. Men samtidigt så lägger man ner så mycket pengar och engagemang i sina hästar så det ska verkligen vara rätt person om man ska ha någon som hjälper till.
Jag har dom ju för min skull, inte för någon annans skull.
Valacken har kostat mig ca 150” i veterinärbesök detta år och jag var så nära på att förlora honom så jag skulle aldrig förlåta mig själv om jag lät någon oerfaren hantera honom och det händer en olycka. Han är min allra bästa vän.
Jag hade också turen att träffa en stallägare som lät mig hjälpa till så småningom, men då började det med att sitta utanför hagen och titta på hästarna. Så småningom fick jag även rida, men då var det för att stallägaren erbjöd inte att jag krävde.
 
Jag hade också turen att träffa en stallägare som lät mig hjälpa till så småningom, men då började det med att sitta utanför hagen och titta på hästarna. Så småningom fick jag även rida, men då var det för att stallägaren erbjöd inte att jag krävde.
Ja hade det funkat med att ha dom i stallet så hade jag absolut kunnat tänka mig att låta de prova rida någon gång framöver, som en bonus. Men att i stort sett kräva det efter att ha varit här typ fem gånger sedan i maj och jag redan från början sagt att det inte kommer bli aktuellt med ridning gör att det blev droppen för mig och jag har ingen lust att försöka med dom mer.
 
Fast hon ville ju inte ha hjälp, det var det andra barnets mamma som tog initiativet, och det sa ts ja till med tanken att det kunde bli lite hjälp. Men nu blev det inte så, det blev ett enormt stjälp istället med människor som inte lyssnar på henne och inte klarar av att tänka ens åt rätt håll. Har man dessutom en sviktande hälsa är det en enorm påfrestning att behöva hantera sånt. Man är inte skyldig att hjälpa eller underhålla hästintresserade barn bara för att man har ett stall med hästar.

I just det här fallet verkar de dessutom inte bara obetänksamma och ha svårt att ta till sig information, de verkar dessutom ha stora problem med tänkeriet om man inte förstår att vattenbaljan ska vara i hagen.
Jo,jag hade ringt och bett dem flytta vattnet i utbildningssyfte.

Hur ska de annars lära sig att hästjobb är något annat än de tänker?
 
Finns inget läder att putsa. Jag putsar alltid efter användning, tar två minuter.
De kan inte vara i stallet själva. De kan inte ta in hästen själv eller släppa ut den igen. Jag måste ändå bestämma en tid och ha koll.
Hjälm och bra skor har de. Dottern har nya ridkläder fast än hon går på travskola och aldrig rider.
Ja du måste ha koll men du behöver inte göra arbetet, en kopp kaffe är väl gott , i stallet medan de jobbar med att googlar hur man mockar, härligt att se andra jobba ,
 
Ja hade det funkat med att ha dom i stallet så hade jag absolut kunnat tänka mig att låta de prova rida någon gång framöver, som en bonus. Men att i stort sett kräva det efter att ha varit här typ fem gånger sedan i maj och jag redan från början sagt att det inte kommer bli aktuellt med ridning gör att det blev droppen för mig och jag har ingen lust att försöka med dom mer.
Varför ska de rida, mockning är det viktigaste och det är också något de vill lära sig, viktiga hästaktiviteter.

Du behöver göra ett jobb att sätta dig och tänka igenom vad du vill ha hjälp med och strukturera upp ordentligt. Skriva ned ordentligt och ta dig tid för detta, planera ett par gånger, ett par förmiddagar. Liknande situation kan uppstå igen med andra, ta dig tid att förstå dina känslor för att kunna göra något mer positivt av situationen.
 
Senast ändrad:
Varför ska de rida, mockning är det viktigaste och det är också något de vill lära sig, viktiga hästaktiviteter.

Du behöver göra ett jobb att sätta dig och tänka igenom vad du vill ha hjälp med och strukturera upp ordentligt. Skriva ned ordentligt och ta dig tid för detta, planera ett par gånger, ett par förmiddagar. Liknande situation kan uppstå igen med andra, ta dig tid att förstå dina känslor för att kunna göra något mer positivt av situationen.
Men snälla, ts har skrivit att det finns en bakomliggande sjukdomsbild och här mästrar du om att ts ska ”förstå sina känslor”. Ts vill INTE ha hjälp, punkt slut! Du verkar ha lika svårt att fatta som personerna som härjar runt i ts stall.
 

Liknande trådar

Hästnyheter

Bukefalos, Radannonser

Allmänt, Dagbok

Barn

Hund

Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp