Stoppa avelsplanen för Svensk bondkatt!

[EZMK]

JBV avslog efter granskande

 

[EZMK]

Ni andra hann före

 

[Bison]

Blev så glad när jag såg att ett av katthemmen delade avslaget

 

[Luff]

Menar du att Dafgårds matfabrik ligger på landet?

Jag vet inte exakt var den ligger, men har väldigt svårt att tro att den ligger "långt från all ära och redlighet", alltså på landet, till skillnad från "på landsorten".

Efter googling så ser jag att lokalerna ligger i en "tätort på landet", alltså inte på landet.

Ja, katthemsorganisationer anser jag vara en blandad skara, där det ibland ljugs friskt, för att kunna tillskansa sig bidrag och donationer.

Jo Dafgårds ligger på landet. Tätorten är en by omgiven av landsbygd. Landet är ju inte detsamma som att det är tomt på hus?

 

[Bexzor]

Jo Dafgårds ligger på landet. Tätorten är en by omgiven av landsbygd. Landet är ju inte detsamma som att det är tomt på hus?

Vi definierar uppenbarligen begreppet landet olika, för jag anser inte att Dafgårds ligger på landet. Snarare i ett litet samhälle.

 

[MissFideli]

Yeeeey!! Så glad, trodde aldrig de skulle dra tillbaka det. Det finns hopp!

 

[Sel]

Så bra att de lyssnat, vad glad jag blir!

 

[skogaliten]

Nu får vi väl hoppas att initiativtagarna till avelsplanen, tar till sig tillämpliga delar av kritiken, och reviderar avelsplanen.

Och att resultat blir en ny avelsplan, som har tillräcklig kvalitet, för att både fungera för bevarandet av Bondkatten, samt att de som kritiserat avelsplanen, inte längre har något att kritisera...

 

[MissFideli]

Nu får vi väl hoppas att initiativtagarna till avelsplanen, tar till sig tillämpliga delar av kritiken, och reviderar avelsplanen.

Och att resultat blir en ny avelsplan, som har tillräcklig kvalitet, för att både fungera för bevarandet av Bondkatten, samt att de som kritiserat avelsplanen, inte längre har något att kritisera...

Behövs det en avelsplan reglerad av Jordbruksverket? Vi klarar ju av att bedriva avel på raskatter utan. Finns intresset, borde ni klara det på eget bevåg. Med en egen avelsplan.

 

[skogaliten]

Behövs det en avelsplan reglerad av Jordbruksverket? Vi klarar ju av att bedriva avel på raskatter utan. Finns intresset, borde ni klara det på eget bevåg. Med en egen avelsplan.

Jordbruksverket kräver avelsplaner för de olika djurslag och djuraser inom djurslag, som räknas som "hotade husdjursraser", och som ingår i avelsprogrammen för att bevara dessa husdjursraser.

Jag är lite för trött för att gå in och googla, sovra, och leta länkar, men jag vill minnas att det finns några svenska hundraser med på listan av "hotade husdjursraser", och minnet får mig att tro att det handlar om stövare, t.ex. Gotlandsstövare.

I morgon, när jag är piggare, så ska jag ta fram en aktuell lista, på de husdjur som anses hotade, och regelverket kring sådana husdjur.

Jag representerar fortfarande inte "Bondkattsföreningen".

Men jag ser det som viktigt, att de genetiska resurser som finns inom lantraser, bevaras, för att möta framtida behov.

För lantbruksdjur, så har sådana genetiska resurser använts, för att "backa/återskapa egenskaper" när "moderna" högproduktiva avlats "för hårt".

 

[MJLee]

Men för att driva bevarande av en lantras så krävs det ett noggrant genetiskt program där man ffa vet vem som är mamma och pappa, att de inte är blandraser eller huskatter på någon sida (skillnaden mellan husisar och bondkatter är flytande milt sagt). Det är liksom inte så att gotlandsrussen släpps ut med vilka hingstar/ston som helst som får ströva fritt utan de väljs noggrant ut på Lojsta hed så man vet vem som är far och mor. Gamla lantraser som är värda att bevaras nom andra arter köps och föds upp under kontrollerade former så de inte ska blandas med andra raser.

Nordisar har en stambok, bevarande av lantraser av hönor, får, kor osv sker också under kontrollerade former och gentestning. Inte så att man släpper ihop en massa höns av olika sorter och sedan inte har en susning utom möjligtvis utseendet vilka som tillhör lantrasen. Det som isof skulle krävas för att programmet skulle kunna genomföras med någorlunda säkerhet är att samtliga icke-bondkatter är kastrerade för att inte blandas upp med bondkatten.

Andra lantrasprogram bryter inte heller mot rådande djurlagsstiftning och sätter en lägre ribba för djurhållning av lantraser än andra raser inom samma art. Nordisar kan ställas i spilta för historiskt gjorde de det och behöver inte så hög takhöjd för det krävdes inte historiskt.

 

[skogaliten]

Men för att driva bevarande av en lantras så krävs det ett noggrant genetiskt program där man ffa vet vem som är mamma och pappa, att de inte är blandraser eller huskatter på någon sida (skillnaden mellan husisar och bondkatter är flytande milt sagt). Det är liksom inte så att gotlandsrussen släpps ut med vilka hingstar/ston som helst som får ströva fritt utan de väljs noggrant ut på Lojsta hed så man vet vem som är far och mor. Gamla lantraser som är värda att bevaras nom andra arter köps och föds upp under kontrollerade former så de inte ska blandas med andra raser.

Nordisar har en stambok, bevarande av lantraser av hönor, får, kor osv sker också under kontrollerade former och gentestning. Inte så att man släpper ihop en massa höns av olika sorter och sedan inte har en susning utom möjligtvis utseendet vilka som tillhör lantrasen. Det som isof skulle krävas för att programmet skulle kunna genomföras med någorlunda säkerhet är att samtliga icke-bondkatter är kastrerade för att inte blandas upp med bondkatten.

Andra lantrasprogram bryter inte heller mot rådande djurlagsstiftning och sätter en lägre ribba för djurhållning av lantraser än andra raser inom samma art. Nordisar kan ställas i spilta för historiskt gjorde de det och behöver inte så hög takhöjd för det krävdes inte historiskt.

Enligt mig, så ska det som blir founders inom Bondkatter, tas in via bl.a. gentestning.

 

[MJLee]

Enligt mig, så ska det som blir founders inom Bondkatter, tas in via bl.a. gentestning.

Men hur ska du sedan bevara generna om du inte för ett strikt avelsprogram där grunden är att du vet vilka mamma och pappakatt är och att de båda är rena bondkatter? Vilket torde vara omöjligt om de strövar fritt utan kontroll på förökning. Möjligtvis om du kemiskt kastrerar hanarna förutom en kort tid när de blir fertila och då hålls inomhus, och honkatter hålls strikt inlåsta under löp.

 

[skogaliten]

Men hur ska du sedan bevara generna om du inte för ett strikt avelsprogram där grunden är att du vet vilka mamma och pappakatt är och att de båda är rena bondkatter? Vilket torde vara omöjligt om de strövar fritt utan kontroll på förökning. Möjligtvis om du kemiskt kastrerar hanarna förutom en kort tid när de blir fertila och då hålls inomhus, och honkatter hålls strikt inlåsta under löp.

Det är inte mitt problem att lösa fullt ut. Jag är inte Bondkattsföreningen.

Men jag kan tänka mig att man håller fertila hankatter i en ekonomibyggnad t.ex.

 

[MJLee]

Det är inte mitt problem att lösa fullt ut. Jag är inte Bondkattsföreningen.

Men jag kan tänka mig att man håller fertila hankatter i en ekonomibyggnad t.ex.

Hur löser du problemet med löpande fertila honor? Och att isof måste alla fertila hankatter hållas isolerade och instängda så länge de är fertila, dvs flera år. Vilket gör att man inte vet vilka som förärver sina jägargener. Samt se till att det hela (ofta stora) reviret inte innehåller några fertila huskatter eller andra katter av blandras som gör att det genetiska arvet går förlorat.

 

[skogaliten]

Hur löser du problemet med löpande fertila honor? Och att isof måste alla fertila hankatter hållas isolerade och instängda så länge de är fertila, dvs flera år. Vilket gör att man inte vet vilka som förärver sina jägargener. Samt se till att det hela (ofta stora) reviret inte innehåller några fertila huskatter eller andra katter av blandras som gör att det genetiska arvet går förlorat.

Som sagt, det är inte jag som ska lösa samtliga problem.

Men syftet inom uppfödning av hotade husdjursraser, är aldrig att avla på egenskaper såsom en viss färg/färgteckning, en viss storlek, en viss hårtyp, antal avkomma per kull, eller ett visst beteende. Man strävar istället efter att ha så stor genetisk mångfald i rasen som möjligt.
Man ska hålla rastypiska individer, på ett sätt som rimligt liknar det sätt som rasen hållits, dock ska man naturligtvis följa dagens djurskyddsregler vad avser tillsyn utrymme, underlag, ventilation m.m., använda förebyggande hälsovård och moderna rön för utfodring för hälsosamma djur, och endast sortera bort djur med skadliga fysiska förändringar, och "dåligt lynne".

Syftet kan alltså aldrig bli att "avla fram extremt duktiga smågnagarjägare", utan även de djur som är lite sämre, rent av usla jägare, ska enligt normala definitioner för bevarandeavel, vara med i aveln.
Även de dåliga jägarna bär med sig genetisk information, som behövs för att hålla en en genetisk bredd, i de ofta ganska små populationerna, som är utgångspunkt.

Ska man avla med huvudsyftet att få fram en "smågnagarjägare", så är det inte längre bevarandeavel, utan egenskapsavel.

 

[MJLee]

Som sagt, det är inte jag som ska lösa samtliga problem.

Men syftet inom uppfödning av hotade husdjursraser, är aldrig att avla på egenskaper såsom en viss färg/färgteckning, en viss storlek, en viss hårtyp, antal avkomma per kull, eller ett visst beteende. Man strävar istället efter att ha så stor genetisk mångfald i rasen som möjligt.
Man ska hålla rastypiska individer, på ett sätt som rimligt liknar det sätt som rasen hållits, dock ska man naturligtvis följa dagens djurskyddsregler vad avser tillsyn utrymme, underlag, ventilation m.m., använda förebyggande hälsovård och moderna rön för utfodring för hälsosamma djur, och endast sortera bort djur med skadliga fysiska förändringar, och "dåligt lynne".

Syftet kan alltså aldrig bli att "avla fram extremt duktiga smågnagarjägare", utan även de djur som är lite sämre, rent av usla jägare, ska enligt normala definitioner för bevarandeavel, vara med i aveln.
Även de dåliga jägarna bär med sig genetisk information, som behövs för att hålla en en genetisk bredd, i de ofta ganska små populationerna, som är utgångspunkt.

Ska man avla med huvudsyftet att få fram en "smågnagarjägare", så är det inte längre bevarandeavel, utan egenskapsavel.

Men hur försäkra sig den genetiska mångfalden utan kontrollerad avel? Idag är många 'bondkatter' inavlade så det behövs isof tillföras nytt genetiskt material. Som sedan ska bibehållas genom att se till att katterna paras/parar sig med katter som inte är nära genetisk släkt. Hur gör man det med en frigående okastrerad katt? Själva grunden för bevarandet av en lantras (eller vilken ras som helst) är att men vet vem som är fader och moder. Vilket är omöjligt under de förhållanden som föreslogs i avelsplanen.

 

[skogaliten]

Men hur försäkra sig den genetiska mångfalden utan kontrollerad avel? Idag är många 'bondkatter' inavlade så det behövs isof tillföras nytt genetiskt material. Som sedan ska bibehållas genom att se till att katterna paras/parar sig med katter som inte är nära genetisk släkt. Hur gör man det med en frigående okastrerad katt? Själva grunden för bevarandet av en lantras (eller vilken ras som helst) är att men vet vem som är fader och moder. Vilket är omöjligt under de förhållanden som föreslogs i avelsplanen.

Hur vet du att många Bondkatter (där sådana verkligen finns) är inavlade?
Har du sett en undersökning på det?

Det första problemet som brukar uppstå vid inavel, är sjunkande fertilitet. Missbildningar kan bero på så mycket annat än just inavel.

Att ha en trång genetisk bas (inavel) brukar tyvärr vara det som drabbar hotade husdjursraser innan raserna tas om hand i bevarandeavelsprojekt.

Det är snarare regel än undantag, att den lilla rest av djur som man utgår från, består av en handfull djur.

Principen man jobbar med för att sprida genetisk mångfald brukar i de här sammanhangen kallas för utavel.

Rödkullan (en svensk koras) hade under 10 levande kor, när jag jobbade med den rasen på 1970-talet.

De flesta hönsraser som tagits om hand, har sitt ursprung från en enda hönsgård, med ett lågt antal höns i.

Fårrasen jag har idag, hade fyra-fem djur levande tackor på en gård, och ytterligare några stycken på annan gård, och de baggar som fanns, var mycket nära släkt, när den "hittades" på sent 1990-tal. Man kombinerade så gott det gick, med bagge från ena gården, till tackorna på den andra, och tog dessutom in bagge från en annan mycket närbesläktad ras...
Och så har man hållit på över tjugo år nu, men numera har man dataprogram till hjälp för att matcha baggar med tackor, och se till att "allt blod" tas tillvara.

I många fall så jobbar man med gruppbetäckningar. Dels för att säkerställa att alla hondjur verkligen blir dräktiga/lägger ägg, men också för att se till att använda så djur i avel som möjligt. I början brukar det handla om att skapa så mycket avkomma som möjligt, och i stort sett alla djur får gå i avel.
Så "fader okänd" är helt OK inom bevarande avel, bara det är "någon av x antal möjliga fäder, som vi vet var av rätt ras".
Gruppbetäckning är det gängse för höns, ankor, gäss, och vissa fårraser.
För nöt använder man semin för att på ett ordnat sätt kunna använda flera fäder till en grupp kor. Istället för att ha en levande tjur till fyra kor, så kan varje ko på så sätt få varsin kalv med olika fäder.

Bevarandeavel är liksom lite motsatsen till "vanlig" avel, i stället för att selektera vissa egenskaper, så vill man skapa så många genetiska kombinationer som möjligt, utan att bry sig om några särskilda egenskaper.

När så anlagen får en möjlighet att "rekombinera" på alla möjliga sätt under ett antal generationer, så är det inte ovanligt, t.ex. att en färg, som varit försvunnen i rasen, men känd från historisk dokumentation, dyker upp igen, om den bars av recessiva gener, som behövde "hitta varandra" igen.

Sedan när man nått över ett kritiskt antal djur, som dessutom är tillräckligt geografiskt utspridda, så att rasen inte riskerar att dö ut p.g.a. av någon enskild händelse eller av ett sjukdomsutbrott, så brukar man jobba mer på det sättet som t.ex. jobbar med Gotlandsruss idag.
Man försöker hålla något slags rasvis kvalitet, samtidigt som man vill ha så många djur i avel som möjligt, för att inte tappa genetiskt material.

 

[MissFideli]

Jordbruksverket kräver avelsplaner för de olika djurslag och djuraser inom djurslag, som räknas som "hotade husdjursraser", och som ingår i avelsprogrammen för att bevara dessa husdjursraser.

Jag är lite för trött för att gå in och googla, sovra, och leta länkar, men jag vill minnas att det finns några svenska hundraser med på listan av "hotade husdjursraser", och minnet får mig att tro att det handlar om stövare, t.ex. Gotlandsstövare.

I morgon, när jag är piggare, så ska jag ta fram en aktuell lista, på de husdjur som anses hotade, och regelverket kring sådana husdjur.

Jag representerar fortfarande inte "Bondkattsföreningen".

Men jag ser det som viktigt, att de genetiska resurser som finns inom lantraser, bevaras, för att möta framtida behov.

För lantbruksdjur, så har sådana genetiska resurser använts, för att "backa/återskapa egenskaper" när "moderna" högproduktiva avlats "för hårt".

Jag håller inte med om att bondkatten är utrotningshotad. Det är väl det. Därför anser jag att man utan problem kan börja en kontrollerad, dokumenterad och ansvarsfull avel utan att Jordbruksverket är inblandade i nån avelsplan. Ska man ändå DNA-testa alla foundations, så kan man ju börja med att hjälpa till att ta hand om hemlösa katter. Nu framåt sommaren kommer det svämma över av mammor som ska föda/fött sina små ute i det vilda. Där kan man ta in hela familjen, DNA-testa och sen behålla/sälja ungarna. De ungar som inte säljs till seriösa gårdar, kan säljas kastrerade för att hindra avel på dessa. Skulle det, mot förmodan, visa sig att de hemlösa har raskatt i sig, har man ändå gjort en god gärning och kan sälja alla kastrerade. Och då kan man dra igång en bevarandeplan.

 

[yennork]

@skogaliten , du kan inte jämföra bevarandeaveln med den planerade bondkattaveln. Även om du inte vet om hane A, B eller C är pappan, vet du att det är en av dessa rasrena lantrasdjur. Har du en fritt springande bondkattshona har du ingen aning om vem hon parar sig med, om du inte bor så avlägset att alla katter inom ett par mils radie också är bondkatter.